När brodern Möngke avled 1259 utropade sig Kublai till storkhan, härskarnas härskare. Hans yngre bror Ariq Böke gjorde dock anspråk på samma titel. Bröderna utkämpade därför ett inbördeskrig som slutade med Kublais seger 1264. Trots segern erkändes han inte fullt ut av alla mongoliska härskare.
Mongolriket hade under de föregående årtiondena blivit det största sammanhängande landimperium som dittills hade funnits (se karta). Under Kublais tid var det dock inte längre ett enat rike, utan hade delats i flera khanat. Ett khanat var ett område som styrdes av en khan. Kublai styrde framförallt över Kina, Mongoliet och närliggande områden, medan andra mongoliska härskare kontrollerade landområden i Centralasien, Mellanöstern och Östeuropa.
Erövringen av Kina och grundandet av Yuandynastin
Kublai koncentrerade sig därför på att stärka sin makt i Kina och Mongoliet. Med sina erfarna krigare erövrade han stora delar av Kina. Kriget mot den kinesiska Songdynastin fortsatte under flera årtionden. År 1271, medan kriget fortfarande pågick, gav Kublai sitt rike det kinesiska namnet Yuan. Genom att grunda en kinesisk kejsardynasti ville han framstå både som mongolisk khan och som rättmätig kejsare över Kina. Först 1279 besegrade Kublais styrkor det sista motståndet, och hela Kina hamnade under mongoliskt styre. Erövringen ledde till stor förödelse. Många människor dog genom strider, svält och sjukdomar, men det går inte att fastställa det exakta antalet dödsoffer.
Under samma period gjorde Kublai Dadu, som låg i dagens Beijing, till sin huvudstad. Xanadu längre norrut fortsatte att användas som sommarhuvudstad.
Misslyckade erövringar utanför Kina
Kublai försökte också utvidga sin makt utanför Kina. Han skickade styrkor mot bland annat Burma, Vietnam, Japan och Java i dagens Indonesien. Expeditionen till Java 1292-1293 misslyckades och de mongoliska styrkorna tvingades lämna ön. Försöken att erövra Japan blev särskilt omtalade.
Mongolledda flottor försökte invadera Japan både 1274 och 1281. Under det andra försöket förstörde en kraftig tyfon, en tropisk orkan, en stor del av invasionsflottan nära den japanska kusten. Stormen och japanernas försvar gjorde att invasionen misslyckades. I senare japansk tradition fick stormen namnet kamikaze, som betyder ”den gudomliga vinden”. Under andra världskriget användes ordet om japanska "självmordspiloter" som medvetet störtade sina flygplan mot fiendens krigsfartyg.
Handel, vägar och papperspengar
Kublai var inte bara en erövrare. I Kina försökte han även skapa ett fungerande styre och få fart på näringslivet. Bland annat lät han förbättra och bygga ut den väldiga kejsarkanalen mellan Hangzhou och Dadu. Det gjorde det lättare att transportera spannmål och andra varor från södra Kina till huvudstaden. Han skyddade även handelsvägar, byggde ut postväsendet och gjorde papperspengar till en viktig del av ekonomin.
Den venetianske resenären Marco Polo uppgav att han besökte Kina när Kublai khan var härskare där. I den reseberättelse som senare skrevs ner i hans namn beskrivs bland annat Kublais hov, de kinesiska städerna, vägarna och användningen av papperspengar.
Kublais styre kunde vara hårt. Uppror och försök att utmana hans makt slogs ner, och vissa motståndare avrättades. Samtidigt använde han kinesiska tjänstemän och metoder för att styra riket. Han anställde även människor från olika delar av imperiet och tillät flera religioner.
Erövrare och riksbyggare
Kublai khan dog 1294. Mongolriket hade då redan delats i flera delar, men Yuandynastin som han grundade fortsatte att styra Kina fram till 1368. Efter hans död blev sonsonen Temür kejsare.
Kublai khan är ihågkommen både som erövrare och som riksbyggare. Hans krig ledde till stort lidande, men hans styre bidrog också till ökad handel och fler kontakter mellan olika delar av Asien.
Xanadu – staden som blev en legendXanadu, som på kinesiska heter Shangdu, var en verklig stad. Den anlades på stäppen norr om den kinesiska muren och var Kublais första huvudstad 1263-1273. Därefter användes den som Yuandynastins sommarhuvudstad. Staden ritades av Kublais kinesiske rådgivare Liu Bingzhong. Innanför murarna fanns palats, tempel och andra byggnader som följde kinesisk stadsplanering. Samtidigt fanns det plats för mongoliska läger, stora jaktmarker och ett liv som påminde om mongolernas tid som nomader. Xanadu speglade därför Kublais försök att förena mongoliska och kinesiska traditioner. Staden fungerade ungefär som ett modernt sommarresidens för en regering. Kublai reste dit under den varma delen av året, men fortsatte att styra riket, ta emot sändebud och hålla politiska möten. Marco Polos reseberättelse gjorde Xanadu berömt i Europa. Flera hundra år senare skrev den brittiske poeten Samuel Taylor Coleridge dikten Kubla Khan. Genom dikten blev namnet Xanadu en symbol för en sagolik och mycket praktfull plats. Staden övergavs omkring 1430. Idag återstår bland annat delar av murarna, kanalerna och grunderna efter palatsen. Ruinerna togs 2012 upp på UNESCO världsarvslista.
|
M LÄS MER: Mongolerna
L LÄS MER: Djingis khan
M LÄS MER: Ryttarfolken på stäppen: skyterna, Hsiung-nu, hunnerna och mongolerna
S LÄS MER: Yuandynastin (1271-1368)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer (1000-1300), Bokförlaget Bra Böcker, 1984
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
UNESCO World Heritage Centre: Site of Xanadu
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
