Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden.
M
Strejkmöte 1909

Möte i Stockholmstrakten under storstrejken 6 augusti 1909.

Ovanligt med strejker

Idag är det ganska ovanligt med strejker i Sverige, och mycket som gäller löner och arbetsvillkor blir löst i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Så har det inte alltid varit, och det tidiga 1900-talet präglades av stora konflikter. Idag går det betydligt lugnare till, men med jämna mellanrum uppstår det ändå konflikter på arbetsmarknaden.

Strejk vanligt i andra länder

Världens första strejk sägs ha skett för 3 000 år sedan då arbetare vid ett egyptiskt gravmonument la ner arbetet i protest mot uteblivna matransoner. Olika typer av protester och uppror av olika yrkesgrupper har skett genom historien sedan dess. Men det var i slutet av 1800-talet efter industrialismens genombrott och framväxten av fackföreningsrörelsen som strejker blev vanligare. Idag är det vanligt med strejker i länder som Frankrike och Spanien men betydligt ovanligare i Sverige.

ANNONS

Hur fungerar en strejk?

På de flesta arbetsplatser i Sverige finns det kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar till exempel löner, arbetstider, pensioner, semester och försäkringar. När det finns ett kollektivavtal råder fredsplikt. Då får facken inte strejka och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet.

Det finns två situationer då det är tillåtet att strejka. Den ena är på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Den andra är när avtalstiden på ett kollektivavtal har gått ut och inget nytt har tecknats. Vid dessa situationer har facken enligt lag rätt att ta ut de medlemmar som finns på arbetsplatsen i strejk. Vid en strejk utför de som ingår i strejken inte sina arbetsuppgifter. Om det är en laglig strejk som en fackförening ställt sig bakom så betalar facket oftast ut ekonomisk ersättning till de som deltar i strejken.

Men det är inte alltid facken väljer att strejka. Det beror bland annat på hur många medlemmar de har på arbetsplatsen, om de tror att strejken kommer att hjälpa dem att få igenom sina krav och hur strejken kommer att påverka allmänheten.

Facket måste varna innan de inleder en strejk genom ett så kallat varsel. Både fack och arbetsgivare har rätt till så kallade sympatiåtgärder vid strejk. Arbetsgivaren har rätt till lockout som innebär att de arbetande stängs av från arbetet. Facken har rätt att utsätta företaget för blockad som innebär att man förhindrar att arbete utförs åt ett företag, till exempel att man vägrar leverera varor och tjänster till företaget. Detta har även andra fack rätt att göra för att stödja det fack som strejkar.

Strejkbrytare och vilda strejker

Strejkbrytare betyder någon som utför arbete istället för den som strejkar. Det var vanligt för 100 år sedan, men det är ovanligt idag. Det är dock inte olagligt för ett företag att ta in strejkbrytare. Däremot anses det vara konfliktupptrappade och bryta mot god förhandlingssed.  

Det händer ibland att det uppstår otillåtna strejker, så kallade vilda strejker. Facken ställer sig inte bakom dessa och de som deltar i en otillåten strejk får inte ekonomisk ersättning av sina fackförbund. Till skillnad från vid lagliga strejker kan de som deltar i en vild strejk  bestraffas med böter, utebliven lön och uppsägning.

Sundsvallsstrejken 1879

Sundsvallsstrejken 1879 är en av de första stora strejkerna i Sverige. Arbetarna på ett sågverk strejkade i protest mot dåliga arbetsvillkor och att de redan låga lönerna skulle sänkas. Militär kallades in för att få de strejkande att återgå till arbetet, och de hotades med fängelse och vräkning från de bostäder de hyrde av bolaget. De flesta fick gå tillbaka till sina jobb och acceptera lönesänkningen. Men strejkledarna fick sparken och blev svartlistade av alla sågverksägare.

Mackmyrakonflikten 1906

En konflikt som väckte mycket uppmärksamhet på sin tid är Mackmyrakonflikten som ägde rum på en pappersmassefabrik utanför Gävle 1906. Den inleddes med att ett flertal arbetarfamiljer vräktes från de bostäder de hyrde av fabriken på grund av att de startat en fackförening. Det ledde till stora protester och en sex månader lång strejk som uppmärksammades i hela Sverige. Till slut fick arbetarna tillbaka sina jobb och bostäder. Samma år slöt LO och Svenska Arbetsgivareföreningen den så kallade decemberkompromissen som gav facken föreningsrätt och arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet.

ANNONS

Storstrejken 1909

Storstrejken 1909 var en av de största strejkerna i Sveriges historia. Då strejkade 300 000 arbetare för 8 timmars arbetsdag, för bättre arbetsvillkor och mot att arbetsgivarna ville införa lönesänkningar och längre arbetstider. Arbetsgivarna svarade med lockouter där de stängde av arbetarna från sina arbeten utan lön. Efter tre månader var strejkkassorna tömda och strejken fick avbrytas. Storstrejken var en stor motgång för fackföreningsrörelsen och många arbetare blev vräkta från sina bostäder och svartlistades av arbetsgivarna.

Telefonister strejkar 1922

1922 strejkade kvinnliga telefonister i Stockholm för att det kollektivavtal som tecknats för de manliga telefonisterna även skulle gälla dem. De krävde kortare arbetstid, förmåner och ändrade regler kring bestraffning. Strejken har kallats ”tio dagar som skakade Stockholm” och slutade med att ett kollektivavtal tecknades för de kvinnliga telefonisterna.

Skotten i Ådalen 1931

Vid en demonstration mot att strejkbrytare tagits in under en konflikt vid ett sågverk öppnade militären eld och dödade en åskådare och fem demonstranter. Det ledde till stora protester i hela landet och ett ökat stöd för de fackliga kraven.

Saltsjöbadsavtalet 1938

1938 möttes fackföreningarnas och arbetsgivarnas representanter på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Där skrev de under det så kallade Saltsjöbadsavtalet om reglerna på arbetsmarknaden. Det ledde till en lång period av fred och samarbete på arbetsmarknaden. Detta var starten för den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om reglerna på arbetsmarknaden. Under denna period blev det vanligare med kollektivavtal - ett avtal mellan fack och arbetsgivare om villkoren för en hel bransch eller en enskild arbetsplats.

Sedan Saltsjöbadsavtalet råder för det mesta samförstånd på den svenska arbetsmarknaden och mycket blir löst av arbetsgivare och fack i förhandlingar. De flesta arbetsplatser har kollektivavtal och så länge ett sådant råder är det inte tillåtet att strejka.

Gruvstrejken i Malmfälten 1969

Men ibland uppstår ändå större konflikter, som till exempel strejken i Malmfälten i Norrbotten 1969. Strejken var en vild strejk utan tillstånd och riktades mot den höga arbetstakten och detaljstyrningen av arbetet. Strejken fick mycket uppmärksamhet och gruvarbetarna fick igenom sina krav.

Städerskestrejken 1974 och 1975

En annan vild strejk som fick stort folkligt stöd var när lågavlönade städerskor strejkade för högre löner och bättre arbetsvillkor 1974 och 1975.

ANNONS

Nya lagar på arbetsmarknaden

Under 1970-talet ledde problemen med arbetsvillkoren inom industrin till flera nya lagar som stärkte de anställdas villkor och ställning på arbetsmarknaden. De viktigaste var lagen om anställningsskydd, medbestämmandelagen och en förbättrad arbetsmiljölag.

Strejken vid Toys R Us 1994

1994 öppnade den amerikanska leksakskedjan Toys R Us i Sverige. De ville ha en mer amerikansk företagsmodell och vägrade skriva kollektivavtal. Då inledde fackförbundet Handels en strejk och andra förbund vidtog sympatiåtgärder. Transport stoppade elleveranserna, Kommunal sophämtningen och Finansförbundet de ekonomiska transaktionerna. Till sist tecknade Toys R Us kollektivavtal med Handels.

Vaxholmskonflikten

En motgång för fackföreningarna skedde i Vaxholmskonflikten 2004. Ett lettiskt byggföretag vägrade teckna avtal om svenska löner med fackförbundet Byggnads. EU-domstolen dömde till fackets nackdel och sa att det inte är tillåtet med strejk eller andra åtgärder om det finns ett utländskt kollektivavtal. Sveriges lag ändrades men justerades senare så att fackliga åtgärder får göras i vissa fall.

Strejken vid Tesla 2023

Hösten 2023 inledde fackförbundet IF Metall en strejk mot elbilstillverkaren Tesla för att få dem att teckna kollektivavtal. Flera andra fackförbund vidtog så kallade sympatiåtgärder. Transport blockerade lastning av Teslabilar i hamnarna, Fastighets slutade städa lokalerna, Målarna slutade lackera Teslabilar och Seko och ST stoppade leveranser.

Strejken på Tesla är en av de längsta strejkerna i modern tid. Den är principiellt viktig både för IF Metall och för Teslas vd Elon Musk och det verkar svårt för parterna att komma till en lösning. Något som många experter ser som en trolig utveckling är att Tesla har kvar sin verksamhet i Sverige men inte är arbetsgivare, utan att de som arbetar för Tesla blir anställda av något annat företag med kollektivavtal. Detta hände vid Amazons etablering i Sverige.

Utebliven strejk på Klarna 2023

Fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer meddelade tidigare att de planerade att strejka mot betaltjänsten Klarna. Klarna tecknade då kollektivavtal och därför blev det ingen strejk. Spotify drog sig vid ungefär samma tid ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men där har facken än så länge valt att inte strejka.

LÄS MER: Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

LÄS MER: Arbetsmiljö förr och idag

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder

LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet

LÄS MER: SAF

LÄS MER: LO

LÄS MER: Lagar och regler om lön och lönesättning

LÄS MER: Gigekonomi - digitaliseringen av arbetsmarknaden

Extern länk: Vägen till ett bättre arbetsliv : Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är strejker ovanliga i Sverige idag jämfört med tidigare?
     
  2. Vad är ett kollektivavtal och vad innebär det?
     
  3. Hur fungerar en strejk i Sverige, och vilka två situationer tillåter strejk?
     
  4. Ge exempel på några historiska strejker i Sverige från 1900-talet och kortfattat vad de handlade om.
     
  5. Nämn några sympatiåtgärder som andra fackförbund kan vidta under en strejk.
     
  6. Vad anser du vara den viktigaste konsekvensen av Saltsjöbadsavtalet 1938?

Fundera på:

  1. Varför är strejker vanligare i vissa länder, som Frankrike och Spanien, men mindre vanliga i Sverige?
     
  2. Vad tycker du om att företag har rätt att ta in strejkbrytare? Är det rättvist eller orättvist, och varför?
     

 

FÖRFATTARE

Text: Staffan Kahn för Arena Skolinformation
Webbplats: Arbetslivskoll.se

Senast uppdaterad: 4 oktober 2024
Publicerad: 25 september 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

SO-rummet bok
S
Rösträttsaktivister

Demokratin och välfärdens motor

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins...

SO-rummet bok
S
Demonstrationståg

Folkrörelsernas framväxt

Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Sh

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Relaterade taggar

Hi
folksamling

Storstrejken 1909

1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...

Hi
Affisch

Sundsvallsstrejken 1879

Sundsvallsstrejken 1879 var en av de första riktigt stora arbetskonflikterna i Sverige och avbröts...

Hi
Logga

Landsorganisationen (LO)

Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...

Hi
Logga

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...

Hi
Demonstration 1890

Arbetsmarknadskonflikter

En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Agitator i talarstolen

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...

Hi
demonstrationstag

Skotten i Ådalen

Skotten i Ådalen eller Ådalshändelserna som incidenten också kallas var oroligheter i samband med...

Hi
påskrift

Saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...

Hi
Handslag

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

av: Mattias Axelsson
2020-11-17

Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.

+ Lyssna