M
Tagg
Porträtt
Ramses II under senare delen av sitt liv.

Ramses II

klocka
Lästid 6 minuter

Ramses II (ca 1303 - ca 1213 f.Kr) eller Usermaatre Setepenre som egyptierna också kände honom, har med tiden blivit känd som Ramses den store. Han har på så vis uppnått den odödlighet som han strävade efter under sin livstid. En starkt bidragande orsak till Ramses II:s kändisstatus bland historiker och arkeologer är alla storslagna monument som han lät resa efter sig själv, bland annat de i Luxor och klipptemplet vid Abu Simbel i Nubien (nutidens södra Egypten och norra Sudan).

ANNONS

Farao i 66 år

Ramses föddes i en icke-kunglig familj som kom till makten i Egypten några decennier efter den välkända faraon Tutankhamons död. Familjen blev den 19:e dynastin (1292 - 1191 f.Kr) i Egypten under epoken det nya riket. Fadern var Seti I och Ramses var den tredje faraon i dynastin och blev vid sin död den härskare som regerat längst i Egypten genom alla tider. Han var ungefär 24 år när han kom till makten och satt därefter hela 66 år på tronen.

Innan han blev farao gifte han sig med den kvinna som kom att bli hans drottning, Nefertari. Han hade även flera andra fruar som dock inte hade samma status som Nefertari. Det sägs att Ramses II hade uppemot ett 80-tal barn med alla sina fruar. 

Hans mumie vittnar om en rödhårig monark som var ganska lång med den tidens mått mätt, omkring 170 centimeter. Kanske bättrade han på ålderns höst på sitt röda hårsvall med färgämnet henna? Ramses II hade, enligt de skulpturer som föreställer honom, en speciell och kännetecknande näsa, höga kindben och fylliga läppar.

I det forntida Egypten ansågs faraon ha en särskild koppling till gudarna. Ramses II lät därför avbilda sig själv i stora statyer och på tempelväggar, ibland tillsammans med olika gudar. Bilderna skulle inte bara pryda templen, utan också visa hans makt och betydelse.

Slaget vid Kadesh 

Ramses II ledde de egyptiska styrkorna under slaget vid Kadesh (ca 1274 f.Kr) i början av hans regentperiod. Fältslaget är ganska väldokumenterat tack vare Ramses tendens att framhäva sina bravader. Det är också en av de första stora militära drabbningarna i världen som faktiskt har dokumenterats. En inskription från en vägg i ett av alla de tempel han lät bygga berättar följande: 

Jag var helt ensam, inga andra var med mig, mitt stora infanteri hade lämnat mig, inte en enda ur mitt kavalleri såg efter mig.

Slaget utspelade sig i nuvarande Syrien mellan hettiter – ett folk som var hemmahörande i Anatolien (största delen av Anatolien ligger i nuvarande Turkiet) och egyptier. Kadesh var en viktig stad i området och den som härskade över Syrien hade i stort sett makten över hela regionen vid den här tiden. 

Slaget  hade inte någon egentlig vinnare, båda sidorna led stora förluster. Dess utgång beror lite på vilka källor som används. I freden 1270 f.Kr blev Syrien delat mellan Egypten och hettiterriket. Den diplomatiska uppgörelsen är världens äldsta bevarade fredsfördrag, undertecknat av Ramses II och hettiternas ledare Hattusilis III. 

En ny huvudstad i norra Egypten

Under sin tid som farao flyttade Ramses II Egyptens huvudstad från Thebe (som låg längs Nilen 70 mil söder om Medelhavet) till en ny stad som han lät bygga vid Nildeltat i norra Egypten. Staden fick namnet ”Pi-Ramses” (Ramses stad).

Stadens läge gjorde det lättare för faraon att kontrollera Egyptens områden i öster och hålla kontakt med armén. Pi-Ramses växte till en stor stad med palats, tempel och verkstäder. Här bodde både egyptier och människor från andra delar av världen, och staden blev ett viktigt centrum för handel och rikets styre.

ANNONS

ANNONS

När hela världen hjälptes åt att rädda Ramses tempel

För mer än 3 000 år sedan lät Ramses II hugga ut två stora tempel ur klipporna vid Abu Simbel. Men på 1960-talet hotades templen av en katastrof. När Egypten byggde den stora Assuandammen skulle området översvämmas och de gamla byggnadsverken hamna under vatten.

För att rädda templen sågades de försiktigt isär i mer än tusen stora stenblock. Delarna flyttades till en plats omkring 65 meter högre upp och sattes sedan ihop igen. Svenska ingenjörer deltog i det enorma arbetet.

År 1968 stod templen färdiga på sin nya plats. Räddningsaktionen blev en internationell framgång och bidrog till att väcka intresset för att skydda historiska byggnader och platser över hela världen.

Foto som visar de fyra statyerna på Ramses II vid entrén till templet i Abu Simbel.
Bild: Wikimedia Commons
Det stora klipptemplet i Abu Simbel i södra Egypten. De fyra jättestatyerna föreställer farao Ramses II, medan de mindre statyerna vid hans ben bland annat föreställer hans hustru Nefertari, hans mor och några av hans barn. På 1960-talet sågades templet i stora stenblock och flyttades till en högre plats för att inte hamna under vatten när den stora Assuandammen byggdes.

 

 

M  LÄS MER: Forntidens Egypten

S  LÄS MER: Egyptiska civilisationen – från arkaisk tid till sentid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Visste du att:

  • 1974 lät Frankrike, som har ett nära samarbete med Egypten i arkeologiska frågor, flyga in Ramses II:s mumie till Paris för undersökningar. Han fick då ett pass där hans yrke uppgavs vara konung (avliden).
     
  • I disneyfilmen Prinsen av Egypten framställs Ramses II som Moses halvbror. Filmen bygger på de bibliska berättelserna om Gamla testamentet.
     

 

Källor:
Britannica.com
National Geographic.com
Rob Houston (red), Lär dig mer om forntidens Egypten, Tukan förlag, 2015
Ramesses II: Egypt´s greatest pharaoh? Rob Attar/Toby Wilkinson (podd)
The thinking traveller – Ramses II Egypt’s golden Empire (podd)


FÖRFATTARE

Text: Helene Gustafsson, frilansjournalist och SO-lärare med historia som huvudämne
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Ramses II.

Uppdaterad: 11 oktober 2026
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Ramses II

S

Egyptiska civilisationen – från arkaisk tid till sentid

av: Lars Hammarén
2020-11-22
klocka Lästid 14 minuter

Den egyptiska civilisationen är den enda som i ålder kan mäta sig med sumerernas. Liksom i Sumer ledde behovet av konstbevattning till ett mer organiserat samarbete. Konstbevattningen i Nildalen började senare än i Mesopotamien men åtminstone mot slutet av 3000-talet f.Kr hade man börjat gräva kanaler. Efterhand skapades ett behov av reglering av floden. Städer med omgivande landsbygd bildade stadsstater som slogs ihop till mindre riken. Omkring 3000 f.Kr enades Egypten till en stat. Genom enandet möjliggjordes skapandet av en stark stat och en utveckling av den egyptiska civilisationen...

+ Läs mer

Länkar om Ramses II

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS