© 2026 SO-rummet.se
Industriländer, som på engelska ofta kallas ”utvecklade länder” (developed countries), är en vanlig benämning på länder med hög levnadsstandard och en avancerad ekonomi. Industriländernas välfärd bygger på en stabil och väl utvecklad ekonomi, teknik och infrastruktur.
För att jämföra länders ekonomiska utveckling används bland annat BNP (bruttonationalprodukt) och BNI (bruttonationalinkomst), ofta räknade per invånare.
För att få en bredare bild av människors levnadsvillkor används även HDI (Human Development Index). HDI bygger på medellivslängd, utbildningsnivå och BNI per invånare. Måttet undersöker däremot inte direkt hur industrialiserat landet är eller hur välutbyggd infrastrukturen är. Dessa faktorer brukar tillsammans ge en bättre bild av levnadsstandarden i landet.
Det finns ingen bestämd gräns för BNP per invånare som automatiskt gör ett land till ett industriland. Internationella valutafonden (IMF) delar istället in världens ekonomier i bland annat avancerade ekonomier samt framväxande ekonomier och utvecklingsekonomier. Indelningen bygger på flera faktorer och inte på en enda inkomstgräns. [Kartor och tabeller som visar världens industriländer]
Ett rikt land har inte alltid rika invånarePer capita betyder per person. BNP per capita räknas ut genom att landets BNP delas med antalet invånare. Måttet visar hur stor den ekonomiska produktionen skulle vara per person om den fördelades jämnt. Det betyder däremot inte att varje invånare tjänar eller får denna summa. Ett högt BNP eller BNI per invånare innebär inte automatiskt att alla människor i landet har en hög levnadsstandard. Pengarna kan vara ojämnt fördelade, och tillgången till exempelvis sjukvård, utbildning, rent vatten och trygga bostäder kan variera. Därför behöver flera olika mått användas när man jämför länders utveckling och människors levnadsvillkor. |
Trots namnet "industriland" har många av dagens industriländer en tjänstesektor som är större än industrisektorn. Det kan handla om exempelvis IT, handel, transporter, sjukvård, utbildning, bankverksamhet samt forskning och utveckling. Industrin är fortfarande viktig, men modern tillverkning är ofta automatiserad och uppdelad mellan flera länder. Viss arbetsintensiv tillverkning har också flyttats till länder där löner och andra produktionskostnader är lägre.
I ett industriland arbetar de flesta inte i industrinNamnet industriland kan ge intrycket att de flesta invånarna arbetar i fabriker. I många rika och tekniskt avancerade länder arbetar betydligt fler istället inom tjänstesektorn, exempelvis i skolor, sjukvård, handel, transporter, banker, IT-företag och forskning. Samtidigt kan industrin producera mer än tidigare med hjälp av robotar, datorstyrda maskiner och automatiserade fabriker. Ett land kan därför vara en stor industriproducent trots att en ganska liten del av befolkningen arbetar direkt med tillverkning. Begreppet industriland beskriver alltså främst landets ekonomiska utveckling – inte var de flesta människor arbetar. |
S LÄS MER: Utvecklingsländer
S LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
S LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
S LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
S LÄS MER: Ekonomi och handel
S LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till industriländer.
© 2026 SO-rummet.se
Utbildningsmaterialet beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan men kan även användas på högstadiet.
Vad är en onödig pryl? Varför tillverkas prylar som inte behövs? Hur påverkar det naturresurser och människor? Vilka samband finns mellan prylar och identitet? Det är frågor som eleverna får undersöka i den här övningen.
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
Lästid 7 minuter
Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...
Lästid 7 minuter
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Lästid 5 minuter
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Lästid 4 minuter
Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när globalisering och handel kommer på tal, är det de positiva effekterna som berörs. Vi ska därför också titta på en del av den kritik som riktats mot de transnationella företagens roll i globaliseringsprocessen...
Lästid 9 minuter
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...
Lästid 10 minuter
Från 1800-talets jordbruksdominerade samhälle till dagens avancerade ekonomi har Sverige genomgått enorma förändringar. Både människors livslängd och ekonomin har förbättrats avsevärt genom förändringar inom hälsa, teknologi och politik. Spannmålet vi äter, jobben vi gör, och till och med hur länge vi lever - allt har ändrats. Här dyker vi djupare in i denna fascinerande resa och tittar lite närmare på hur Sverige har omvandlats över åren...
Lästid 5 minuter
Efter förödelsen av två världskrig fanns bland Europas ledare ett starkt behov av att förhindra fler framtida konflikter. De tog lärdom av historiens misstag och startade samarbeten som ledde till dagens Europeiska union (EU). Från den tidiga Kol- och stålgemenskapen till EEC och EG, och slutligen EU, har unionen växt och ändrat form, inklusive att flera nya länder har anslutit sig. Samtidigt har vissa, som Storbritannien, valt att lämna samarbetet. Idag består EU av 27 medlemsländer och är en mäktig aktör på den globala scenen...
Lästid 7 minuter
Från första världskrigets slagfält till 1970-talets oljekris – oljan har spelat en nyckelroll i 1900-talets historia. Dess påverkan sträcker sig över krig, industriell utveckling och klimatförändringar. Medan oljan möjliggjorde en omvandling av samhällen och ekonomier, har dess begränsade tillgänglighet och miljöpåverkan gjort att frågor om hållbarhet och alternativa energikällor blivit allt mer brådskande...
Lästid 3 minuter
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor. Maskinerna styrs av datorer. Det gäller att vara flexibel – snabbt kunna ändra tillverkning och service...
Lästid 5 minuter
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick på högvarv, men under 1970- och 1980-talen drabbades flera branscher av nedläggningar till följd av ökad internationell konkurrens. Den svenska industrin har därefter genomgått stora omstruktureringar för att anpassa sig till globaliseringen.
Lästid 9 minuter
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades – vid sidan av det kalla kriget – av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...
Lästid 4 minuter
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2026) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020). Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur den svenska välfärden (ex. sjukvård och pension) fungerar.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
UNDP:s lista där du bl.a. ser vilken HDI-nivå alla världens länder har.
Världsbanksgruppen tilldelar världens ekonomier till fyra inkomstgrupper: låg, nedre mitten, övre mitten och hög. Klassificeringarna uppdateras varje år den 1 juli, baserat på BNI per capita för föregående kalenderår.
På Globalis webbplats kan du se diagram med lyckoindex för världens länder. Lycksindexet mäts från en undersökning där invånarna anser att sex utvalda förhållanden som bygger upp under lycka eller glädje i livet. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt korruptionsnivån i olika länder. Indikatorn visar graden av korruption i landet som näringslivet, akademiker och riskanalytiker uppfattar den. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt den förväntade levnadsåldern i världens länder. Indikatorn visar hur länge ett nyfött barn förväntas att leva. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan. Syftet med materialet är att enkelt förklara varför handelsfrågorna är viktiga för oss alla.
Materialet består av sex kapitel: Handel märks i din vardag | Varför handlar vi? | Handelns effekter | Förändrade handelsmönster | Handelspolitik | Handel och hållbar utveckling
Genomgång (21:33 min) där SO-läraren John Holm berättar om olika länders ekonomiska utveckling och vilka trender och mönster vi kan se mellan dessa gällande t.ex. befolkning, produktion och urbanisering.
Genomgång (5:23 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om begreppet fattigdom och några sätt att mäta fattigdom.
Lektionsfilm (10:17 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som berättar om höginkomst- och låginkomstländer. Vi kommer också diskutera begreppen i-land och u-land.
Genomgång (17:26 min) där SO-läraren John Holm redogör för vad som är typiskt för ett i-land, nic-land och u-land.
Genomgång (10:17 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar vad BNP är.
Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:
Inspelad föreläsning där Hans Rosling ger en överblick över ekonomisk tillväxt i världen i ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Det här är första delen (14:13 min). Del 2 hittar du här och del 3 hittar du här.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organisationer som...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
Den internationella organisationen för fred, säkerhet och internationellt samarbete, Förenta...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag – ett samhälle med...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet geografi från externa svenska aktörer....
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
