Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer.
S

Natos flagga.

Bildandet av Nato

När Nato bildades fanns en rivalitet mellan öst och väst.

Nato bildades efter andra världskriget kom det kommunistiska Sovjetunionen - med sin totalitära ideologi och stora militära makt - att utgöra ett nytt hot mot de västeuropeiska ländernas säkerhet. Tio västeuropeiska länder samt USA och Kanada skrev den 4 april 1949 på en överenskommelse med namnet Atlantpakten. Två år senare skapades North Atlantic Treaty Organization, Nato.

ANNONS

ANNONS

Natos 32 medlemmar (medlemsår):

Albanien (2009)
Belgien (1951)
Bulgarien (2004)
Danmark (1951)
Estland (2004)
Finland (2023)
Frankrike (1951)
Grekland (1952)
Island (1951)
Italien (1951)
Kanada (1951)
Kroatien (2009)
Lettland (2004)
Litauen (2004)
Luxemburg (1951)
Montenegro (2017)
Nederländerna (1951)
Nordmakedonien (2020)
Norge (1951)
Polen (1999)
Portugal (1951)
Rumänien (2004)
Slovakien (2004)
Slovenien (2004)
Spanien (1982)
Storbritannien (1951)
Sverige (2024)
Tjeckien (1999)
Turkiet (1952)
Tyskland (1955)
Ungern (1999)
USA (1951)

Österut fanns Warszawapakten, den sovjetledda motsvarigheten till Nato som bildades 1955. Block stod mot block.

Men trots den fientliga relationen mellan allianserna och deras mäktigaste företrädare, USA och Sovjetunionen, förblev Europa en fredad region under det kalla kriget. Med tanke på båda sidors enorma militära kapacitet var det ingen som önskade att en våldsam konflikt bröt ut. Särskilt Rysslands och USA:s kärnvapenarsenaler, med potential att förinta hela länder, fungerade som ömsesidig avskräckning.

När Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes 1991 var det kalla kriget slut och Natos traditionella fiende hade därmed upphört att existera. Hotet från öst hade varit det största motivet till att organisationen bildats och det var nu nödvändigt att reformera alliansen för att anpassa sig till den nya tiden.

Nato idag

Idag har Nato 32 medlemmar varav flera är forna Warszawapaktsländer. Nato samarbetar även med ett stort antal icke-medlemsländer.

Kärnan i försvarsalliansen är Atlantpaktens artikel fem, den så kallade musketörsparagrafen (”en för alla, alla för en”). Där slås det fast att ett angrepp på någon av medlemsstaterna är att räkna som ett angrepp på hela alliansen. Alla medlemmar har därför ett gemensamt ansvar att skydda varandra, även med militära medel om så krävs.

Paragrafen är dock formulerad så att medlemmarna själva avgör hur de vill ge sitt stöd. En attack mot ett Natoland innebär med andra ord inte att samtliga medlemmar per automatik blir skyldiga att skicka sina militärmakter.

Efter kalla kriget

Från början var Natos uppdrag att försvara medlemsländernas territorier från ett sovjetiskt angrepp. Med Sovjetunionens kollaps förändrades hotbilden och idag ägnar sig alliansen huvudsakligen åt internationella insatser med fokus på militär krishantering.

ANNONS

ANNONS

Trots det starka hotet från öst så användes aldrig Natotrupper i strid under kalla kriget. Det var först 1995 som Nato genomförde sin första militära operation. Organisationen fick då uppdraget av FN att säkra freden i Bosnien som förhandlats fram genom Daytonavtalet. Styrkan som användes fick namnet IFOR och bestod även av trupper från icke-Natoländer (då även inklusive Sverige som bidrog med en bataljon).

1999 intervenerade Nato återigen på Balkan, den här gången i den dåvarande serbiska provinsen Kosovo. Efter att den serbiske presidenten Slobodan Milošević tillbakavisat påtryckningar från omvärlden om att upphöra med grova övergrepp mot den albanska majoriteten i Kosovo inledde Nato flygbombningar mot mål i Serbien.

Interventionen delade omvärlden eftersom den skedde utan tillåtelse från FN:s säkerhetsråd och därmed bröt mot folkrätten. Många stater, särskilt Ryssland, såg bombningarna som ett angrepp från Väst mot den nationella suveräniteten. EU, USA och andra västländer som gav sitt stöd till Nato menade att världssamfundet hade ett ansvar att skydda utsatta människor från grymheter.

2011 drog en Natointervention - denna gång i Libyen - åter till sig kritik från stater som förespråkar en stark suveränitetsprincip. Bombningarna av Libyen var för att skydda de rebeller som deltog i upproret mot Muammar Gadaffi, men Ryssland och Kina menade att Nato missbrukat det mandat som FN:s säkerhetsråd gav till insatsen genom att ha gett aktivt stöd till ett regimskifte i landet. Ryssland deklarerade i efterhand att de avsåg att använda sitt veto i säkerhetsrådet mot liknande insatser i framtiden om inte Natos opartiskhet i en konflikt kunde garanteras.

Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 åberopade Nato Atlantpaktens artikel fem för första gången i alliansens historia. Attackerna sågs som ett väpnat angrepp mot ett medlemsland från en utländsk aktör och Natoländerna förklarade unisont att de skulle visa solidaritet och stödja USA i kriget mot terrorismen.

I slutet av 2001 etablerades Isaf (International Security Assistance Force) i Afghanistan, som en följd av attackerna 11 september. Styrkan, som omfattade cirka 130 000 soldater från 48 länder, tjänstgjorde under mandat från FN:s säkerhetsråd och sedan 2003 under Natoflagg. Huvuduppgiften var att bidra till ett säkert och stabilt Afghanistan och att ge de afghanska myndigheterna möjlighet att kunna styra landet på ett demokratiskt och effektivt sätt.

Natos struktur

Natos viktigaste organ är det Nordatlantiska rådet. Rådet består av ständiga representanter från varje medlemsland som har möten varje vecka i Bryssel där Natos högkvarter ligger. Två gånger om året sker möten mellan ländernas utrikes- eller försvarsministrar. Mer sällan håller rådet toppmöten där alla stats- och regeringschefer sammanträder och fattar övergripande strategiska beslut om Natos verksamhet, nya initiativ etc. Beslut som rådet fattar kräver enhällighet bland medlemmarna.

Det dagliga arbetet bedrivs av ett sekretariat i högkvarteret. Sekretariatet leds av organisationens generalsekreterare, som även är ordförande för Nordatlantiska rådet.

Natos militärkommitté är det högsta militära organet och består av militära representanter från varje land. Kommittén ägnar sig åt försvarsplaneringsfrågor och är rådgivande till Nordatlantiska rådet. Militärkommitténs ordförande är även ansvarig samordnare för Natos militära insatser.

Förutom ett mindre antal radarflygplan har Nato inga egna militära styrkor, utan organisationens kapacitet bygger på att medlemsländerna ställer sina nationella försvar till förfogande. Däremot har Nato en egen struktur av militära befälhavare. Dessa är uppdelade på två högkvarter, i den amerikanska delstaten Virginia och i belgiska Mons.

ANNONS

ANNONS

Utvidgning och samarbete

Sedan kalla krigets slut har Nato växt i österled. 1999 blev Polen, Tjeckien och Ungern - tre länder som under kalla kriget deltagit i Warszawapakten - medlemmar. Detta var ett viktigt skifte för Nato, inte minst rent symbolpolitiskt. Under 2000-talet har ytterligare elva länder gått med i Nato, alla av dessa utom Montenegro och Nordmakedonien, är länder från det forna östblocket.

Ryssland har tidvis visat starkt motstånd mot att den västliga alliansen breder ut sig i dess omedelbara närområde. Att Georgien närmade sig Nato var enligt den georgiska regeringen en viktig anledning till att Ryssland invaderade landet 2008, för att på så sätt visa sin makt.

1991 inbjöd Nato alla före detta Warszawapaktsländer till samarbete genom NACC (North Atlantic Cooperation Council) som var ett nyskapat politiskt organ. Tre år senare ersattes NACC med Partnerskap för fred (PFF) som är ett samarbetsprogram med både militära och civila delar. Exempel på arbete som PFF ägnar sig åt är demokrati- och förtroendeskapande insatser och minröjning på Balkan och i Centralasien.

Alla europeiska, centralasiatiska och sydkaukasiska stater inbjöds att delta i samarbetet. En viktig skillnad mellan partnerländer och länder som är fullvärdiga medlemmar i Nato är att endast de senare omfattas av den kollektiva försvarsprincipen i Atlantpaktens artikel fem.

Medlemsländerna i PFF genomför årligen en rad gemensamma militärövningar. Syftet med dessa är att förbättra samarbetet mellan förband från olika länder, vilket är nödvändigt för att gemensamma fredfrämjande insatser ska bli effektiva.

Euroatlantiska partnerskapsrådet, EAPR, inrättades 1997 för att skapa ett politiskt ramverk till den mer praktiskt inriktade verksamheten inom PFF. Medlemskretsen är densamma som i PFF. Inom ramen för EAPR genomförs årliga utrikes- och försvarsministermöten.

Nato och EU delar 24 medlemsländer och organisationerna har flera samarbeten. Ett av de viktigare är Berlin Plus-avtalen som ger EU möjligheten att använda resurser från Nato i sina egna krishanteringsinsatser.

LÄS MER: NATO

LÄS MER: Internationella relationer

LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik

PODCAST: Vad var kalla kriget?

PODCAST: Vad är NATO?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket var Natos ursprungliga syfte när det bildades efter andra världskriget, och hur har detta syfte utvecklats över tid?
     
  2. Hur påverkade Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning Natos roll och riktning efter det kalla krigets slut?
     
  3. Vad innebär Atlantpaktens artikel fem?
     
  4. Vilka är de större militära insatser som Nato har varit involverad i sedan det kalla krigets slut, och vilka konsekvenser och reaktioner har dessa insatser orsakat internationellt?
     
  5. Vilket är Natos viktigaste organ och hur fungerar det?
     
  6. Hur fattas beslut inom alliansen?
     
  7. Hur har Natos relation till tidigare medlemmar av Warszawapakten utvecklats sedan det kalla krigets slut?
     


Källor:
https://www.nato.int/
https://www.swedenabroad.se/
https://regeringen.se/


Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Senast uppdaterad: 29 april 2024
Publicerad: 25 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att...

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Ge

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Sh
Natos emblem

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Sh
Amerikanska soldater

Kriget mot terrorismen

”Kriget mot terrorismen” brukar beteckna den globala militärkampanj som startade strax efter...

Sh
Amerikanska trupper

Kriget i Afghanistan

Den USA-ledda interventionen i Afghanistan inleddes den 7 oktober 2001, i kölvattnet efter 11...

Sh
Gata i Sarajevo

Balkankonflikten

Balkankonflikten handlar om inbördeskriget i Jugoslavien och krigen i de omkringliggande länderna...

Sh
Tysk stad i ruiner.

Andra världskrigets följder

Andra världskriget (1939-1945) är den största och mest omfattande militära konflikten i...

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna