Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries), är benämningen på självständiga länder med hög välfärd. Industriländernas välfärd bygger på en stabil och väl utvecklad ekonomi, teknologi och infrastruktur. För att kunna avgöra om ett land kvalificerar sig som ett industriland brukar man mäta landets BNP (bruttonationalprodukt) och BNI (bruttonationalinkomst). Numera har man även lagt till mätningen av HDI (Human Development Index) som en viktig faktor till detta. Som namnet antyder undersöks även hur industrialiserat landet är och hur välutbyggd infrastrukturen är. Dessa faktorer brukar tillsammans vara en bra indikation på hur hög levnadsstranden i landet är.
År 2023 var enligt Internationella valutafonden (IMF) referensen för att kunna betraktas som ett industriland en BNP per capita på 22 000 USD (cirka 228 000 SEK, 2023). [Kartor och tabeller som visar världens industriländer]
| Per capita betyder per person. Att ha 190 000 SEK i BNP per capita betyder att ett land har en bruttonationalproduktion som motsvarar 190 000 SEK per invånare i landet. |
Trots namnet "industriland" så har många av dagens industriländer tagit steget ännu längre och utvecklat en tjänstesektor som är större än industrisektorn. Det kan handla om sektorer som IT och andra liknande tjänster, men också om forskning och utveckling i allmänhet, medan den fysiska tillverkningen av produkter som behöver industrier i traditionell bemärkelse förläggs i andra länder där bl.a. arbetskraften är billigare.
LÄS MER: Utvecklingsländer
LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
LÄS MER: Ekonomi och handel
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till industriländer.
Vem har sytt din tröja och till viket pris? Utbildningsmaterial om vilka risker som gömmer sig i prylar som ungdomar konsumerar.
Ett studiematerial som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Vad är en onödig pryl? Varför tillverkas prylar som inte behövs? Hur påverkar det naturresurser och människor? Vilka samband finns mellan prylar och identitet? Det är frågor som eleverna får undersöka i den här övningen.
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när globalisering och handel kommer på tal, är det de positiva effekterna som berörs. Vi ska därför också titta på en del av den kritik som riktats mot de transnationella företagens roll i globaliseringsprocessen...
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...
Från 1800-talets jordbruksdominerade samhälle till dagens avancerade ekonomi har Sverige genomgått enorma förändringar. Både människors livslängd och ekonomin har förbättrats avsevärt genom förändringar inom hälsa, teknologi och politik. Spannmålet vi äter, jobben vi gör, och till och med hur länge vi lever - allt har ändrats. Här dyker vi djupare in i denna fascinerande resa och tittar lite närmare på hur Sverige har omvandlats över åren...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur den svenska välfärden (ex. sjukvård och pension) fungerar.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Genomgång (21:33 min) där SO-läraren John Holm berättar om olika länders ekonomiska utveckling och vilka trender och mönster vi kan se mellan dessa gällande t.ex. befolkning, produktion och urbanisering.
Ett studiematerial från Fair Action som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Genomgång (5:23 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om begreppet fattigdom och några sätt att mäta fattigdom.
Lektionsfilm (10:17 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som berättar om höginkomst- och låginkomstländer. Vi kommer också diskutera begreppen i-land och u-land.
Genomgång (17:26 min) där SO-läraren John Holm redogör för vad som är typiskt för ett i-land, nic-land och u-land.
Genomgång (10:17 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar vad BNP är.
Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:
Inspelad föreläsning där Hans Rosling ger en överblick över ekonomisk tillväxt i världen i ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Det här är första delen (14:13 min). Del 2 hittar du här och del 3 hittar du här.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...
