Tutankhamun

Tutankhamuns tid som farao blev kortvarig. Redan vid 18 års ålder var han död. Tutankhamun dog troligen 1343 f.Kr, alltså för 3 300 år sedan. Man tror att den 18-årige kungen dog så hastigt att den ursprungligen tänkta, långt finare graven inte hade blivit färdig.

Eftersom Tutankhamun var så ung hann han aldrig bli någon stor farao. Under årtusenden har ingen brytt sig om honom. Men i vår moderna tid är han världsberömd.

Det var den engelska arkeologen Howard Carter som fann graven efter många års letande i Konungarnas dal i södra Egypten.

Tutankhamun var begravd i ett bergslandskap. Långt inne i bergrummet fanns ett litet utrymme som var stor som en vanlig småhuskällare. Ingången var väl gömd. En brant stentrappa ledde ner till graven. I förrummet till graven fanns det massor av guldsaker och ädelstenar. Rummet var fullproppat med hästvagnar, ljusstakar, vinglas och statyer. Det var saker som Tutankhamun hade haft i livet och som han skulle behöva efter döden.

Inne i gravkammaren fanns fyra förgyllda träkistor i varandra. I botten stod en stenkista och i den fanns en guldkista, som väger 1 110 kilo, där Tutankhamun låg.

Tutankhamuns kropp hade balsamerats, men det visade sig att det var ett slarvigt jobb man hade gjort. Mumien var skadad av alltför rikligt bruk av oljor som hade använts vid balsameringen. Tutankhamuns ansikte var täckt av en dödsmask av guld som förmodas vara ganska porträttlik. Undersökningar av mumien visar att han blev ihjälslagen eller omkom i en olycka.

Fynden från Tutankhamuns grav upptar flera rum i Egyptiska museet i Kairo. Där finns praktfulla sängar, spelbord, brädspel med tärningar, fruktkorgar, vinkrukor av lera och otaliga andra föremål som den unge faraon skulle ta med sig in i dödsriket.

I ”guldsalen” i museet finns guldkistan, dödsmasken och de 143 smycken som hade placerats på hans balsamerade kropp. Där finns också de kungliga maktsymbolerna, staven och gisslet, i rent guld.

När man fann graven gick rykten om att det vilade en förbannelse över Tutankhamuns grav. Det började inträffa märkliga dödsfall bland dem som hade gått ner i graven. Flera tog sina liv, en man blev dödad av en moskit och det var andra mystiska dödsfall, sammanlagt avled nästan 20 personer som hade haft något med graven att göra, men arkeologen som fann graven, Howard Carter, dog i alla fall en naturlig död.

LÄS MER: Upptäckten av Tutankhamuns grav 1922

LÄS MER: Forntidens Egypten

LÄS MER: Egyptens historia

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare