M
Tagg
Porträtt
Ludvig XVI, ca 1783.

Ludvig XVI

klocka
Lästid 6 minuter

Ludvig XVI (1754-1793) var kung av Frankrike 1774-1792. Han gifte sig vid 15 års ålder med den 14-åriga prinsessan Marie-Antoinette av Österrike. Med tiden fick de fyra barn tillsammans.

Kungen och drottningen levde ett lyxliv i det vackra slottet Versailles som ligger ett par mil från Paris. Vid hovet i Versailles vistades tusentals människor, från adelsmän och hovfolk till tjänare och andra som arbetade där.

ANNONS

Ett orättvist ståndssamhälle

Hovlivet kostade stora summor, men Frankrikes ekonomiska problem berodde inte bara på kungafamiljens utgifter. Staten hade också dragit på sig stora skulder genom flera kostsamma krig, däribland stödet till de amerikanska koloniernas frihetskrig mot Storbritannien.

Frankrike var vid den här tiden ett ståndssamhälle där människors rättigheter och skyldigheter skilde sig mycket åt beroende på vilket stånd de tillhörde.

Det franska samhället var indelat i tre stånd: adel, präster och resten av folket (det tredje ståndet, som bland annat bestod av borgare, bönder och stadsarbetare). Adeln och prästerskapet hade stora privilegier och var befriade från skatter, medan det tredje ståndet bar skattebördan.

Generalständerna öppnade vägen för revolution

Vintern 1788/89 befann sig Frankrike i en djup kris. Skörden hade slagit fel och brödpriserna steg kraftigt, vilket gjorde det svårt för många människor att få mat. Missnöjet bredde ut sig i hela landet. Dessutom fanns det inga pengar kvar i statskassan. Ludvig XVI var därför tvungen att sammankalla generalständerna, en slags riksdag med representanter för de tre stånden, för att försöka lösa landets ekonomiska och politiska problem. Det var första gången på 175 år som generalständerna hade sammankallats.

Mötet utvecklades snart till en konflikt om vem som egentligen skulle ha den politiska makten. Representanterna för det tredje ståndet krävde större inflytande och utropade sig i juni 1789 till nationalförsamling (den nya riksdagen). När de stängdes ute från sin vanliga möteslokal samlades de i en närliggande tennishall och lovade att inte skiljas åt förrän Frankrike hade fått en ny författning. Några veckor senare, den 14 juli, stormade folkmassor fästningen Bastiljen i Paris. Händelsen blev en stark symbol för upproret mot kungamakten och det gamla samhällssystemet.

ANNONS

Dessa händelser blev början på det som skulle bli känt som den franska revolutionen, då stora delar av befolkningen gjorde uppror mot det gamla politiska och sociala systemet.

Flyktförsöket undergrävde förtroendet för kungen

När revolutionen startade minskades kungens makt. Till sist bestämde sig kungafamiljen för att försöka fly från Paris och ut ur Frankrike. Sällskapet hann dock inte lämna landet, utan stoppades nära gränsen till Belgien. 

Flyktförsöket ägde rum i juni 1791 och brukar kallas flykten till Varennes. Planen var att ta sig till ett område nära den östra gränsen där kungen kunde få stöd av lojala trupper. Familjen reste förklädd i en stor vagn, men färden gick långsamt och längs vägen blev kungen igenkänd. I staden Varennes stoppades sällskapet och tvingades återvända till Paris.

Flyktförsöket skadade förtroendet för kungen, och kungafamiljen hölls därefter under bevakning. Efter stormningen av Tuilerierna den 10 augusti 1792 fråntogs Ludvig XVI i praktiken kungamakten, och några dagar senare fängslades familjen i Templefängelset.

Monarkins fall och Ludvig XVI:s avrättning

Den 21 september 1792 avskaffade nationalkonventet formellt kungadömet. Frankrike blev därmed en republik.

Ludvig XVI ställdes inför rätta och dömdes till döden efter att ha förklarats skyldig till att ha konspirerat mot landets frihet och säkerhet. Den 21 januari 1793 avrättades han i giljotinen på ”Revolutionsplatsen” i Paris. Strax innan bilan föll skrek Ludvig: ”Fransmän, jag dör oskyldig. Men jag förlåter dem som är skyldiga till min död”. Delar av hans sista ord överröstades dock av trumvirvlar.

Nio månader senare, den 16 oktober 1793, avrättades även Marie-Antoinette i giljotinen.

ANNONS

ANNONS

Ludvig XVI hjälpte USA att bli självständigt

Några år före den franska revolutionen stödde Ludvig XVI de amerikanska koloniernas kamp för självständighet från Storbritannien. År 1778 slöt Frankrike en allians med amerikanerna och bidrog med pengar, vapen, soldater och en stark flotta. Det franska stödet blev mycket viktigt när britterna besegrades vid Yorktown 1781. Två år senare erkände Storbritannien USA:s självständighet.

För Frankrike blev segern dyr. Kriget ökade statens redan stora skulder och förvärrade den ekonomiska kris som Ludvig XVI senare försökte lösa genom nya skatter och reformer. När detta misslyckades sammankallade han generalständerna 1789, vilket blev en viktig del av upptakten till den franska revolutionen.

Det finns därför en intressant historisk koppling mellan de båda revolutionerna: Ludvig XVI hjälpte amerikanerna att bryta sig loss från en kung och bilda en republik. Bara några år senare utbröt en revolution i hans eget land, och 1792 avskaffades även den franska monarkin.
 

 

M  LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799

M  LÄS MER: Marie Antoinette

S  LÄS MER: Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
 

Litteratur:
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap – ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Bra Böckers lexikon 2000, band 15, Bra Böcker AB, 1997


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här nedan hittar du material med anknytning till Ludvig XVI.

Uppdaterad: 2 oktober 2026
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Ludvig XVI

S
Målningen visar Napoleon Bonaparte till häst, omgiven av soldater i färgstarka uniformer. Några soldater håller upp fanor och gevär, medan andra hälsar på Napoleon när han rider förbi. I bakgrunden syns fler soldater, byggnader och ett snötäckt landskap under en mörk och molnig himmel. Napoleon står i centrum av bilden och framställs som en mäktig ledare som har sina soldaters stöd.

Den franska revolutionens följder

av: Carl-Henrik Larsson
2026-10-15
klocka Lästid 8 minuter

Den franska revolutionen 1789 förändrade Frankrike i grunden. Kungamakten störtades, adelns särskilda rättigheter avskaffades och upplysningens nya idéer om frihet och jämlikhet fick allt större betydelse. Men revolutionen ledde också till våld, förföljelser och tusentals avrättningar. När Napoleon tog makten 1799 gick revolutionen mot sitt slut, men dess idéer levde vidare och kom att påverka utvecklingen i stora delar av Europa...

+ Läs mer

S
Målningen föreställer den franska revolutionen 1789. I förgrunden syns tre män i olika slags kläder och ett litet barn. I bakgrunden pågår våldsamma oroligheter med stora folksamlingar, beväpnade soldater och brinnande byggnader. Flera människor ligger på marken, medan andra verkar fly eller delta i striderna.

Den franska revolutionens orsaker

av: Carl-Henrik Larsson och Robert de Vries
2026-10-15
klocka Lästid 12 minuter

Varför bröt den franska revolutionen ut år 1789? Bakom upproret låg ett växande missnöje med kungamakten och det orättvisa ståndssamhället, där adeln och prästerna hade särskilda förmåner medan stora delar av befolkningen levde i fattigdom. Samtidigt spreds nya idéer om frihet och jämlikhet. När landet dessutom drabbades av ekonomisk kris, missväxt och stigande matpriser blev situationen alltmer desperat. Till slut exploderade missnöjet i en revolution som skulle förändra både Frankrike och Europas historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner
2026-08-13
klocka Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

S

Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen

av: Torbjörn Nilsson
2019-11-18
klocka Lästid 14 minuter

Axel von Fersen var sommaren 1791 svindlande nära att skriva in sig i historieböckerna. Om inte en nitisk postmästare stoppat kungaparets vagn i Varennes, nära gränsen till Luxemburg, kanske den franska historien hade sett annorlunda ut. Bakom Fersens försök att föra Ludvig XVI och Marie Antoinette ur det revolutionära Frankrike stod inte bara äventyrliga aristokrater utan också regenter som Gustav III...

+ Läs mer

M
Ludvig XIV avrättad i giljotinen.

Orsaker till den franska revolutionen

av: Natur & Kultur
2018-01-25
klocka

I juli år 1789 sjöd Paris av rykten. Det låg en känsla av hopp och frihet i luften, men också av nervositet. Många trodde att kungen aldrig skulle dela med sig av sin makt som han lovat. De trodde att kungen planerade en kupp. Var kanske inte den franska huvudstaden omringad av utländska soldater i kungens tjänst?

+ Läs mer

L
Ludvig XVI:s huvud hålls upp vid giljotinen framför en folkmassa.

Lätta fakta om giljotinen

av: Carsten Ryytty
2017-04-18
klocka Lästid 4 minuter

Giljotinen, den ökända avrättningsmaskinen, har en lång historia. Den användes för första gången 1792 och har med tiden blivit symbolen för massavrättningar under franska revolutionen. Den designades ursprungligen för att vara en mer "human" avrättningsmetod, men blev under revolutionen ett redskap för terror och död. Bland dem som föll offer för giljotinen fanns kung Ludvig XVI och Marie Antoinette, och ironiskt nog även giljotinens egen designer. Maskinen har genom åren använts i flera länder, men gjorde endast ett kortvarigt framträdande i Sverige år 1910...

+ Läs mer

S
Folksamling i en sal som flockats runt en talare med uppsträckt arm.

Franska revolutionen – en borgerlig revolution?

av: Carl-Henrik Larsson
2014-09-26
klocka Lästid 13 minuter

I maj 1789 lät den franske kungen Ludvig XVI samla de tre stånden i Versailles utanför Paris. Frankrike hade drabbats av svår missväxt, och dessutom krävde borgarna ökad politisk makt. Men få kunde ana att revolutionen stod för dörren...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Trupper som belägrar ett palats.

Paris 1792 – det politiska klimatet hårdnar

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
klocka Lästid 12 minuter

När krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. Under revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat radikaliserades revolutionen ytterligare...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Tumullt i en rättssal.

Skräckväldet och revolutionens slut

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-25
klocka Lästid 23 minuter

Girondisterna hade inte visat tillräcklig handlingskraft. De var poeter och talare inte handlingens män. Det var däremot jakobinerna. Och tiden var kritisk. Fiendens arméer stod vid landets gränser. Dessutom måste man kämpa mot farliga fiender inom landet. För att klara allt detta krävdes fasthet och styrka hos regeringen...

+ Läs mer

M
Slottets innergård med besökande turister.

Slottet i Versailles

av: Carsten Ryytty
2014-02-19
klocka Lästid 5 minuter

Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...

+ Läs mer

Länkar om Ludvig XVI

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS