Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

Tekniska fel och mänskliga beslut var nära att orsaka kärnvapenkrig flera gånger under det kalla kriget. Misstag i varningssystemen hade kunnat leda till katastrofer om det inte vore för kloka ingripanden i sista stund. Trots färre kärnvapen idag efter avtal om nedrustning, är hotet fortfarande verkligt då fler länder skaffar sådana vapen. Historien om dessa händelser lär oss om riskerna och hur kärnvapnen fortsätter att forma vår värld.
M

Tänk om...

Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat på att månen gått upp över Norge. Vilken tur att inte amerikanska raketer skickats iväg som svar.

Detta hände 1960 och upprepades 1980. En tekniker hade stoppat in fel program i datorn. Som tur var blev det inget avfyrande av amerikanska missiler då heller. Och inte några år senare, när varningssystemet signalerade att 230 sovjetiska raketer var på väg mot Nordamerika. Nära ögat, men det var bara ett datorchips som gått sönder, och behövde bytas ut (vilket kostade mindre är fyra kronor).

ANNONS

Lika nära katastrofen förde oss det sovjetiska varningssystemet vid minst ett tillfälle under kalla kriget. Fem amerikanska missiler är på väg! Bara minuter återstår till att sovjetiska missiler ska avfyras. Det måste vara fel på varningssystemet, tänkte personalen! Vi låter bli att vedergälla. Javisst, var det systemet som klickat. Det kunde inte skilja på amerikanska missiler och solreflexer i molnen.

Sovjetisk bemanning till ett taktiskt kärnvapen (1970-tal).

Andra slags olyckor höll på att orsaka kärnvapenkatastrofer. Ett amerikanskt vätebombsladdat flygplan kraschade vid landningen och brann under flera timmar. Ingen explosion dock.

Vid ett annat tillfälle tappades en metallhylsa på missilen och slog hål på en bränsletank. Efter snabba insatser lyckades personalen förhindra en explosion.

Amerikanska kärnvapen har brunnit, smält, sjunkit och krossats mot marken utan att explodera. USA har byggt cirka 70 000 kärnvapen och inget har detonerat av misstag. (Fakta ur recension i SvD 2014-01-02, skriven av Kim Salomon kring Eric Schlossers bok Command and control.)

Det är fortfarande risk för kärnvapenkrig

År 2010 skrev presidenterna Barack Obama och Dimitrij Medvedev på ett nytt nedrustningsavtal mellan USA och Ryssland. Det var bra för tryggheten i världen, men tyvärr är riskerna med kärnvapen fortsatt stora. Enligt avtalet ska de två staterna ha 1550 interkontinentala missiler vardera. De här vapnen har ”förbättrats” och fått mycket större precision, d.v.s. förmåga att träffa målen. Och dessutom har både Ryssland och USA andra typer av kärnvapen, enligt avtalet 2010 dock högst 6 000 tillsammans.

ANNONS

En sydkoreansk soldat (till höger) på vakt i Koreas demilitariserade zon. I bakgrunden står en nordkoreansk vakt i position intill gränslinjen som skiljer nord från syd.

Det största problemet är numera att fler stater har skaffat kärnvapen. Frankrike hade 2010 cirka 300, Storbritannien 160 och Kina hade strax under 200.  Dessa tre länders vapen fanns redan under kalla kriget. Indien hade 70 och Pakistan 80. De två sistnämnda har envisa konflikter sinsemellan, vilket innebär risker. Israel tiger om kärnvapen, men beräknades 2010 ha 80 laddade stridsspetsar för att skydda sig mot fiender i Mellanöstern.

Ett stort bekymmer är att bland dessa finns Iran som misstänks försöka utveckla kärnvapen. Omvärlden försöker med sanktioner eller löften få Iran att upphöra med den här verksamheten.

Det finns ännu större problem med en annan kärnvapenmakt, nämligen Nordkorea. År 2010 ansågs landet ha kanske 10 kärnladdade vapen. Dessutom har landet lyckats utveckla missiler (raketer) som kan nå Sydkorea, Japan, ja, faktiskt också delar av USA.  Ständigt upprepar den nordkoreanska regeringen att vapnen ska användas, om landet blir anfallet. Och hot om anfall tycks denna regering uppleva. Ledarna utnyttjar situation för att bland annat pressa fram hjälp från utlandet med exempelvis livsmedel till Nordkoreas svältande befolkning.

Ditt historiemedvetande

Historiska kunskaper som exempelvis den här texten innehåller, ger ett tillskott till ditt historiemedvetande. Din tolkning av historien hjälper dig att förstå vad som händer i nutiden – och ger dig möjligheter att fundera kring framtiden.

ANNONS

Var makarna Rosenberg atomspioner?

I mars 1951 ställdes makarna Julius och Ethel Rosenberg inför domstol, anklagade för spioneri – att ha lämnat uppgifter om USA:s atombomber till Sovjetunionen 1944 och -45. De förklarades skyldiga och dömdes till döden. Domaren Irving Kaufman yttrade:

”Jag anser ert brott vara värre än mord… Att ni försåg ryssarna med atombomben - så att de kunde tillverka bomben åratal innan våra bästa vetenskapsmän hade bedömt detta vara möjligt – orsakade, enligt min åsikt, det kommunistiska anfallet i Korea. Det har lett till förlusten av 50 000 liv, och kanske miljoner oskyldiga får betala priset för ert förräderi. Ni har otvivelaktigt genom ert förräderi ändrat historiens förlopp till nackdel för vårt land. Ingen kan säga att vi inte lever i ett ständigt tillstånd av anspänning. Vi ser omkring oss varje dag vad ert förräderi har lett till. Över hela vår nation förbereder civilförsvaret oss inför en atombombsattack.”

Många ansåg makarna Rosenberg, särskilt Ethel, vara oskyldiga. Från otaliga håll i världen kom protester mot domen – och anklagelser om antisemitism. Ethel och Julius var judar. Bland de protesterande fanns Albert Einstein, Pablo Picasso, Frida Kahlo, Diego Rivera, Jean-Paul Sartre och påven Pius XII.

Flera advokater försökte intensivt få avrättningen uppskjuten. Ingenting hjälpte. Vid solnedgången den 19 juni 1953 placerades Ethel och Julius i elektriska stolen i fängelset Sing-Sing i delstaten New York. Julius dog vid den första kraftiga elektriska stöten. Ethels hjärta upphörde inte att slå förrän hon fått ytterligare tre stötar.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför uppstod det fel i de amerikanska och sovjetiska varningssystemen under kalla kriget?
     
  2. Vilka andra slags olyckor med kärnvapen kunde ha inträffat?
     
  3. Vad innebär kärnvapenavtalet 2010  mellan USA och Ryssland?
     
  4. Vilka risker finns med den spridning av kärnvapen som efter kalla kriget har skett till andra länder?

Frågor om makarna Rosenberg

  1. Varför använde domaren så hårda ord mot makarna Rosenberg?
     
  2. Varför kom det så många protester mot domen och avrättningarna?
     
  3. Vad anser du? Var det bra eller dåligt att Sovjet fick hjälp att ta fram kärnvapen?
     

 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9
 

Senast uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad: 16 maj 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att...

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Hi
Svampmoln

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

Hi
MAD

Terrorbalans

Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...

Hi
Karta över järnridån.

Järnridån

Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för en gräns som delade Europa i två delar efter andra...

Hi
varningsskylt krig

Nutida väpnade konflikter och krig

Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna