Forum Romanum var mycket mer än ett vanligt torg. Här samlades människor för att handla, lyssna på politiska tal och följa offentliga rättegångar. I närheten låg också byggnader där stadens ledare fattade viktiga beslut. Området var därför ett centrum för både politik, handel och religion.
Kejsarnas storstad
Rom var centrum i det romerska imperiet. På kejsar Augustus och Neros tid (under det första århundradet e.Kr) uppfördes en mängd praktbyggnader. Rom var redan då en miljonstad.
De flesta invånarna bodde inte i palats utan i trånga hyreshus med flera våningar. De flesta saknade rinnande vatten hemma och fick istället hämta vatten vid offentliga fontäner. Genom stora vattenledningar, så kallade akvedukter, fördes vatten in till staden från källor långt utanför Rom. Vattnet användes bland annat i stadens många offentliga badhus, där människor kunde tvätta sig och umgås.
Att vandra omkring i den gamla delen av Rom är som att vandra genom historien. Det finns mängder med sevärdheter i staden från olika tidsepoker.
Pantheon och Colosseum
En av de största sevärdheterna är Pantheon som ursprungligen byggdes omkring 27 f.Kr och återuppfördes under kejsar Hadrianus mellan 118 och 125 e.Kr. Utifrån ser Pantheon ut som ett tempel, men inne i byggnaden står man i ett runt rum med en stor kupol. Ljuset kommer från en öppning i taket. Det kan regna och snöa in och vattnet rinner bort genom hål i golvet. Den enorma kupolen har sedan urminnes tider tjänat som förebild för kupolbyggare.
Det kanske mest kända minnesmärket från antikens Rom är amfiteatern Colosseum som har formen av en ellips som är 189 meter lång och 156 meter bred. Colosseum kunde ta emot 50 000 åskådare. Byggnaden invigdes år 80 e.Kr och festligheterna pågick i hundra dagar. Redan under denna invigning ska tusentals djur ha dödats, och många människor miste också livet under spelen.
Från påvarnas Rom till dagens huvudstad
Efter Västroms fall år 476 förlorade Rom sin roll som kejsarnas huvudstad. Staden fortsatte dock att vara ett viktigt centrum för kristendomen eftersom påven hade sitt säte där. Under många århundraden styrde påvarna också över stora områden i mellersta Italien. År 1870 intogs Rom av italienska trupper och året därpå blev staden huvudstad i det enade Italien. Den gamla kejsarstaden fick därmed en ny roll som landets politiska centrum.
På Tiberns västsida dominerar Vatikankvarteret (Vatikanstaten) med Peterskyrkan, Peterplatsen och Vatikanpalatset med trädgårdar. Området är erkänt som en självständig stat sedan 1929.
Rom har länge varit centrum för förvaltning, handel, kultur och kommunikationer. Staden har goda kommunikationer med omvärlden.
Med sin rikedom på historiska minnen, konstskatter och alla trevliga restauranger är Rom idag en av världens förnämsta turiststäder.
Rom hade en brandkår redan för 2 000 år sedanVisste du att Rom hade en organiserad brandkår redan för omkring 2 000 år sedan? Bränder var ett stort problem i den tättbefolkade staden. Många människor bodde i höga hyreshus där trä användes som byggnadsmaterial. Öppna eldar för matlagning och uppvärmning gjorde att bränder lätt kunde uppstå. År 6 e.Kr inrättade kejsar Augustus en särskild brandkår som kallades vigiles. Den kom med tiden att bestå av omkring 7 000 män som delades in i sju grupper. Brandmännen patrullerade gatorna på nätterna för att upptäcka bränder innan de hann sprida sig. Till sin hjälp hade de bland annat vattenhinkar, pumpar, stegar och yxor. Ibland tvingades de riva hela hus för att hindra elden från att sprida sig till andra byggnader. Brandkåren fungerade även som en sorts nattpolis och hade till uppgift att upprätthålla ordningen på stadens gator. |
M LÄS MER: Roms uppkomst och myten om Romulus och Remus
M LÄS MER: Antikens Rom – en världsmetropol
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Börje Magnusson, Rom, Wahlström och Widstrand, 2001
Erling Bjöl m.fl., Bonniers världshistoria 5 – Romarriket, Bonnier lexikon, 1999
Bra Böckers lexikon 2000, band 19, Bra Böcker AB, 1998
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare