Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.
Den 25 maj 1961 avslöjade president John F Kennedy i ett tal att USA hade planer på att landsätta en människa på månen under 1960-talet. Det var ett sätt för USA att visa sig starkt och överlägset under det pågående kalla kriget.
USA och Sovjetunionen hade tävlat om vem som skulle behärska rymden. Sovjet var först med att skicka ut en människa i rymden. Det var Jurij Gagarin, som åkte ett varv runt jorden 1961.
ANNONS
ANNONS
Den 16 juli 1969 startade rymdfärden till månen med tre astronauter ombord på rymdfarkosten Apollo 11, som satt på en 111 meter hög Saturnusraket. Raketen utvecklade 155 miljoner hästkrafter och vägde 2 812 320 kilo.
Besättningen på Apollo 11 bestod av befälhavaren Neil Armstrong, Edwin Aldrin och Michael Collins. Den 19 juli gick rymdkapseln in i en bana runt månen och den 20 juli kopplades månlandaren Eagle (Örnen) bort från kapseln Apollo. Ombord på månlandaren fanns Armstrong och Aldrin. Collins fortsatte sin färd runt månen med rymdkapseln Apollo 11.
Månlandaren med Aldrin framför. Armstrong står bakom kameran.
Första människan på månen
Landningen var dramatisk för de inblandade då de först höll på att krascha med klippblock, men till slut lyckades Armstrong hittat en slät yta där månlandaren kunde sättas ner.
Några timmar därefter kunde Armstrong kliva ut på månen samtidigt som han yttrade de berömda orden: ”ett litet steg för en människa, men ett stort steg för mänskligheten.” Strax därpå steg Aldrin också ner på månen.
Armstrong och Aldrin stannade 22 timmar på månen, av vilka de befann sig mer än två timmar utanför månlandaren.
De filmade och fotograferade på månen samtidigt som de samlade ihop mångrus som skulle tas med till jorden.
Över 500 miljoner människor på jorden följde månpromenaden på TV-skärmen.
Till minne av den första landningen på månen placerade astronauterna USA:s flagga i en stel ram så att den alltid skulle stå rakt ut. Det blåser nämligen inte på månen, så utan ramen skulle flaggan hänga slak.
Vid flaggan lämnade de kvar en hälsning från astronauterna och USA: s president Richard Nixon.
ANNONS
ANNONS
Månlandarens landningsställ samt en del utrustning blev också kvar. Bland annat en avancerad kamerautrustning som kostade 350 000 dollar. Det var för att månlandaren Örnen skulle bli lättare och dra mindre bränsle.
På kvällen den 21 juli tog Armstrong och Aldrin avsked av månen. Med 25 kilo månsten i bagaget tände de det första raketsteget för återfärden. Nu återvände månlandaren Örnen till Apollo 11 och astronauten Michael Collins som vid det laget hade snurrat 13 varv runt månen.
När Örnen hittat Apollo 11 kopplades de två kapslarna ihop och Armstrong och Aldrin kröp in till Collins, och så återvände de till jorden.
Efter tre dagar landade Apollo 11 i Stilla havet utanför Hawaii. Med hjälp av dykare och helikoptrar fördes de tre astronauterna till en stor båt där de fick vara i karantän (isolering), för att undersökas om de hade tagit med sig någon smitta från månen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
När landade USA på månen?
Vilka två gick ned på månen?
Vad var Armstrongs första ord på månen?
Vad gjorde Collins?
Vad gjorde astronauterna på månen?
Varför tror du det var viktigt för USA att hinna före Sovjetunionen med att landa på månen?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Sven Tägil, Bra Böckers världshistoria, del 15 - Mot en osäker framtid (1965-), Bokförlaget Bra Böcker, 1986 Thomas J. Misa, Leonardo to the Internet: Technology and Culture from the Renaissance to the Present, Johns Hopkins University Press, 2004 Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999 Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina vilket ledde till ett flera år långt krig. Även säkerhetsläget runt Östersjön förändrades efter invasionen och Kaliningrad började dyka upp allt oftare i nyhetsrapporteringen...
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
