Kalla krigets kulmen och vändning

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.
M

En västtysk stridsvagnsbesättning diskuterar manövrar i samband med den enorma militärövningen Able Archer 83, i november 1983.

Ronald Reagan ser en film

År 1983
Det var dagen då USA:s president Ronald Reagan en gång för alla slutade att älska Bomben.

Den 10 oktober 1983 befann sig presidenten i fritidsanläggningen Camp David, där han för första gången på länge hade en ledig förmiddag. Den ägnade han åt att se en film, vilket inte var ovanligt - det hade fortsatt att vara hans favoritmedium långt efter att han själv slutat som skådespelare i Hollywood.

Den här gången innebar dock inte visningen någon vidare förströelse. Det han såg var en förhandsversion av en film som tevebolaget ABC producerat. Den hette Dagen efter och gestaltade vad som skulle kunna hända om ett storskaligt kärnvapenkrig bröt ut.

ANNONS

ANNONS

Filmen, som är två timmar lång, följer ett antal familjer i Kansas från ögonblicket då de första atombomberna faller tills efter att ett rejält antal apokalyptiska scener har utspelat sig. Hela centrala USA har då förvandlats till ett utbränt ödeland, de flesta städer har förintats och alla människor som inte redan dött i explosionerna eller bränderna förgiftas sakta av radioaktiv strålning.

På slutet ropar en av filmens få överlevare desperat ut i en kortvågsradio: ”Hallå? Finns det någon därute? Någon alls?”

Kärnvapenkriget och dess konsekvenser var ett populärt tema i kulturen under dessa år, då de båda supermakterna USA och Sovjetunionen hade byggt upp en enorm arsenal med sådana vapen, mer än nog för att spränga hela den mänskliga civilisationen i bitar. Men få filmer uttrycker ett sådant krigs fasa med samma styrka som just Dagen efter. Filmen skulle också få enormt genomslag hos allmänheten när den senare visades, först i USA och därefter i stora delar av världen.

När eftertexterna rullade satt Ronald Reagan tyst en bra stund. I sin dagbok skrev han senare samma dag:

”Filmen är kraftfullt gjord, värd sina 7 miljoner dollar. Den är mycket verkningsfull och gjorde mig ytterst deprimerad. Hittills har de inte sålt någon av de inprogrammerade 25 reklaminslagen och jag kan förstå varför… Min egen reaktion: vi måste göra allt vi förmår för att få fram något som förhindra detta, så att ett kärnvapenkrig aldrig blir av”.

Terrorbalansen rubbas

Bara två veckor senare beslöt sig presidenten för att delta i något som han under sina första år i Vita huset inte tagit sig tid för. Han och hans närmaste medarbetare blev av Pentagon informerade om de olika scenarier som militären tagit fram, som beskrev vad som skulle hända ifall just ett storskaligt krig med kärnvapen bröt ut. I sin dagbok beskrev presidenten genomgången som ”en ytterst tillnyktrande upplevelse”.

Vid den här tiden fanns det fortfarande vissa inom den högsta ledningen i USA som argumenterade för att ett krig med Sovjetunionen gick att vinna, även om kärnvapen skulle komma att användas. Visst skulle förlusterna bli stora, men om slog man till snabbt och kraftfullt kunde man ändå segra, med ”begränsade” konsekvenser för den egna sidan, tänkte man sig.

Efter de dubbla upplevelserna denna oktobermånad var nu USA:s president mer än någonsin övertygad om att det inte var möjligt. Ett kärnvapenkrig gick inte att vinna och måste därför undvikas till varje pris. Men det Ronald Reagan gjorde då var något som möjligen förde världen ännu närmare just det han ville undvika. Han gav definitivt klartecken till ett projekt som kallades ”det strategiska försvarsinitiativet”, i media allmänt kallat ”Star Wars”. Tanken var att utveckla ett försvar mot kärnvapenraketer; satelliter skulle upptäcka dem och sedan skulle de skjutas ner med hjälp av robotar innan missilerna nådde in över själva USA.

Om systemet över huvud taget var tekniskt möjligt eller inte var oklart, men av Sovjetunionen uppfattades själva planen som ett brott mot den så kallade terrorbalansen - tanken att ett kärnvapenkrig kunde undvikas bara eftersom båda sidor visste att det var omöjligt att vinna, eftersom ”ömsesidig total förstörelse” då var det enda tänkbara resultatet.

ANNONS

ANNONS

Kniven mot strupen

Under 1983 hade spänningarna mellan de två supermakterna nått sin högsta punkt sedan Kubakrisen på 1960-talet. Särskilt tydligt hade detta varit i september, då det sovjetiska luftförsvaret sköt ner ett koreanskt passagerarflygplan med 269 personer ombord, i tron att det var ett amerikanskt spionflygplan.

Reagan hade ända sedan han tillträdde som president agerat hårt mot vad han uppfattade som det sovjetiska hotet. USA:s hade upprustat kraftigt, med målet att på alla områden bli militärt överlägsna sin motståndare. Dessutom hade man placerat ut ett stort antal kärnvapenbestyckade raketer i Västtyskland, så kallade medeldistansrobotar. Visserligen var de ett svar på att Sovjetunionen tidigare hade inlett en liknande upprustning, men det uppfattades ändå som ett akut hot av den sovjetiska ledningen, eftersom de nya raketerna kunde nå städer i hjärtat av riket, inte minst Moskva, på fem eller högst sex minuter.

Inom delar av den sovjetiska ledningen fanns helt enkelt en verklig oro för att USA när som helst skulle slå till. Lika väl som Nazityskland utan förvarning hade angripit 1941 (eller som Napoleon år 1812 och Karl XII 1707), kunde USA tänkas göra det. Planerna på ”Star Wars” var ett tecken, missilerna i Västtyskland ett annat. Och hade inte Reagan sagt att hans motståndare snart skulle komma att slängas på ”the ash heap of history”?

Så, den 7 november 1983, tycktes de sovjetiska farhågorna besannas. I ett slag satte sig Natostyrkorna i rörelse utan förvarning. Inte bara enstaka förband eller trupper i enstaka länder, utan över hela Västeuropa. Arméförband, flottor och flyg, alla tycktes inta krigsställningar. Och värst av allt, vid kärnvapensilos runt om i Europa pågick intensiv aktivitet.

Jorden nära att sprängas i bitar

Sovjetunionen svarade med att sätta sina styrkor i högsta beredskap. Flygplan skickades upp i luften, lastade med kärnvapen. Ubåtar sjönk under ytan och gjorde sig redo för en vedergällningsattack. Den 10 november nådde spänningen sin kulmen - och då upphörde Natoaktiviteterna. Först då stod det klart att det hela handlade om en jättelik stridsövning, kallad Able Archer, som hade som avsikt att simulera alla steg som ledde fram till ett kärnvapenkrig.

Under de kommande månaderna, i takt med att spionrapporter kunde berättade om den sovjetiska ledningens skräckslagna reaktioner, stod det klart för Natos ledning hur nära det var att deras övning hade utlöst precis den katastrof de hade övat inför.

Och en sak började gå upp för Ronald Reagan i Washington. ”Många människor i det sovjetiska toppskiktet var uppriktigt rädda för Förenta Staterna och amerikanerna”, skrev han senare. ”Det borde kanske inte ha förvånat mig, men det gjorde det. Faktum är att jag till en början hade svårt att tro på min egen slutsats. Jag hade alltid ansett att våra handlingar måste visa för alla att amerikanerna var ett etiskt högtstående folk som ända sedan vår nation föddes bara har använt sin styrka som en godhetens kraft i världen”. Insikten om att inte alla såg på USA på samma sätt var skakande.

ANNONS

ANNONS

Samtal om nedrustning påbörjas

Till sist var tiden inne för förändringar. Från och med Able Archer-incidenten började Nato berätta för Sovjetunionen i förväg om de planerade stora manövrar. Och Ronald Reagan själv beslöt sig för att försöka få till stånd ett personligt möte med Sovjetunionens ledare, för att inleda samtal om avspänning och nedrustning.

Det dröjde flera år. Men den 8 december 1987 undertecknade Ronald Reagan och Sovjetunionens nya ledare Michail Gorbatjov det så kallade INF-avtalet, som avskaffade just de medeldistansrobotar som väckt sådan oro i Moskva.

Enligt Reagan fanns det en direkt koppling mellan detta avtal, som allmänt ses som det första konkreta steget mot det kalla krigets slut, och den intensiva filmupplevelse han hade haft i Camp David den där oktoberförmiddagen fyra år tidigare.

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Terrorbalans

LÄS MER: Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

LÄS MER: Kärnvapen

LÄS MER: NATO

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var det i filmen Dagen efter som gjorde Ronald Reagan så skärrad?
     
  2. Vad menas med terrorbalans?
     
  3. Vad var "det strategiska försvarsinitiativet", som i pressen kallades Star Wars?
     
  4. Nämn några starka skäl till att Sovjetunionen satte sina trupper i högsta beredskap i november 1983.
     
  5. Nämn några viktiga följder som händelsen (7-10 november 1983) ledde till.

 

VILL DU VETA MER? Läs The Reagan Reversal: Foreign Policy and the End of the Cold War av Beth A. Fischer (1997)

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 14 september 2022
Publicerad: 13 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 30 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

M

Östersjön - fredens hav?

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren...

M

President Kennedy - mordgåta med frågetecken

Alla som kommer i kontakt med USA:s kultur stöter förr eller senare på förkortningen JFK. Så kallas...

S

Orsaker till Vietnamkriget och USA:s förlust

När det franska kolonialväldet i Vietnam föll samman stod den kommunistiska befrielserörelsen Viet...

S

Östtyskland och Östberlin under kalla kriget

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år...

M

Berlins historia

Berlin är en stad präglad av en dramatisk och växlingsrik historia. Staden är med sina tre hundra...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Relaterade taggar

Terrorbalans

Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...

Rymdforskning

Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Koreakriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

+ Lyssna