Gunnar tillsammans med Alva och dottern Sissela. Porträttet är taget i Myrdals hem 1947.
Alva och Gunnar Myrdal
Alva Myrdal (1902-1986) var debattör och politiker med inriktning på sociala och internationella frågor. Alva Myrdal blev känd under 1930-talet för boken Kris i befolkningsfrågan (1934), som hon skrev tillsammans med sin make nationalekonomen Gunnar Myrdal. Paret Myrdal analyserade den situation som uppstått i och med de låga födelsetalen omkring 1930 och argumenterade för sociala åtgärder som skulle öka viljan till barnafödande.
Alva Myrdal hade en rad uppdrag på det sociala området och var med om att reformera skolan efter andra världskriget. Hon är den typiska representanten för vad som kommit att kallas social ingenjörskonst.
ANNONS
ANNONS
Decennierna närmast efter andra världskriget tillbringade hon till största delen utomlands och ägnade sig åt sociala och internationella frågor, dels för FN, dels som svensk diplomat. Hon var svensk chefsdelegat vid nedrustningsförhandlingarna i Genve 1962-1973 och intog vid dessa en ledande ställning.
År 1982 tilldelades Alva Myrdal Nobels fredspris.
Gunnar Myrdal (1898-1987) var en internationellt känd nationalekonom, socialdemokratisk politiker och ledande u-landskännare. Han disputerade 1927 på en avhandling kallad Prisbildningsproblemet och foränderligheten och kom att vara en av dem som utformade den s.k. Stockholmsskolan inom nationalekonomin. Han var tidigt politiskt verksam och inspirerade Ernst Wigforss till en aktivare krispolitik. Tillsammans med hustrun Alva var han en av de få intellektuella som under mellankrigstiden inte sökte sig till Tyskland utan till USA. Där fick han i uppdrag att studera de svartas problem, vilket resulterade i boken An American Dilemma (1944).
År 1945 blev Myrdal handelsminister i den socialdemokratiska regering som efterträdde samlingsregeringen. Som sådan blev han kontroversiell, bl.a. på grund av de s.k. ryssavtalen. Den svenska regeringen slöt handelsavtal med bl.a. Sovjetunionen 1946, och de krediter som utlovades till Sovjetunionen liksom själva handelsavtalet blev föremål för en upprörd debatt, trots att de förberetts av samlingsregeringen. Myrdal beskylldes för att ha satt press på enskilda svenska företag - bl.a. Asea - så att de skulle gå med på leveranser till Sovjetunionen.
Handeln med Sovjetunionen ökade dock bara lite, och de utlovade krediterna utnyttjades inte mer än till drygt hälften. Handeln med öststaterna har inte någon gång under efterkrigstiden svarat för mer än 5 procent av svensk utrikeshandel. Dessutom avgick Myrdal 1947, bl.a. på grund av den hårda kritik han utsattes för, främst från den tidigare vännen Herbert Tingsten i Dagens Nyheter.
ANNONS
Efter avgången var Myrdal internationellt verksam som ekonom med speciell inriktning på de fattiga ländernas problem. Han skrev bl.a. böckerna Rika och fattiga länder och Asian Drama (1968), som kom att spela en stor roll i den internationella u-landsdebatten.
Han fick 1974 nobelpriset i ekonomi.
Bild: KW Gullers / Nordiska museet Makarna Myrdal stod i centrum för den svenska samhällsdebatten före och efter andra världskriget. Fotografiet visar familjens arbetsrum i funkishuset i Bromma.
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Webbföreläsning (25:31 min) av historieläraren Hans Strömhäll om folkhemsperioden i svensk historia, 1932-1976. Här berättas om storpolitiska händelser, inhemsk politik och kulturella företeelser.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Alva Myrdal. Alva Myrdal och hennes make Gunnar kallades ”kulturbolsjeviker” när den första storbarnkammaren, en föregångare till vår tids förskolor, inrättades på 1930-talet. Nymodigheten ansågs vara alltför vänstersinnad...
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför? Även om filmerna här utgör ett axplock så finns här många filmer som visar den politiska och ideologiska utvecklingen under 1900-talet och vilka de främsta samhällsbyggarna och politikerna var.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.
Artikel i tidningen Populär Historia där Jenny Björkman berättar om makarna Myrdal. Gunnar och Alva Myrdal har gått till historien som folkhemmets arkitekter. De drog upp linjerna i en banbrytande bok 1934 och ägnade sedan mer än ett decennium åt att genomföra reformerna som i grunden förändrade Sverige.
Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om folkhemmet ur ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod...
Dokumentär (51 min) i SVT:s Öppet arkiv, om franska revolutionens kvinnor, om suffragetter och svenska rösträttskvinnor, om Alva Myrdals kollektivhus och om 60-talets rödstrumpor. Om kvinnors kamp för jämlikhet, för lika lön och inte minst kampen för fred.
