Ivar Kreuger (1880-1932) var en civilingenjör och finansman som under 1920-talet byggde upp en multinationell industri- och finanskoncern. År 1908 grundade Ivar Kreuger tillsammans med byggnadsingenjören Paul Toll (1882-1946) byggnads- och entreprenadfirman Kreuger & Toll, som snabbt blev mycket framgångsrik. Företaget fick bland annat i uppdrag att bygga Stockholms stadion.
År 1913 blev Kreuger aktiv i tändsticksbranschen. Efter en rad sammanslagningar av olika tändsticksbolag bildade han 1917 Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Koncernen blev den största i världen, och 1930 kontrollerade Kreugerkoncernen mellan 60 och 70 procent av världens tändsticksproduktion.
Efter börskraschen i New York 1929 och den ekonomiska depression som följde började Kreugerkoncernen få allt större problem. Kreuger fick därefter allt svårare att upprätthålla sitt finansimperium. Den 12 mars 1932, strax före ett viktigt möte om koncernens ekonomi, hittades Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Han bedömdes ha tagit sitt liv, men det har också framförts teorier om att han blev mördad.
Kreugerkraschen blev förödande för många företag och människor som var knutna till Kreugers finansimperium. I samband med Kreugerkraschen höll Stockholmsbörsen stängt i en hel vecka.
Efter Kreugers död avslöjades att han bland annat hade manipulerat koncernens bokföring.
Kreugerkraschen fascinerar och har genom åren varit föremål för många böcker och tv-program.
Lånen motsvarade en tiondel av Sveriges ekonomiUnder 1931-1932 hade Kreuger lånat omkring 800 miljoner kronor från svenska affärsbanker. Summan motsvarade ungefär 10 procent av Sveriges BNP – alltså en tiondel av värdet av allt som producerades i landet under ett år. Det är ungefär som om ett enda företagsimperium idag lånade en summa som motsvarade en tiondel av hela Sveriges ekonomi. Siffran visar hur mäktig Kreugerkoncernen hade blivit och varför sammanbrottet skakade så många banker, företag och privatpersoner.
|
S LÄS MER: Kreugerkraschens myter och offer
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Rabén Prisma, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
