Fredrik I (1676-1751) var lantgreve av Hessen och svensk kung 1720-1751. År 1715 gifte han sig med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora d.y.
Efter kungens död handlade han snabbt, alltför snabbt enligt motståndarna, som spred (obekräftade) rykten om hans inblandning i dödsskottet. Planer för åtgärder vid Karl XlI:s eventuella död, liksom maktlystnad, fanns dock utan tvivel.
Karl XII:s impopuläre rådgivare, von Görtz, avrättades efter en lika snabb som rättsvidrig process, Ulrika Eleonora blev regent och 1720 kunde Fredrik ta över. Priset för det smidiga makttillträdet var dock en svag kungamakt. Han anses ha spelat under täcket med ryssarna i samband med freden i Nystad 1721, i syfte att förverkliga sina egna maktpolitiska intressen.
Fredrik I misslyckades 1723, i samverkan med bondeståndet, med att stärka kungamakten. Vid riksdagen 1726-1727 befästes hans legitimitet, men också hans relativa maktlöshet.
Utan kulturella intressen och med svagt politiskt inflytande återstod nu bara de erotiska äventyren. Äktenskapet med Ulrika Eleonora var barnlöst men med den mest kända mätressen (älskarinnan), Hedvig Taube, fick han fyra barn, och hon upphöjdes till romersk riksgrevinna von Hessenstein.
LÄS MER: Frihetstidens Sverige
LÄS MER: Ulrika Eleonora d.y.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
