Den militära kampanjen i Akvitanien gjorde Rikard till en av sin tids största fältherrar. Genom sina fälttåg byggde han också upp det rykte som senare förknippades med hans tillnamn Cœur de Lion, Lejonhjärta.
Det tredje korståget
När Rikard blev kung 1189 hade nyheten om Jerusalems fall för Saladins armé 1187 nått Västeuropa. Saladin var muslimernas store ledare och härförare i regionen kring östra Medelhavet.
Påven Gregorius VII hade redan i oktober 1187 kallat hela kristenheten till ett korståg i syfte att återta Jerusalem och det Heliga landet (ungefär nutidens Israel och Palestina) från den katolska kyrkans fiender. Detta kom senare att bli det tredje korståget.
Påvens kallelse hörsammades (lyddes) av de tre kanske mest inflytelserika regenterna i Europa vid den här tiden: Filip II av Frankrike, Rikard I av England samt den mäktiga tysk-romerske kejsaren Fredrik I Barbarossa.
Den nykrönte kung Rikard började nu genast förbereda ett korståg för att befria Jerusalem och hjälpa de kristna i området.
Striden om Jerusalem
På väg till Jerusalem erövrade Rikard Cypern från öns kristne härskare och deltog i erövringen av den viktiga staden Akko, som låg i norra Palestina. Men det militära läget i det Heliga landet var inte till korsfararnas fördel. Det tredje korståget hade nämligen drabbats av en katastrof redan i inledningsskedet då Fredrik I Barbarossa hade drunknat när han försökte ta sig över en flod i Mindre Asien (nuvarande Turkiet) på vägen till Palestina. Efter detta hade merparten av den stora tyska korsfarararmén vänt hemåt.
Efter erövringen av Akko lämnade den franske kungen Palestina. Rikard Lejonhjärta blev nu den främste ledaren för de återstående korsfararna. Därefter följde en utdragen kamp om herraväldet i Palestina mellan Rikard och Saladin. Efter både framgångar och motgångar i flera militära operationer och stora drabbningar i regionen tvingades till slut Rikard ge upp tanken på att erövra Jerusalem.
År 1192 slöt Rikard och Saladin ett fredsavtal som innebar tre års vapenvila. Jerusalem förblev under muslimsk kontroll, men kristna pilgrimer fick rätt att besöka stadens heliga platser. Korsfararna fick också behålla flera viktiga städer längs Medelhavskusten. Även om Rikard misslyckades med att erövra Jerusalem hade han därmed lyckats säkra de kristnas ställning i delar av området. Fredsavtalet satte punkt för det tredje korståget.
Fångenskapen och Rikards död
När Rikard var på väg hem till England 1192 blev han tillfångatagen av hertig Leopold V av Österrike, en gammal fiende. Han hölls därefter fången först i Österrike och sedan hos den tysk-romerske kejsaren Henrik VI i över ett år. Efter att ha betalat en enorm lösensumma släpptes han. Men den stora summan ledde till höga skatter och stora ekonomiska påfrestningar för England.
I Rikards frånvaro hade hans bror, prins Johan (John på engelska) försökt ta över som kung. Du kanske känner igen prins Johan från sagor och filmer om Ivanhoe och Robin Hood? Rikard förlät Johan och gjorde honom till kronarvinge.
År 1199 blev Rikard skadad av en pil under en belägring. Han dog senare av en svår infektion i såret. Hans bror Johan blev därmed Englands nya kung.
Var Rikard Lejonhjärta egentligen en engelsk kung?Rikard Lejonhjärta är en av Englands mest berömda kungar. Men visste du att han under sina tio år som kung bara tillbringade omkring sex månader i England? Trots att Rikard föddes i Oxford växte han till stor del upp i områden som idag tillhör Frankrike. Han talade framförallt franska, och det är osäkert om han ens kunde engelska. Rikard betraktade sina stora landområden i Frankrike som mycket viktiga. Under sin regeringstid ägnade han därför mer tid åt krig, korståg och strider om sina franska besittningar än åt att styra England. Under en period satt han också fängslad utomlands. När Rikard befann sig utanför England sköttes landets styre av personer som han hade utsett. För att finansiera hans krig och betala den enorma lösensumman krävdes stora summor pengar från befolkningen. Trots att Rikard sällan vistades i sitt eget kungarike har han blivit en hjälte i många engelska berättelser, inte minst i legenderna om Robin Hood.
|
M LÄS MER: Korstågen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
R. G. Grant, Krigsherrar – militärhistoriens främsta befälhavare, Fischer & Co, 2011
Kelly de Vries m.fl., Slagfält under medeltiden – från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471, Fischer & Co, 2014
Sören Wibeck, Korståg – Västerlandets heliga krig, Historiska media, 2007
Bra Böckers lexikon 2000, band 19, Bra Böcker AB, 1998
FÖRFATTARE
Text: Jeanette Jonasson, läromedelsförfattare och Robert de Vries (red)
