Den svenska samlingsregeringen under andra världskriget (1939-1945) var en s.k. ministär som bildades i december 1939 efter att finska vinterkriget hade brutit ut. Samlingsregeringen hade representanter från socialdemokraterna, bondeförbundet, folkpartiet och högern. Kommunisterna, som endast hade fem mandat i andra kammaren och ett i första, stod utanför.
För statsminister Per Albin Hansson var det speciellt viktigt att få med högerpartiet i regeringen, eftersom han annars kunde riskera en opposition mot den förda Finlandspolitiken. Det var framförallt inom högern som många önskade en aktivare roll från Sveriges sida, men partiets ledning accepterade att gå in i regeringen.
ANNONS
ANNONS
Av eftervärlden har samlingsregeringen anklagats för eftergiftspolitik, men den hade de dåtida väljarnas förtroende. Troligen speglade samlingsregeringen vad en bred opinion önskade: politisk samling. Däremot tillfredsställde den inte dem som önskade en aktiv nordisk politik eller ett klarare avståndstagande mot Nazitysklands krav.
Medlemmarna i den samlingsregering som bildades i december 1939; från vänster Gösta Bagge, Gustaf Andersson, Gustav Möller, Thorwald Bergquist, Karl Gustaf Westman, Nils Quensel, Christian Günther, Per Albin Hansson, Ernst Wigforss, Axel Pehrsson-Bramstorp och Herman Eriksson. Per Edvin Sköld och Fritiof Domö är skymda på bilden. I samband med regeringsbildningarna vid denna tid hölls konselj på slottet. Deltagarna skulle ha högtidsdräkt, vilket är skälet till de höga hattarna.
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...
Vid andra världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt. Neutraliteten sattes under kriget på svåra prov och vid flera tillfällen avvek Sverige från en strikt neutralitetslinje. Under tiden 1941-1942 gjordes stora eftergifter mot tyska krav. Under 1942-1943 svängde inställningen. Sverige sa då i större utsträckning nej till tyska krav och förde en politik som var mer till förmån för de allierade. De sista krigsåren intog Sverige en allt tydligare ställning för de allierade. Sverige lyckades dock genom hela kriget undvika att bli indraget i den världsomspännande konflikten...
Under våren och sommaren 1940 hade andra världskriget kommit kusligt nära Sveriges gränser. Alla grannländerna var redan indragna i kriget. På andra sidan Östersjön hade Finland nyligen besegrats av Sovjetunionen som dessutom hade lagt beslag på de baltiska staterna. Väster och söder om Sverige var både Norge och Danmark ockuperat av den tyska krigsmakten. Den svenska regeringen skulle under de följande krigsåren tvingas fatta många svåra politiska beslut för att hålla Sverige utanför kriget...
Redan under andra världskrigets inledande fas tvingades Sverige gå en svår balansgång för att behålla sin neutralitet. Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, och den 9 april 1940 attackerades både Danmark och Norge av den tyska krigsmakten. Kriget befann sig precis utanför Sveriges gränser...
År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick inte komma in i Sverige. Den politiken ändrades först nio år efter andra världskrigets slut, år 1954.
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Faktafilm (19:42 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige under andra världskriget. Andra världskriget pågick överallt runt Sverige, alla våra grannländer blev under krigsåren ockuperade eller till slagfält. Men kriget nådde aldrig svensk mark. Hur var det egentligen att leva med en ständig oro över risken att dras in i kriget? Varför ställde en sång av en revyartist till ett sådant rabalder? Och varför väckte krigsslutet oro?
Om serien Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Webbföreläsning (25:31 min) av historieläraren Hans Strömhäll om folkhemsperioden i svensk historia, 1932-1976. Här berättas om storpolitiska händelser, inhemsk politik och kulturella företeelser.
Artikel i tidningen Populär historia där Dick Harrison berättar om midsommarkrisen. I juni 1941 krävde Nazityskland att få sända en stor truppstyrka, Engelbrechtdivisionen, med tåg genom neutrala Sverige. Detta ledde till kris i den svenska samlingsregeringen där åsikterna gick vitt isär. Hur skulle statsminister Per Albin Hansson hantera saken?
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om ryktet om att Gustav V under den så kallade midsommarkrisen 1941 hotade att abdikera från tronen om inte regeringen lät Division Engelbrecht (egentligen 163:e infanteridivisionen, en stridande division med 14 712 nazityska soldater) färdas med tåg tvärs igenom norra Sverige, från Charlottenberg till Haparanda...
Avsnitt (80 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om andra världskriget - tysktågen, neutraliteten och Nordkalotten. Vid andra världskrigets krigsutbrott 1939 så förklarade sig Sverige neutralt. Mindre än ett år efter krigsutbrottet så rullade svenska tåg fulla med tyska soldater över svenskt territorium. Permittenttrafiken, som den kom att kallas var bara en i raden av eftergifter som Sverige gjorde till Aldolf Hitlers Tyskland...
Avsnitt (78 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om svenska frivilliga i finska vinterkriget. Vad får 8000 svenskar att frivilligt lämna freden i Sverige för att försvara Finland med livet som insats? När Ryssland i slutet av november 1939 anfaller Finland startar det finska vinterkriget. Sverige ställer sig helhjärtat bakom Finland...
Avsnitt (90 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Folke Bernadotte och de vita bussarna. I mars 1945 lämnar en expedition med vita bussar från Röda korset Sverige för att köra in i det sönderfallande Tyskland. Uppdraget är att forsla hem svenskar med tysk anknytning...
Avsnitt (71 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om de finska flyktingbarnen som kom till Sverige under finska vinterkriget och åren efter. Det kallas den största barnförflyttningen i världshistorien. 70 000 finska barn skickas till Sverige mellan 1939-46. För vissa blir det en räddning, andra möter en fullständig mardröm...
En bok i pdf-format (116 sid) om Förintelsen i Europa 1933-1945. Materialet har tidigare delats ut på regeringens vägnar till landets alla skolor för att bl.a. användas som undervisningsmaterial om Förintelsen. Boken finns nu tillgängligt på Forum för levande historias webbplats.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947. I januari 1939 fanns 4000 flyktingar inom Sveriges gränser. Sommaren 1945 var antalet 195 000...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Finlandsrörelsen under vinterkriget. På drygt ett år samlade svenskarna in 490 miljoner kronor – mer än den finländska statsbudgeten – till grannlandet...
Genomgång (14:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om Sverige under andra världskriget. Här berörs bl.a. Sveriges neutralitet, finska vinterkriget, beredskapen i Sverige, midsommarkrisen 1941, Sveriges handel med Tyskland, Sveriges roll i Förintelsen samt Raoul Wallenberg.
På Forum för levande historia hittar du en ekonomisk/historisk antologi i pdf-format (209 sid) om svensk handels- och utrikespolitik från 1930-talet till mitten av 1940-talet. Här berättas också om Sveriges förhållande till Förintelsen samt de svenska relationerna med det ockuperade Norge.
Svensk dramadokumentär (1:06:01) om midsommarkrisen 1941. Natten till den 22 juni 1941 gick Tyskland till anfall mot Sovjet. Anfallet, som planlagts under kodnamnet Barbarossa, var det väldigaste krigsutbrottet någonsin. Tidigt samma morgon krävde Nazityskland att få transitera en stridande tysk division om 18 000 man från Norge till Finland - på svensk järnväg. Det blev upptakten till den mest dramatiska krisen i Sverige under andra världskriget...
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om Sveriges svåra politiska balansgång under andra världskriget. Se även avsnittet om "Konsekvenser av att Sverige stod utanför kriget".
