Tagg om ATP-striden

ATP-striden

S
Bildtext: ATP-striden avslutades den 14 maj 1959 genom votering i andra kammaren. En röst - folkpartisten Königsons - blev avgörande.

ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna tjänstepensionen. Frågan om en reform på pensionsområdet var under många år begravd i utredningar som inte intresserade politiker eller allmänhet nämnvärt. Det rådde enighet om att de existerande folkpensionerna inte var tillräckliga. De gav grundtrygghet, men i synnerhet arbetarna fick sin levnadsstandard starkt försämrad när de pensionerades.

Våren 1956 aktualiserades dock frågan om tjänstepension på ett nytt sätt. Från högern och bondeförbundet kom motioner som krävde högre folkpensioner. Därutöver föreslogs i högermotioner att arbetarnas pensionsproblem skulle lösas avtalsvägen. De olika förslagen avvisades av socialdemokraterna som otillräckliga.

En särskild pensionsberedning tillsattes efter valet 1956 för att utarbeta ett konkret förslag till nytt pensionssystem. I denna deltog - vid sidan av partierna - också representanter för arbetsmarknadens parter och jordbrukets organisationer.

ANNONS

ANNONS

Efter stor tvekan gick koalitionsregeringen som bestod av socialdemokrater och bondeförbundare med på den folkomröstning om pensionsfrågan som folkpartiet och högern krävde. En orsak var säkerligen att koalitionen därigenom kunde räddas ytterligare en tid. Socialdemokraterna hade dessutom tillsammans med LO kommit fram till ett förslag som de trodde skulle kunna ena arbetarrörelsen. De borgerliga var däremot splittrade. Både sakliga och taktiska skäl talade för att socialdemokratin skulle ta strid om pensionerna, även om den visste att högern och folkpartiet hade ett övertag i opinionsbildningen, åtminstone i början av kampanjen.

Bakom det första alternativet - linje 1 - stod socialdemokraterna och LO. Detta innebar en allmän och obligatorisk tjänstepensionering, som skulle finansieras genom inbetalningar av arbetsgivarna. Bondeförbundet och jordbrukets organisationer stödde det andra alternativet - linje 2. De kallade detta för den "rena" frivilliglinjen. Det tredje alternativet - linje 3 - stöddes av högern, folkpartiet, arbetsgivareföreningen och industritjänstemannaförbundet inom TCO. Enligt detta skulle arbetsmarknadens parter sluta avtal om pensionernas utformning.

Den kampanj som föregick folkomröstningen kom i mycket att likna en vanlig valkampanj. Men tonläget var högre än tidigare under 1950-talet, och debatten fick en ideologisk prägel. Linje 3 hävdade att linje 1:s förslag skulle leda till ofrihet och tvång samt till en ekonomisk och politisk koncentration av makten till staten.

ANNONS

Resultatet av omröstningen blev inte lätt att tolka. Linje 1 fick 45,8 procent medan linje 2 fick 15,0 och linje 3 fick 35,3. Samtliga linjer ansåg att de hade vunnit omröstningen. Linje 1 hade fått relativ majoritet - vilket dess företrädare påpekade - medan de andra kunde konstatera att de som var emot obligatorisk tjänstepension hade flest röster. Linje 2 fick fler röster än bondeförbundet fått vid senaste valet, och dess förslag hade således nått utanför partiets traditionella väljargrupper.

Den socialdemokratiska regeringen kände ett så starkt stöd för sin linje att den lade fram ett förslag i riksdagen som huvudsakligen följde folkomröstningens linje 1. Detta fälldes av andra kammaren men godtogs av första, där socialdemokraterna och kommunisterna hade majoritet. Frågan uppstod på nytt om socialdemokraterna skulle gå kompromissens väg eller välja strid.

ANNONS

Socialdemokraterna valde striden, upplöste andra kammaren och utlyste nyval i juni 1958. Valet ägde rum i tjänstepensionsfrågans tecken. Högern och centern ökade medan folkpartiet gick kraftigt tillbaka. Socialdemokraterna gick framåt, men detta skedde främst på bekostnad av kommunisterna, som inte fick mer än 3,4 procent av rösterna. Mandatfördelningen i andra kammaren - som var avgörande för frågans utgång - blev 126 för socialdemokrater och kommunister och 115 för de tre borgerliga partierna.

ANNONS

Eftersom talmannen var socialdemokratisk och denne saknade rösträtt rådde total jämvikt. Strax före den slutliga omröstningen i riksdagen framträdde en av folkpartiets riksdagsmän, Ture Königson, och förklarade att han ämnade lägga ned sin röst. Königson, som var verkstadsarbetare från Göteborg och en av de få arbetarna inom folkpartiet, avgjorde därmed frågan. Han kunde inte rösta emot ett pensionsförslag som enligt hans mening gav arbetarna stora fördelar. Med en rösts övervikt kunde en av efterkrigstidens mest omdebatterade frågor gå igenom i riksdagen.

LÄS MER: Folkomröstningar

LÄS MER: Förbudsomröstningen (1922)

LÄS MER: Kärnkraftsfrågan (1980)

LÄS MER: EU-omröstningen (1994)



Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till ATP-striden.

Uppdaterad: 26 juni 2020
Publicerad:
07 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om ATP-striden

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

av: Herman Lindqvist
2019-08-18

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...

+ Läs mer

Podcast om ATP-striden

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1950-1959

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2018-01-16

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1950-talet. De pratar om rekordåren, penionsfrågan, ballongvispar, Lennart Hyland, VM 1958, schlager och rock.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Läs mer

Länkar om ATP-striden

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS