Osmanska rikets uppgång och fall

I barn- och ungdomsböcker från början av 1900-talet drömde ibland svenska barn om att bli soldater och "slåss mot turkarna". Det är en påminnelse om ett välde som en gång var så mäktigt att hela Västeuropa kände sig hotat.

Bild: SO-rummet.se

Soliman den stores moské syns vida kring i Istanbul. Den osmanska arkitekturstilen har satt sin prägel även på många skolor, bibliotek och badhus.

Ungern erövras

I slutet av augusti 1526 marscherade en armé av osmanska turkar i regn och dimma genom de öde träskmarker som täcker en stor del av södra Ungern. På 200 år hade osmanerna skapat ett välde som täckte största delen av Balkan och stora delar av Mellersta östern.

Detta fälttåg leddes av härskaren själv, sultanen Soliman I. Med fälttåget ville han utvidga det Osmanska rikets gräns och tränga rakt in i hjärtat av det kristna Europa.

På Mohácsslätten möttes osmanerna av den ungerska armén under kung Ludvig. Ungrarna var berömda för sitt kavalleri. Den första anstormningen bröt rakt igenom turkarnas linjer. Kung Ludvig såg fienden vika och gav order om nästa anfallsvåg för att säkra segern.

ANNONS

Då öppnade turkarna leden, och 300 kanoner och tusentals muskötskyttar, hittills dolda bakom turkiska fotsoldater, gav eld. Ungrarna red rakt in i en vägg av kulor. De överlevande försökte förtvivlat vända sina hästar och fly för livet. 20 000 man låg redan döda. Kung Ludvig drunknade när hans häst halkade och föll ner i ett vattendrag som svällt över sina bräddar efter allt regn.

De segrande osmanerna kunde fortsätta sin marsch genom Ungern. I början av september intogs den ungerska huvudstadens båda delar Buda och Pest.

Osmanernas seger vid Mohács skakade Västeuropa. Ungern hade i över 100 år varit en barriär som hållit osmanerna borta från centrala och västra Europa. Nu var skyddet borta. Dessutom visade segern att turkarna nu hade skapat en oerhört effektiv armé.

Konstantinopel som blev Istanbul

Soliman, som kom att kallas "den store" eller "den magnifike", var den tionde osmanske sultanen. Hans föregångare hade med krig och erövringar byggt upp ett välorganiserat välde. År 1453 hade osmanerna erövrat Konstantinopel, Östroms gamla huvudstad, som i över 1 000 år varit ett viktigt fäste för kristendomen.

Bild: Wikimedia Commons

Soliman (eller Süleyman) I, ofta benämnd den store eller den präktige.

Erövringen gjorde det Osmanska riket till en världsmakt. Konstantinopel döptes om till Istanbul och blev centrum för osmanernas växande makt, en makt som sträckte sig långt in i Asien och Europa.

Solimans fader, Selim, hade med hård hand utvidgat det osmanska imperiet. Det första Selim gjorde när han blivit sultan var att följa seden med brodermord. Denna sed hade införts i slutet av 1300-talet för att se till att det inte blev strid om makten. Selim lät därför strypa sina två bröder och fem brorsöner.

Selim erövrade på kort tid Syrien, Egypten och delar av Arabiska halvön. Därmed fick osmanerna stora inkomster från kryddhandeln mellan Asien och Europa, inkomster som skulle betyda mycket i de många krigen mot de kristna.

Selims erövringar innebar också att osmanerna tog kontrollen över islams tre heligaste städer: Mekka, Medina och Jerusalem. Islams heligaste föremål, profeten Muhammeds mantel, båge och fana fördes till Istanbul. De osmanska sultanerna kunde utropa sig till den muslimska världens främsta härskare och islams beskyddare.

ANNONS

Solimans företrädare hade sett det heliga kriget mot de kristna som en av sina främsta plikter. Soliman, som blev sultan 1520, visade snabbt att han tänkte följa i deras spår. 1521 erövrades fästningen Belgrad och 1522 ön Rhodos i Medelhavet. Belgrad öppnade vägen mot Ungern, erövringen av Rhodos gav turkarna herravälde i östra Medelhavet.

Slaget om Wien

År 1526 följde så slaget vid Mohács och Ungerns fall. Men Österrikes härskare, habsburgaren Ferdinand I, gjorde också anspråk på Ungern. När Ferdinand avsatte den man som turkarna satt att styra Ungern, bröt kriget ut. Den 29 september angrep en turkisk armé på 100 000 man Wien. Staden belägrades. Innanför murarna fanns 25 000 försvarare. Alla hus utanför stadsmurarna hade raserats för att ge angriparna mindre skydd. I Wien avlägsnades trätaken från husen för att de inte skulle kunna sättas i brand. Gatubeläggningen revs upp så att kanonkulorna skulle begravas i gyttja istället för att splittras mot stenläggningen.

De dåliga vägarna gjorde att turkarna inte kunnat ta med sig några tunga kanoner för att skjuta sönder murarna. Istället försökte de storma staden. Men Wiens invånare vägrade att ge sig.

Soliman lyckades inte erövra Wien, och den kommande vintern tvingade honom att avbryta försöken efter 17 dagar.

Wien jublade och kyrkklockorna ringde. Men belägringen hade chockat Västeuropa. I framtiden skulle de europeiska ledarna alltid oroa sig för en ny muslimsk attack från det osmanska väldet. Långt upp i Norden, i svenska kyrkor, bad man i århundraden för att habsburgarna i Österrike skulle lyckas hålla turkarna tillbaka. Samtidigt bad man för att de svenska kungarna skulle lyckas besegra habsburgarna under det trettioåriga kriget i Tyskland!

Höga Porten

Tillbaka i Istanbul gjorde Soliman stora ansträngningar för att försköna staden. Centralpunkten i väldet var palatset Topkapi. Det bestod av en rad olika byggnader omgivna av parker och trädgårdar med springbrunnar. I de innersta gårdarna strövade gaseller, hjortar och påfåglar omkring på de stora gräsmattorna.

- Aldrig har en härligare bostad uppförts av människan, skrev en turkisk hovman.

Ingången till sultanens egna områden kallades Höga Porten. Därifrån styrdes det stora riket. Höga Porten kom efter hand att beteckna hela den osmanska regeringen.

I Topkapi låg också sultanens harem. Det hade ungefär 200 medlemmar: Solimans kvinnor, deras barn, vakter och tjänare.

I början av 1520-talet blev Soliman förälskad i en flicka från Ukraina som tillfångatagits av turkarna. Hon fick det turkiska namnet Hürrem, vilket ungeför betyder "den leende". 1524 fick Soliman sonen Selim med Hürrem, och till sist gifte han sig med henne. Det var något mycket ovanligt. En turkisk sultan gifte sig oftast av politiska skäl för att skapa en allians med något annat land. Soliman hade förälskat sig upp över öronen i den tillfångatagna ukrainskan.

ANNONS

Under Solimans senare tid vid makten gjordes en rad nya erövringar: Armenien, Azerbajdzjan och Mesopotamien. Österut sträckte sig nu det Osmanska riket ända till Persiska viken. Över hela imperiet byggdes vägar, broar, vattenledningar, badhus och basarer. Dessutom restes överallt moskéer med välvda tak och höga spetsiga minareter.

Störst av alla var Solimanmoskén i Istanbul, än idag en av stadens mest kända silhuetter.

Detta var en guldålder för konstnärer. Målning, skönskrift och konsten att skulptera i sten nådde nya höjdpunkter. Många berömda böcker i historia, geografi och poesi författades.

Soliman lät också skapa en enhetlig lagstiftning för hela imperiet och såg till att den genomdrevs, något som gjorde att tacksamma undersåtar gav honom smeknamnet "laggivaren".

Maktkamp och mord

Mot slutet av sitt liv drabbades den mäktige Soliman av flera motgångar. Han var i 60-årsåldern och hade tre söner: Mustafa, Selim och Bayazid. De två sistnämnda hade Hürrem till mor, Mustafa var född av en annan kvinna. Mustafa ansågs bäst lämpad att efterträda Soliman, men Hürrem hade andra planer. Hon ville att en av hennes söner skulle bli sultan, inte minst därför att de som förlorade kampen om makten omedelbart skulle avrättas av den nye sultanen.

Hürrem lyckades med hjälp av Solimans närmaste medhjälpare, storvisiren, kasta misstankar på Mustafa. Soliman fick för sig att sonen tänkte störta honom och lät strypa honom.

När Hürrem avled 1558, utbröt genast en maktstrid mellan hennes två egna söner. Bayazid flydde till Persien. Där blev han upphunnen av Selims agenter, som lät strypa honom och hela hans familj. Därmed hade den av Solimans söner som allmänt ansågs minst lämplig blivit ensam arvinge till tronen.

Osmanerna sa att Soliman lett sin armé ut genom Istanbuls portar tolv gånget, och lika många gånger hade han återvänt segerrik. I maj 1566 gav han sig av för trettonde gången för ett nytt fälttåg i Ungern. Det fälttåget blev hans sista. I september avled Soliman den store, "sultanernas sultan, kungarnas kung, Guds skugga på jorden". Han fördes tillbaka till Istanbul och lades att vila tillsammans med sin älskade Hürrem i det mausoleum han låtit bygga för dem båda.

Nedgångstiden

Soliman efterlämnade ett väldigt arv. Det osmanska imperiet sträckte sig över Europa, Afrika och Asien. Solimans efterträdare visade snabbt att han ärvt mycket få av faderns egenskaper. Selim II tillbringade helst sin tid i haremet. Hans dryckesvanor gav honom öknamnet "den försupne".

År 1571 vann Västeuropa sjöslaget vid Lepanto utanför Greklands kust. Västvärlden firade slaget som en storseger. Även om osmanerna snabbt kunde bygga upp sin flotta på nytt, hade Västeuropa fått bevis på att turkarna kunde besegras. 1574 dog Selim II efter att ha varit så berusad att han halkat och fallit i ett badhus. Efterträdaren, Murad III, väntades bli en duglig sultan. Men han styrdes av sin mor och sin älskarinna. Haremets inflytande på turkisk politik växte.

Det kom fler motgångar för det osmanska imperiet. 1590 inleddes ett nytt krig mot Österrike. Nu visade det sig att de kristna var bättre organiserade och hade skaffat sig de modernaste vapen som fanns att få.

Soliman den store dog 1566. Före honom hade en rad starka sultaner byggt upp det Osmanska riket. Men efter Soliman kom en lång rad av mindre dugliga härskare. Väldet försvagades långsamt. Men ända till början av 1900-talet höll de osmanska härskarna fast vid sitt krympande imperium. Det krossades slutligen under första världskriget.

Men under flera hundra år ledde osmanerna en världsmakt. Flera låneord i svenskan som kiosk, soffa och ottoman berättar om hur det turkiska väldet kunnat påverka stater mycket långt från Istanbul.

LÄS MER: Osmanska riket

LÄS MER: Turkiets historia

LÄS MER: Turkarnas belägring av Wien 1683

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad hände under slaget vid Mohács och hur påverkade det Västeuropa?
Vem var Soliman I och varför anses han vara så viktig när det gäller det Osmanska rikets historia?
Redogör kortfattat för vad som hände med det Osmanska riket under de århundraden som följde efter Solimans död.

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 11 mars 2024

Publicerad: 10 oktober 2022

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio