Alva Myrdal (1902-1986) var samhällsdebattör, socialdemokratisk politiker och diplomat. Under 1930-talet blev hon känd genom boken Kris i befolkningsfrågan (1934), som hon skrev tillsammans med sin make, nationalekonomen Gunnar Myrdal. De undersökte varför födelsetalen hade sjunkit och föreslog sociala reformer som skulle göra det lättare för familjer att ha barn, till exempel ekonomiskt stöd och bättre barnomsorg.
Boken innehöll också idéer som idag är starkt kritiserade. Makarna Myrdal ville skärpa steriliseringslagen så att fler personer som ansågs olämpliga som föräldrar kunde steriliseras, alltså göras oförmögna att få barn. Detta visar att deras reformidéer också kunde ge staten stor makt över enskilda människors liv.
ANNONS
Alva Myrdal arbetade också med familje- och utbildningsfrågor och ingick i 1946 års skolkommission, som planerade en mer sammanhållen och demokratisk skola. Hon blev en ledande företrädare för det som kallas social ingenjörskonst – tanken att samhällsproblem kan lösas genom forskning, planering och politiska reformer.
Efter andra världskriget arbetade hon under många år utomlands, bland annat inom FN och Unesco. Åren 1955-1961 var hon Sveriges ambassadör i Indien. Mellan 1962 och 1973 ledde hon Sveriges delegation vid nedrustningsförhandlingarna i Genève och arbetade särskilt mot kärnvapenkapprustningen.
År 1982 delade Alva Myrdal Nobels fredspris med den mexikanske diplomaten Alfonso García Robles. De belönades för sitt arbete för nedrustning och kärnvapenfria zoner.
Gunnar Myrdal (1898-1987) var en internationellt känd nationalekonom, socialdemokratisk politiker och forskare om fattigdom och ekonomisk utveckling. År 1927 disputerade han med avhandlingen Prisbildningsproblemet och föränderligheten. Hans forskning blev viktig för Stockholmsskolan, en grupp svenska ekonomer som ansåg att staten kunde motverka ekonomiska kriser genom en aktiv ekonomisk politik. Myrdals idéer påverkade också finansminister Ernst Wigforss krispolitik under 1930-talet.
Vad var Stockholmsskolan?
Stockholmsskolan var en grupp svenska ekonomer som under 1920- och 1930-talen studerade hur lågkonjunkturer och arbetslöshet kunde motverkas.
Till gruppen räknas bland andra Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin. De menade att staten under en ekonomisk kris kunde låna pengar och satsa på exempelvis vägar, bostäder och andra offentliga arbeten. Det skulle skapa jobb och få fler pengar att röra sig i ekonomin.
Tanken kan jämföras med att staten trycker på ekonomins gaspedal när utvecklingen har bromsat in.
Liknande idéer användes under den stora depressionen i 1930-talets USA, då president Franklin D. Roosevelt genom sin New Deal lät staten starta stora projekt för att skapa arbetstillfällen och få fart på ekonomin.
Under mellankrigstiden vistades Alva och Gunnar Myrdal under längre perioder i USA. År 1938 fick Gunnar Myrdal i uppdrag av organisationen Carnegie Corporation att leda en stor undersökning om rasism och afroamerikaners levnadsvillkor. Resultatet blev An American Dilemma (1944), en omfattande studie av motsättningen mellan USA:s demokratiska ideal och diskrimineringen av svarta amerikaner.
År 1945 blev Gunnar Myrdal handelsminister i den socialdemokratiska regering som efterträdde samlingsregeringen. Han fick hård kritik för det så kallade ryssavtalet 1946, ett handels- och kreditavtal mellan Sverige och Sovjetunionen. Kritikerna ansåg att avtalet var alltför fördelaktigt för Sovjetunionen, och Myrdal anklagades för att ha pressat svenska företag, bland annat Asea, att lova leveranser.
ANNONS
ANNONS
Avtalet ledde inte till den stora ökning av handeln som hade diskuterats, och hela den utlovade krediten användes inte. Handeln med öststaterna har inte någon gång under efterkrigstiden svarat för mer än 5 procent av svensk utrikeshandel.
Myrdal avgick som handelsminister 1947 under den svenska valutakrisen och efter konflikter om den ekonomiska politiken. Därefter blev han exekutivsekreterare, alltså högsta tjänsteman, vid FN:s ekonomiska kommission för Europa.
Efter avgången arbetade Myrdal internationellt med frågor om fattigdom och ekonomisk utveckling. Han skrev bland annat böckerna Rika och fattiga länder och Asian Drama (1968), som fick stort inflytande på den internationella debatten om varför vissa länder förblev fattiga.
År 1974 delade Gunnar Myrdal Nobelpriset i ekonomi med nationalekonomen Friedrich von Hayek.
Bild: KW Gullers / Nordiska museet Makarna Myrdal stod i centrum för den svenska samhällsdebatten före och efter andra världskriget. Fotografiet visar familjens arbetsrum i funkishuset i Bromma.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Webbföreläsning (25:31 min) av historieläraren Hans Strömhäll om folkhemsperioden i svensk historia, 1932-1976. Här berättas om storpolitiska händelser, inhemsk politik och kulturella företeelser.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Alva Myrdal. Alva Myrdal och hennes make Gunnar kallades ”kulturbolsjeviker” när den första storbarnkammaren, en föregångare till vår tids förskolor, inrättades på 1930-talet. Nymodigheten ansågs vara alltför vänstersinnad...
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför? Även om filmerna här utgör ett axplock så finns här många filmer som visar den politiska och ideologiska utvecklingen under 1900-talet och vilka de främsta samhällsbyggarna och politikerna var.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.
Artikel i tidningen Populär Historia där Jenny Björkman berättar om makarna Myrdal. Gunnar och Alva Myrdal har gått till historien som folkhemmets arkitekter. De drog upp linjerna i en banbrytande bok 1934 och ägnade sedan mer än ett decennium åt att genomföra reformerna som i grunden förändrade Sverige.
Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om folkhemmet ur ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod...
