Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter.
S

Berlinmuren revs 1989 i samband med återföreningen av Tyskland.

Även Rumänien var en kommuniststyrd diktatur. Detta land intog dock en mer självständig hållning gentemot Sovjetunionen. I Jugoslavien hade landets starke man Tito också etablerat en kommunistregim av mer självständigt slag.

Kommunistpartierna saknade folkligt stöd

Kommunistpartierna i de här länderna hade aldrig haft något folkligt stöd. Tvärtom hade flera uppror gjorts mot de sovjetiska ockupanterna och deras marionettregimer. Vi kan nämna Östtyskland 1954, Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968. För kommunistregimerna hade lojaliteten mot Sovjetunionen alltid gått före det egna landets intressen.

ANNONS

ANNONS

Kommunistpartiet tillät inga avvikelser från den fastlagda kusen vare sig det gällde kultur, ekonomi eller moral. En väl uppbyggd kontrollapparat var beredd att när som helst bekämpa varje försök till revolt.

Även ekonomierna i de kommuniststyrda staterna knakade i fogarna. Det rådde ofta brist på nödvändiga varor - som vissa matvaror, tvål och toalettpapper. Ofta fick man köa i timmar för kött och annan mat. De sista i kön fick gå hem utan och hoppas på bättre tur en annan dag.

Starka röster protesterar

Det fanns de som protesterade öppet mot det rådande systemet. Charta 77 - ett manifest med krav på respekt för de mänskliga rättigheterna i Tjeckoslovakien - med Václav Havel som talesman samt Solidaritet - en fackförening - i Polen med Lech Walesa som organisatör, stod för en stark opposition. Här lades grunden till förändringen.

Kommunistdiktaturerna förlorar sin makt

Mannen som möjliggjorde att frihetens timme äntligen kunde slå för staterna i Centraleuropa var helt oväntat Sovjetunionens president Michail Gorbatjov. Han förklarade att varje stat i det gamla kommunistblocket var helt suverän (självstyrande). Regimerna i dessa stater kunde därmed inte längre räkna på stöd från sovjetiska stridsvagnar. Det dröjde därefter inte länge förrän kommunistregimerna störtades i land efter land. Även de baltiska staterna passade nu på att frigöra sig från Sovjets järngrepp (se faktarutan längre ner).

Tysklands flagga

Varför hissar man just denna flagga?

Flaggan har sina rötter i händelser som ägde rum i dåtidens tyska stater kring mitten av 1800-talet. Även då försökte man ena det hopplöst splittrade Tyskland. 1848 var det var revolution i Europa och revolutionärerna var också nationalister. De ville göra sig av med den gamla feodala ordningen i Tyskland. De ville avsätta alla prinsar, hertigar och kungar och skapa en enad tysk republik. Demokrati och jämlikhet var mottot. Man var inspirerad av den franska revolutionen 60 år tidigare, "frihet, jämlikhet och broderskap" ropade man på Berlins gator. Den svart-röd-gula flaggan blev deras symbol.

Tysklands återförening 1989-1990

I samband med Tysklands återförening hissades den svart-röd-gyllene flaggan och alla sjöng "Einigkeit und Recht und Freiheit für das deutsche Vaterland" - enighet och rätt och frihet för vårt tyska fosterland.

Detta var utan tvekan ett uttryck för nationalism. Tyskland var åter förenat. Förbi var nu 40 år av kommunistisk diktatur i Östtyskland och nazitidens tyranni låg långt tillbaka. Tyskland var enat och demokratiskt. Alla var glada. Berlinmuren som delat staden Berlin och hela Tyskland sedan 1961 var borta. Den tyska självkänslan stod på sin höjdpunkt.

Hur ska vi beskriva och förklara denna nationalism? Är den hotfull eller demokratisk? Aggressiv eller fridfull? Ingen som var närvarande denna historiska natt kan säga att det var hotfullt. Fast det fanns personer i Tyskland och i omvärlden som höjde ett varnande finger. Det enade Tyskland hade nu över 80 miljoner invånare och den starkaste ekonomin i Europa. Historien hade tidigare visat att mycket av Europas öde brukade avgöras i Tyskland.

Folk i andra europeiska länder frågade sig vad detta enande nu skulle leda till - ett fredligare och mer enat Europa eller motsättningar och spänning?

Idag vet vi med facit i hand att Tysklands återförening har bidragit till att stärka den europeiska gemenskapen. Kommunistdiktaturernas tid i Europa är sedan länge förbi och utgör idag bara ett bleknande minne för äldre generationer.

Sovjetunionens fall 1991

Sovjetunionen bestod fram till december 1991. Efter en misslyckad statskupp i Sovjet i augusti 1991 så trädde Boris Jeltsin fram och tog makten över den ryska Sovjetrepubliken. När han kort därefter förklarade Ryssland självständigt från Sovjetunionen så föll hela det kommunistiska systemet.

ANNONS

ANNONS

Lite bakgrundshistoria

De fördrivna tyskarna i Västtyskland

Efter andra världskriget och Tysklands sammanbrott kom polacker och tjecker att, med ryssarnas hjälp, driva ut tyskarna och förskjuta gränsen långt västerut. Även från rena tyska områden försvann nu tysk kultur och tysk befolkning. Många av dessa tyskar fann under det kalla krigets dagar (1945-1980-talet) sin bosättning i Västtyskland. Där bildade de starka påtryckningsgrupper för att hindra ett västtyskt erkännande av de nya gränserna i Östeuropa. Detta fick som konsekvens att Västtyskland först vid sent datum kom att erkänna de nuvarande gränserna mot Polen respektive Tjeckien.

Polen

Efter andra världskriget kom Polen under Sovjetunionens inflytande. Polen styrdes av en kommunistregim som visserligen stöddes av Sovjet, men som vägrade att helt inordna sig under Moskva. I samband med östblockets sönderfall 1989 förlorade Sovjetunionen greppet om Polen. Drivande i kampen för ett självständigt Polen var fackföreningsrörelsen Solidaritet och dess grundare Lech Walesa.

Kommunistpartiet i Polen gick med på att legalisera den oberoende fackföreningen Solidaritet och inledde förhandlingar med denna. Den polska regeringen tvingades acceptera nyval. Det var det första fria val i östblocket på över 40 år. Valresultatet blev en katastrof för kommunistpartiet. Solidaritet kunde bilda östblockets första icke-kommunistiska regering. Planekonomin monterades ned och ersattes av marknadsekonomi. Solidaritetsledaren Lech Walesa valdes till president 1990.

Tjeckoslovakien

Efter andra världskriget kom Tjeckoslovakien att inordnas i Östeuropa under Sovjetunionens ledning. Men det påtvingade kommuniststyret var inte populärt. Ett försök gjordes 1968 att lätta på diktaturen, men revolten slogs ned. Reformrörelsen med Alexander Dubcek i spetsen under den så kallade Pragvåren 1968 fick ett plötsligt slut, när sovjetisk militär invaderade landet. En grupp dissidenter (kritiker av kommunistregimen) inom den så kallade Charta 77-rörelsen, med författaren Václav Havel, fortsatte dock sina protester mot regimen. Václav Havel fängslades.

Men 1989 började studenterna att demonstrera. Och de stöddes av andra grupper i samhället. Václav Havel som suttit fängslad talade till folkmassorna på Václavplatsen mitt i Prag. Vid sin sida hade han Alexander Dubcek, mannen från Pragvåren 1968. Václav Havel blev statschef. Slovakien bröt sig ur Tjeckoslovakien och bildade en självständig republik 1993.

De baltiska staterna

Statsminister Ingvar Carlsson sade då Sverige erkände de baltiska staternas självständighet 1991, att det var det mest glädjande regeringsbeslut han fattat. Det var vår i luften. Östeuropa frigjorde sig efter femtio års sovjetiskt förtryck.

Under andra världskriget rådde mörker i Europa och Norden. Två av den moderna historiens mest blodbesudlade stater - Hitlers Nazityskland och Stalins Sovjetunionen - hade delat den europeiska kontinenten mellan sig. Västra Europa befriades efter andra världskrigets slut, men östra Europa satt kvar i Sovjets järngrepp. Estland, Lettland och Litauen hade införlivats med Sovjetunionen. Stora delar av dessa länders befolkningar likviderades eller sändes till slavläger i Sibirien. Man talade om Sovjetunionens "våldtäkt" på de baltiska staterna. Men den nationella känslan var stark i Baltikum. När Sovjetväldet föll 1989 frigjorde sig de baltiska staterna från banden med Ryssland. Många balter kunde knappast tro sina ögon när de såg de kullvälta Leninstatyerna, symbolerna för sovjetväldet.

De baltiska staterna är idag medlemmar i EU och NATO.

 

Litteratur:
Kristian Gerner, Centraleuropas historia, Natur och Kultur, 1997
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945,  Studentlitteratur, 1996
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria, band 14, Tre världar 1945-1965, Bra Böcker, 2001
 

Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium

Senast uppdaterad: 5 september 2019
Publicerad: 10 september 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Berlins historia

Berlin är en stad präglad av en dramatisk och växlingsrik historia. Staden är med sina tre hundra...

S

Orsakerna till kalla kriget

Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en...

M

Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen

Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla...

M

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern

Dubbelmonarkin, kejsardömet Österrike och kungariket Ungern var formellt en personalunion mellan...

ANNONS

Ämneskategorier

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Nationalismens historia

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Relaterade taggar

Berlinmuren

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

DDR

DDR (1949-1990) var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche...

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Pragvåren

Pragvåren är benämningen på den reformperiod som ägde rum under våren och sommaren 1968 i det...

Michail Gorbatjov

När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...

Sovjetunionens sönderfall

Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...