Augustus

I samband med det tog Octavianus enligt romersk namntradition över Caesars släktnamn. Han fick därmed namnet Gajus Julius Caesar Octavianus.

Efter Caesars död år 44 f.Kr utbröt en period med inbördeskrig i det romerska imperiet. Det sista inbördeskriget i den romerska republiken stod mellan Marcus Antonius – Caesars tidigare general och högra hand, som några år efter Caesars död hade lyckats ta sig till makten i Rom – och Octavianus, som alltså var Caesars adoptivson och legitima arvinge.

Efter det stora sjöslaget vid Actium utanför Greklands kust 31 f.Kr stod Octavianus som segrare.

Kejsar Augustus

Efter den långa perioden av oroligheter och inbördeskrig samlade Octavianus alltmer makt hos sig själv. Han fick flera viktiga titlar och befogenheter, bland annat imperator, en titel som från början användes om en framgångsrik militär befälhavare.

År 27 f.Kr gav senaten Octavianus ärenamnet Augustus, som betyder ungefär ”den upphöjde” eller ”den vördnadsvärde”. Senaten var ett mäktigt råd i Rom, ungefär som en blandning av ett parlament och en överklassförsamling.

Titeln imperator och flera andra maktbefogenheter gjorde att Augustus snart fick kontroll över hela romarriket.

Augustus var inte kejsare på exakt samma sätt som senare romerska kejsare. Han kallade sig hellre princeps, som betyder ungefär ”den främste medborgaren”. På så sätt kunde han låtsas att republiken fortfarande fanns kvar, även om den verkliga makten låg hos honom.

Augustus var mycket populär. Han ansågs vara en klok och försiktig politiker, men som samtidigt kunde vara grym och brutal mot sina fiender.

Augustus gjorde mycket under sin tid vid makten och blev känd som en ”landsfader”. Under hans långa regeringstid utvecklades staden Rom till en världsmetropol. Konst och litteratur uppmuntrades och staden smyckades med vackra byggnader. Samtidigt lät han dela ut gratis spannmål till Roms medborgare. Han såg också till att Rom fick en permanent polisstyrka och brandkår.

Augustus förbättrade även rikets administration och infrastruktur på flera sätt. Han ordnade bland annat så att vägar förbättrades och införde ett postsystem med fasta stationer.

För att få in pengar till statskassan lät han utveckla det romerska skattesystemet – något som omtalas i Bibeln. I Nya testamentet finns det beskrivet hur Augustus bestämde att alla i romarriket skulle skattskrivas.

I hans armé fanns omkring 170 000 legionärer, alltså romerska yrkessoldater. Dessutom fanns hjälptrupper från olika delar av riket. Soldaterna i armén fick pension efter avklarad tjänstgöringstid.

Pax Romana, som betyder ”den romerska freden”, kallades den fredliga tiden som började under Augustus styre. Förutom mindre stridigheter inom rikets gränser höll freden i cirka 200 år. Samtidigt erövrades stora områden utanför riket och införlivades i det romerska imperiet. Romarrikets gränser expanderade därför kraftigt under perioden med "Pax Romana".

Augustus fick bara ett barn, dottern Julia (39 f.Kr - 14 e.Kr). Det var inte aktuellt att hon skulle ta över efter honom. Istället adopterade han tre söner. Styvsonen Tiberius tog över som kejsare efter Augustus.

När Augustus dog år 14 e.Kr bestämdes det att han skulle gudaförklaras och dyrkas som en gud inom den romerska kejsarkulten.

Månaden augusti har fått sitt namn efter Augustus – innan hette den Sextilis.

M  LÄS MER: Romarriket

M  LÄS MER: Några romerska kejsare

M  LÄS MER: De romerska kejsarna

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.

Litteratur:
Hilding Thylander, Det romerska riket, CKM Förlag, 2009
Erling Bjöl m.fl., Bonniers världshistoria 5 – Romarriket, Bonnier lexikon, 1999
Bra Böckers Lexikon 2000, del 2, Bokförlaget Bra Böcker, 1995

FÖRFATTARE

Text: Jeanette Jonasson, läromedelsförfattare och Robert de Vries (red)