Fördjupning
Finansmannen Ivar Kreuger intog en unik position i mellankrigstidens ekonomiska historia. Han kom att under några år symbolisera Sveriges "andra storhetstid".
Kreugers grundläggande affärsidé var att försöka få monopol på tändstickstillverkningen i så många länder som möjligt. Han hade finansiellt en så stark ställning att han 1927 kunde bevilja bl.a. den franska staten ett omfattande lån och senare ett ännu större till Tyskland. I gengäld fick han som regel monopol på tändsticksmarknaden.
Kreuger verkade oövervinnelig, och han tycktes inte ens drabbas av kraschen på Wall Street 1929. Åren efteråt sjönk dock kurserna på Kreugers aktier och han fick allt svårare att klara avbetalningarna på de omfattande skulder han skaffat sig. I mars 1932 blev läget så desperat att han begick självmord på ett hotellrum i Paris. Kreugerkraschen var ett faktum.
Många svenskar blev ruinerade genom den kris som Kreugers död ledde till. Tidigare guldkantade aktier blev plötsligt värdelösa. Kraschen innebar också en omfattande förändring av ägandet inom svensk industri - bl.a. stärktes Wallenbergssfären.
