Ett orättvist ståndssamhälle
Hovlivet kostade stora summor, men Frankrikes ekonomiska problem berodde inte bara på kungafamiljens utgifter. Staten hade också dragit på sig stora skulder genom flera kostsamma krig, däribland stödet till de amerikanska koloniernas frihetskrig mot Storbritannien.
Frankrike var vid den här tiden ett ståndssamhälle där människors rättigheter och skyldigheter skilde sig mycket åt beroende på vilket stånd de tillhörde.
Det franska samhället var indelat i tre stånd: adel, präster och resten av folket (det tredje ståndet, som bland annat bestod av borgare, bönder och stadsarbetare). Adeln och prästerskapet hade stora privilegier och var befriade från skatter, medan det tredje ståndet bar skattebördan.
Generalständerna öppnade vägen för revolution
Vintern 1788/89 befann sig Frankrike i en djup kris. Skörden hade slagit fel och brödpriserna steg kraftigt, vilket gjorde det svårt för många människor att få mat. Missnöjet bredde ut sig i hela landet. Dessutom fanns det inga pengar kvar i statskassan. Ludvig XVI var därför tvungen att sammankalla generalständerna, en slags riksdag med representanter för de tre stånden, för att försöka lösa landets ekonomiska och politiska problem. Det var första gången på 175 år som generalständerna hade sammankallats.
Mötet utvecklades snart till en konflikt om vem som egentligen skulle ha den politiska makten. Representanterna för det tredje ståndet krävde större inflytande och utropade sig i juni 1789 till nationalförsamling (den nya riksdagen). När de stängdes ute från sin vanliga möteslokal samlades de i en närliggande tennishall och lovade att inte skiljas åt förrän Frankrike hade fått en ny författning. Några veckor senare, den 14 juli, stormade folkmassor fästningen Bastiljen i Paris. Händelsen blev en stark symbol för upproret mot kungamakten och det gamla samhällssystemet.
Dessa händelser blev början på det som skulle bli känt som den franska revolutionen, då stora delar av befolkningen gjorde uppror mot det gamla politiska och sociala systemet.
Flyktförsöket undergrävde förtroendet för kungen
När revolutionen startade minskades kungens makt. Till sist bestämde sig kungafamiljen för att försöka fly från Paris och ut ur Frankrike. Sällskapet hann dock inte lämna landet, utan stoppades nära gränsen till Belgien.
Flyktförsöket ägde rum i juni 1791 och brukar kallas flykten till Varennes. Planen var att ta sig till ett område nära den östra gränsen där kungen kunde få stöd av lojala trupper. Familjen reste förklädd i en stor vagn, men färden gick långsamt och längs vägen blev kungen igenkänd. I staden Varennes stoppades sällskapet och tvingades återvända till Paris.
Flyktförsöket skadade förtroendet för kungen, och kungafamiljen hölls därefter under bevakning. Efter stormningen av Tuilerierna den 10 augusti 1792 fråntogs Ludvig XVI i praktiken kungamakten, och några dagar senare fängslades familjen i Templefängelset.
Monarkins fall och Ludvig XVI:s avrättning
Den 21 september 1792 avskaffade nationalkonventet formellt kungadömet. Frankrike blev därmed en republik.
Ludvig XVI ställdes inför rätta och dömdes till döden efter att ha förklarats skyldig till att ha konspirerat mot landets frihet och säkerhet. Den 21 januari 1793 avrättades han i giljotinen på ”Revolutionsplatsen” i Paris. Strax innan bilan föll skrek Ludvig: ”Fransmän, jag dör oskyldig. Men jag förlåter dem som är skyldiga till min död”. Delar av hans sista ord överröstades dock av trumvirvlar.
Nio månader senare, den 16 oktober 1793, avrättades även Marie-Antoinette i giljotinen.
Ludvig XVI hjälpte USA att bli självständigtNågra år före den franska revolutionen stödde Ludvig XVI de amerikanska koloniernas kamp för självständighet från Storbritannien. År 1778 slöt Frankrike en allians med amerikanerna och bidrog med pengar, vapen, soldater och en stark flotta. Det franska stödet blev mycket viktigt när britterna besegrades vid Yorktown 1781. Två år senare erkände Storbritannien USA:s självständighet. För Frankrike blev segern dyr. Kriget ökade statens redan stora skulder och förvärrade den ekonomiska kris som Ludvig XVI senare försökte lösa genom nya skatter och reformer. När detta misslyckades sammankallade han generalständerna 1789, vilket blev en viktig del av upptakten till den franska revolutionen. Det finns därför en intressant historisk koppling mellan de båda revolutionerna: Ludvig XVI hjälpte amerikanerna att bryta sig loss från en kung och bilda en republik. Bara några år senare utbröt en revolution i hans eget land, och 1792 avskaffades även den franska monarkin. |
M LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799
M LÄS MER: Marie Antoinette
S LÄS MER: Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap – ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Bra Böckers lexikon 2000, band 15, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare