Ingår i en artikelserie

Splittringsperioden (220-589) och Suidynastin (589-618)

Lästid 6 minuter

Efter Handynastins fall följde en period av politisk splittring då Kina var uppdelat i flera mindre kungariken. Epoken kallas ibland för Kinas medeltid och varade i nästan fyrahundra år. Det var under den här tiden som buddhismen växte sig stark i landet. I slutet av 500-talet blev Kina återigen enat under en kejsare och ett starkt centralstyre - Suidynastin.

Artikel

Bild: Rialfver

Under splittringsperioden blev stora delar av Kina buddhistiskt. Bilden visar några buddhistiska statyer i de s.k. Longmengrottorna i norra Kina.

Kinas medeltid

Under nästan fyrahundra år efter Handynastins kollaps var Kina splittrat i ett antal mindre kungadömen. Den perioden kallas ofta Kinas medeltid eftersom den uppvisar några likheter med Europas medeltid efter romarrikets fall: politisk splittring, städernas minskande betydelse, förfall av gamla institutioner, klassiska texter som glöms bort, en religiös hängivenhet (buddhism i Kina, kristendom i Europa).

Den första delen av denna period kallas de tre kungadömenas period (Wei, Shu och Wu), 220-280 (se karta). De tre kungadömena är bl.a. kända genom ett av Kinas klassiska litterära verk, Sagan om de tre kungadömena, som så gott som alla kineser har läst eller hört/sett i radio och tv.

ANNONS

Därefter följde en kortare period då Kina tillfälligt var enat under Jindynastin (Västra Jin 280-316), innan norra riket invaderades av nomadstammar från norr.

Jindynastin överlevde ett tag i södra Kina med Nanjing som huvudstad, följd av ett antal andra kortvariga dynastier. Till slut etablerades en ny dynasti i norr, Sui, som åter kom att ena landet (se längre ner).

Legalism i norr

På grund av skillnaderna mellan norra och södra Kina kom utvecklingen att gå i delvis skilda riktningar under splittringsperioden. De av yttre och inre hot mer utsatta norra delarna kom att få centraliserade stater med ”legalistisk” karaktär (läs mer om legalismen).

I norr rådde stor oreda mellan konkurrerande mindre stater innan riket Norra Wei (426-535) för en tid enade den delen av Kina. Norra Wei skapades av ett turkiskt folk, Tabgach, som bl.a. drev igenom en radikal jordreform, det s.k. likafältssystemet. Jorden - som ansågs tillhöra kejsaren - delades ut så att varje man över femton år skulle få 40 mou, medan varje kvinna skulle få hälften (mou var ett ytmått som kunde variera mellan 0,035 och 0,092 hektar beroende på plats).
Systemet varade inte så länge. Att dela upp jorden rättvist är ingen enkel uppgift, och att behålla den rättvist fördelad trots befolkningsförändringar får nog anses vara en närmast övermäktig uppgift. Men idén om att kejsaren ägde jorden och att den borde fördelas rättvist levde kvar.

Feodalism i söder

I södra Kina ledde splittringen och svaga dynastier till ett uppsving för aristokratin, och man fick riken med ”feodal” karaktär (läs mer om feodalism). Ett antal rika familjer kom i praktiken att styra sina egna domäner utan inblandning av kungar eller kejsare. Men familjerna blev alltför självständiga - även militärt - för deras eget bästa och det hela slutade i inbördeskrig.

På grund av oredan i norr och hoten från folken på stäpperna norr om Långa muren flydde många familjer söderut till de glest befolkade områdena söder om Långa floden.

Intellektuellt dynamiskt

Trots den politiska splittringen - eller kanske tack vara den - kom Kinas medeltid att bli innovativ och litterärt och konstnärligt rik. Under denna tid levde exempelvis Kinas förmodligen främste kalligraf, Wang Xizhi (303-361). Han tjänade som general och som kejserlig ämbetsman och hans främsta verk blev förordet till en poesisamling, författad under ett möte med fyrtio vänner vid ett litet vattendrag utanför staden Shaoxing år 353.

ANNONS

Framför allt präglades Kinas medeltid av en religiös glöd då en stor del av Kina blev buddhistiskt. Buddhistiska idéer kom till Kina under senare delen av Handynastin med köpmän och munkar som vandrande längs Sidenvägen i norr och med handelsfartyg från Indiska oceanen i söder. På grund av den politiska splittringen och den osäkerhet som följde i dess spår kunde denna nya religion etablera sig och växa sig stark under Kinas medeltid.

Suidynastin (589-618)

Sui blev en av de kortaste dynastierna, men dess stora insats var att ena riket igen efter den föregående splittringen under Kinas medeltid.

Landet enades under Suidynastin med Luoyang som ny huvudstad. Under denna period utvidgades bland annat Stora kanalen (Kejsarkanalen) från Hangzhou i söder till Luoyang i norr, bl.a. för att säkra risleveranserna norrut. Det var en säkrare väg än den via havet där pirater ofta härjade.

Under kejsare Sui Wen och den efterföljande dynastin återinrättades det examinationssystem som Handynastin lagt grunden till men som sedan förfallit under den långa splittringsperioden.

En gåta är förstås varför landet återigen kunde enas efter så lång politisk splittring? Europa splittrades ungefär samtidigt efter romarrikets sammanbrott. Under lång tid levde drömmen om ett nytt enat Europa - men den drömmen har hittills inte förverkligats förutom genom Europeiska unionen. Men i Kina kunde det ske efter mindre än fyra århundraden.

Svaret på gåtan får sökas i den gemensamma uppfattningen, åtminstone inom eliten, att det himmelska mandatet handlade om att styra över ”allt under Himlen”, dvs minst över hela det område som betraktades som kinesiskt. Ett enat rike sågs som det enda moraliskt riktiga och splittringar betraktades närmast som onaturliga, mot naturens ordning.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några viktiga händelser som skedde under Kinas medeltid efter Handynastins fall.
Vilka likheter fanns det mellan Kinas medeltid och Europas medeltid efter romarrikets fall?
Vad var ”Sagan om de tre kungadömena”?
Hur påverkade buddhismen Kina under splittringsperioden?
Skriv en kort sammanfattning över vad Suidynastin är mest känd för.

S LÄS MER: Kinas historia

S LÄS MER: Tangdynastin (618-907)

S LÄS MER: Handynastin (206 f.Kr - 220 e.Kr)

M LÄS MER: Handynastin - Kinas guldålder

M LÄS MER: Buddhismen

M LÄS MER: Kinas fornhistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Johan Björkstén, I mittens rike – det historiska och moderna Kina, Bilda Förlag, 2006
Björn Kjellgren, Kinakunskap, Studentlitteratur AB, 2000
Kaj och Claude Björk, Kinas väg – från stenåldern till dataåldern, Prisma, 1997
Stephen G Haw, Historisk guide till Kina, Historiska Media, 1999
Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü, Kinesisk historia, Bonniers, 1967
Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008
Julia Lovell, Den stora muren – Kinas historia under 3000 år, Norstedts, 2006
Cecilia Lindqvist, Tecknens rike, Bonniers, 1989
Thirup Beck, Christensen och Ussing, Mittens rike, Bonniers, 2013

FÖRFATTARE

Text: Tore Persson, författare, skribent och Kinaexpert
Tore Persson har tidigare varit verksam inom Studiefrämjandet och har bl.a. skrivit många artiklar för kinesiska tidskrifter. Han har också skrivit två böcker om Kina:
- Taiping - När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015)
- Kina - den meritokratiska civilisationen (2021).

Artikelserie om Kejsarnas Kina, del 1 : Från förste kejsaren till splittring (221 f.Kr - 960 e.Kr)

1 Kinas första kejsare och Qindynastin (221-206 f.Kr)

2 Handynastin (206 f.Kr - 220 e.Kr)

3 Splittringsperioden (220-589) och Suidynastin (589-618)

4 Tangdynastin (618-907)

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 1 september 2024

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Massaker i Peking

Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.

av: Kaj Hildingson

2025-04-25

Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro

2024-10-26

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Mingdynastin (1368-1644)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 7 minuter

Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...

+ Läs mer

Yuandynastin (1271-1368)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 5 minuter

Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall...

+ Läs mer

Songdynastin (960-1279)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer