Roms historia

Efter mordet på Julius Caesar och hans adoptivson Octavianus blivit kejsare - med titeln Augustus - hade Rom fått en egen härskarsläkt. De strider om makten som tidigare utkämpats bland romarrikets ädlingar kom nu att utkämpas inne i den kejserliga familjen. Segraren i maktkampen var inte alltid bäst lämpad till kejsare. Maktkampen fördes med list, intriger och ibland gift. Det var ett högt spel, ofta med livet som insats. Men vinsten - kejsartronen - ansåg många vara värd att spela om...

+ Läs mer

Genom historien och i skilda delar av världen har medborgarskapet haft olika innebörder. Men att det rör sig om ett samspel mellan rättigheter och skyldigheter gäller såväl för dagens moderna medborgarskap som för antikens grekiska stadsstater. Vi kan därför med det slitna uttrtycket ”redan de gamla grekerna . . .” ta vår avstamp där för uppemot 3 000 år sedan...

+ Läs mer

När general Diocles från Dalmatien utropades till kejsare år 284 stod det romerska riket på randen till sammanbrott. Längs hela den nordliga gränsen pågick strider med germanska folk. I Nordafrika hade olika lokala stammar visat tecken på att göra uppror. I öster hotade det nypersiska riket. Och överallt inom själva riket pågick oroligheter som krävde militära insatser. Allt detta kunde inte hanteras av en person, från en enda huvudstad. Riket måste delas. Så resonerade Diocletianus...

+ Läs mer

Få personer i historien har blivit så omskrivna som Julius Caesar som under sin kometkarriär kom att göra historiska avtryck som romersk politiker, författare och befälhavare. De militära framgångarna i kombination med hans politiska talang gav honom både folkets och arméns stöd vilket till sist möjliggjorde att han kunde utropa sig till Roms diktator på livstid. Men alla - särskilt senatens medlemmar som fråntagits större delen av sin makt - ville inte se så mycket makt samlad hos en enda person, det var inte så den romerska republiken skulle styras. Bland Roms senatorer växte därför oppositionen mot diktaturen snabbt, och vid ett möte i senaten år 44 f.Kr blev Caesar mördad av en grupp sammansvurna republikaner...

+ Läs mer

När den abdikerade drottning Kristina tågade in i Rom med sitt stora följe dagen före julafton 1655 var hon en av Europas mest berömda kvinnor. Hon mottogs av påven, kardinalerna, stadens senatorer, höga adelsmän och stora folkmassor. På juldagen ledde påven en mässa i Peterskyrkan till hennes ära, kyrkan där hon som en av få kvinnor och som en av två svenskar också är begravd (den andre är Johannes Magnus). Kristinas berömmelse motsvaras av hennes livsbana som helt utformades i ett europeiskt sammanhang. Hennes uppfostran präglades av de krav som ställdes på en regent i en stormakt, hennes kulturella intressen sträckte sig över nationsgränserna och även efter tronavsägelsen fortsatte hon att agera på den storpolitiska arenan...

+ Läs mer

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...

+ Läs mer