Hur vanns demokratin?

klocka
Lästid 5 minuter
Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form.
S
Artikel
Demonstration i Helsingfors 1917

Finska arbetare demonstrerar i Helsingfors 1917. Ryska musikanter från Röda armén marscherar i täten. Många av Europas makthavare var vid den här tiden oroliga för att revolutionen i Ryssland skulle spilla över i deras egna länder.

I en sådan framgångssaga tillskrivs äran av besluten ofta upplysta och framstegsvänliga politiker - framför allt brukar liberalen Nils Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting lyftas fram. De fullbordade en lång strävan för folkets fulla politiska rättigheter uttryckta genom ett representativt, parlamentariskt demokratiskt system.

Men vägen till allmän och lika rösträtt var inte spikrak. En snabb blick på läget inför rösträttsbesluten bekräftar detta. Högern var ingen anhängare av vare sig den lika eller allmänna rösträtten. Inte heller liberalerna var historiskt för oinskränkt rösträtt. Först 1916 tog partiet ställning för lika kommunal rösträtt, men bara för dem som betalade kommunalskatt. Ett sådant förslag utestängde många hundra tusen väljare.

ANNONS

ANNONS

Ja, inte ens den borgerligt dominerade kvinnliga rösträttsrörelsen tog ställning för allmän rösträtt. Den krävde att kvinnor skulle få rösta på samma villkor som män. Att de inte tog avstånd från de inskränkningar som fanns innebar att många arbetarkvinnor hade utestängts från rösträtten om Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) lyckats genomdriva sitt program före 1918.

Rädslan för revolution

Ett alternativt sätt är att se utvecklingen som en process där demokratins former inte var självklara eller givna för dem som förespråkade ökat folkstyre, och där den slutliga utformningen var ett resultat av en kompromiss mellan olika samhällsintressen. Med en sådan tolkning blir det viktigt att också sätta ljuset på andra aktörer och händelser riksdagen: folkliga rörelser som den kvinnliga rösträttsrörelsen eller den sociala mobilisering som ägde rum våren 1917 och hösten 1918 liksom ekonomiska maktstrukturer och byråkratiska nätverk. Och inte minst den internationella utvecklingen.

Redan den ryska revolutionen 1917 hade sänt chockvågor över världen. Februarirevolutionen hade hälsats med stora förhoppningar bland radikala och allmänt progressiva krafter över hela Europa och hyllats också av Branting. Under hungerupploppen i Sverige våren 1917 påminde många demonstranter om att de ryska arbetarna gjort sig av med tsaren. Oktoberrevolutionen var mer problematisk och när den revolutionära glöden också spred sig till Finland växte oron bland samhällsbevarande krafter, liksom förhoppningarna bland mer radikala grupper, att den skulle sprida sig också hit.

Tyska revolutionärer
Bild: Wikimedia Commons
Män som deltog i den tyska revolutionen i Berlin 1919.

Än mer påtagligt blev hotet när 100 000 matroser i den tyska östersjöflottan gjorde uppror i november 1918. Upproret spred sig med blixtens hastighet över hela Tyskland och samordnades med de många arbetarråd som samtidigt bildades. I Bayern utropades republiken under ledning av en revolutionär regering. Kejsaren avsattes och för en tid flyttades makten i Tyskland över till folkkommissariernas råd under socialdemokratisk ledning som dessutom utfärdade ett manifest för ”genomförandet av det socialistiska programmet”.

ANNONS

ANNONS

De svenska rösträttsmotståndarna var ytterst lyhörda för de historiska vingslagen från Berlin och risken att upproren skulle sprida sig hit.

Som historikern Sven Anders Söderpalm har visat hade det i den situationen en avgörande betydelse att en betydande del av de svenska storföretagarna ingrep och satte tryck på den politiska högern att ge upp sitt motstånd mot en författningsreform. Även kungen föredrog rösträtten framför risken att behöva dela sin svågers, den tyske kejsarens öde.

När vi diskuterar drivkrafterna bakom rösträttsbeslutet 1918 finns det alltså anledning att lyfta blicken från de parlamentariska församlingarna till såväl den svenska potatisrevolutionen och den kvinnliga rösträttsrörelsen som de ryska arbetare och tyska matroser som satte skräck i demokratins traditionella motståndare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket år fattades beslutet om allmän och lika rösträtt i Sverige?
     
  2. Ge exempel på hur den ryska revolutionen påverkade situationen i Sverige under 1917-1918.
     
  3. Beskriv kortfattat varför händelser i Tyskland 1918 skrämde rösträttsmotståndarna i Sverige.

Fundera på:

  1.    Hur tror du att hotet om revolution påverkade besluten om allmän rösträtt i Sverige?

Ta reda på:

  1. Hur hänger "potatisrevolutionen" i Sverige 1917 ihop med kampen för demokrati och rösträtt?
     


S  LÄS MER: Sverige blev sist i Norden med allmän rösträtt

M  LÄS MER: Sveriges demokratisering

S  LÄS MER: Den svenska demokratins historia  (artikelserie)

S  LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

M  LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

S  LÄS MER: Rösträttsfrågan

M  LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

S  LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

S  LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

S  LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

S  LÄS MER: Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

S  LÄS MER: Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

S  LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

M  PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Kjell Östberg, professor i historia, Södertörns högskola 
Texten har tidigare ingått i projektet Demokrati100 som var en statlig satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Demokratijubileet firades under åren 2018–2021.

Bakom projektet stod Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Kopplat till projektet fanns även ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare som ville uppmärksamma demokratijubileet.

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 4 januari 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

L
Tåg på väg till Stockholm
av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Rösträttens begränsningar

S
Kvinna som röstar
av: Jenny Björkman
2025-01-06
klocka Lästid 8 minuter

För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

SO-rummet bok
S
Kvinnliga röstare
av: Fia Sundevall
2025-01-06
klocka Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

Val av talman - parlamentarisk reform i tysthet

S
Porträtt
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-06
klocka Lästid 6 minuter

Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

S
Första kammaren
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-06
klocka Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Gränd med kullersten. Gamla 1800-talshus i trä målade i falurött kantar den smala gatan.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Relaterade taggar

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Demonstration

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Hi
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1960-1969

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-04

Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.

+ Lyssna