Hur vanns demokratin?

Ja, inte ens den borgerligt dominerade kvinnliga rösträttsrörelsen tog ställning för allmän rösträtt. Den krävde att kvinnor skulle få rösta på samma villkor som män. Att de inte tog avstånd från de inskränkningar som fanns innebar att många arbetarkvinnor hade utestängts från rösträtten om Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) lyckats genomdriva sitt program före 1918.

Rädslan för revolution

Ett alternativt sätt är att se utvecklingen som en process där demokratins former inte var självklara eller givna för dem som förespråkade ökat folkstyre, och där den slutliga utformningen var ett resultat av en kompromiss mellan olika samhällsintressen. Med en sådan tolkning blir det viktigt att också sätta ljuset på andra aktörer och händelser riksdagen: folkliga rörelser som den kvinnliga rösträttsrörelsen eller den sociala mobilisering som ägde rum våren 1917 och hösten 1918 liksom ekonomiska maktstrukturer och byråkratiska nätverk. Och inte minst den internationella utvecklingen.

Redan den ryska revolutionen 1917 hade sänt chockvågor över världen. Februarirevolutionen hade hälsats med stora förhoppningar bland radikala och allmänt progressiva krafter över hela Europa och hyllats också av Branting. Under hungerupploppen i Sverige våren 1917 påminde många demonstranter om att de ryska arbetarna gjort sig av med tsaren. Oktoberrevolutionen var mer problematisk och när den revolutionära glöden också spred sig till Finland växte oron bland samhällsbevarande krafter, liksom förhoppningarna bland mer radikala grupper, att den skulle sprida sig också hit.

Än mer påtagligt blev hotet när 100 000 matroser i den tyska östersjöflottan gjorde uppror i november 1918. Upproret spred sig med blixtens hastighet över hela Tyskland och samordnades med de många arbetarråd som samtidigt bildades. I Bayern utropades republiken under ledning av en revolutionär regering. Kejsaren avsattes och för en tid flyttades makten i Tyskland över till folkkommissariernas råd under socialdemokratisk ledning som dessutom utfärdade ett manifest för ”genomförandet av det socialistiska programmet”.