S
Tagg
Adolf Fredrik
Adolf Fredrik (1710-1771). Målning gjord av Lorens Pasch den yngre.

Adolf Fredrik

klocka
Lästid 3 minuter

Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och kung av Sverige 1751-1771, under den senare delen av frihetstiden. Han valdes 1743 till svensk tronföljare under starkt tryck från Ryssland. Ryssland hade ockuperat stora delar av Finland under hattarnas ryska krig 1741-1743 och stödde Adolf Fredrik vid fredsförhandlingarna. Valet bidrog till mildare fredsvillkor, men Sverige tvingades ändå lämna ifrån sig delar av sydöstra Finland.

ANNONS

År 1744 gifte han sig med Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den store av Preussen. Äktenskapet knöt honom politiskt närmare Preussen.

Under kronprinstiden samarbetade han med hattarna, men efter att han blivit kung hamnade han och Lovisa Ulrika i konflikt med rådet om hur mycket makt kungen skulle ha. När namnstämpeln återinfördes 1756 kunde rådets beslut godkännas i kungens namn även om han vägrade att skriva under. Samma år planerade Lovisa Ulrika och hennes anhängare ett kuppförsök för att stärka kungamakten, men planerna avslöjades.

Kungens inflytande förblev begränsat, även om hans militära kunskaper ibland kom till nytta. År 1768 vägrade han att skriva under regeringens handlingar och hotade att abdikera. Krisen tvingade fram en ny riksdag, men gav honom ingen varaktigt starkare ställning.

Adolf Fredrik ägnade sig gärna åt träsvarvning, en populär fritidssyssla bland 1700-talets överklass. Med Lovisa Ulrika hade han fem barn. Ett barn var dödfött, och de fyra som nådde vuxen ålder var Gustav (III), Karl (XIII), Fredrik Adolf och Sofia Albertina.

Adolf Fredriks politiska inflytande var begränsat under hans regeringstid. Lovisa Ulrika var mer politiskt drivande och arbetade aktivt för att stärka kungamakten.

ANNONS

Namnstämpeln

Namnstämpeln var en stämpel med kungens namnteckning som användes på rådets handlingar istället för att kungen skrev under dem själv. Den infördes 1741 för att minska Fredrik I:s arbetsbörda och användes särskilt när han blev sjuk 1748.

Under Adolf Fredriks regeringstid blev namnstämpeln en tydlig symbol för kungens begränsade makt. Vid riksdagen 1755-1756 beslutades att rådet fick använda stämpeln om kungen vägrade att godkänna dess beslut.
 

Varför hade Adolf Fredrik så lite makt?

Under frihetstiden hade riksdagen och riksrådet större politisk makt än kungen. Riksdagen bestod av de fyra stånden: adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Kungen kunde därför inte bestämma ensam utan måste följa de grundlagar som hade införts efter Karl XII:s död

Namnstämpeln visade tydligt hur begränsad kungens makt var, eftersom rådet kunde använda hans namnteckning även när han själv vägrade att godkänna ett beslut. Sverige var dock inte en demokrati på samma sätt som idag, eftersom stora delar av befolkningen saknade politiskt inflytande.
 

 

S  LÄS MER: Lovisa Ulrika

M  LÄS MER: Frihetstiden

L  LÄS MER: Adolf Fredrik – kungen som åt ihjäl sig

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Här hittar du material som kan relateras till Adolf Fredrik.

Uppdaterad: 9 juni 2026
Publicerad:
15 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Adolf Fredrik

M
Flyende upprorsmän blir beskjutna av soldater på en gata i Stockholm.

Stora daldansen

av: Herman Lindqvist
2025-01-14
klocka Lästid 4 minuter

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...

+ Läs mer

Länkar om Adolf Fredrik

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS