Nero tyckte om litteratur och poesi. Han skrev egna sånger och sjöng gärna till lyrspel. Han älskade teater och uppträdde ibland själv då han ansåg sig ha stor talang. Enligt den romerske författaren Suetonius kunde människor bli beordrade att närvara vid Neros föreställningar och tvingas stanna kvar under hans långa framträdanden. Eftersom Suetonius skrev flera årtionden efter Neros död och var starkt kritisk mot honom bör sådana uppgifter läsas med viss försiktighet.
Han tyckte också om att åka häst och vagn i stora kapplöpningar. När Nero deltog i tävlingar i Grekland blev han utropad till vinnare i alla grenar han ställde upp i. Enligt Suetonius blev han till och med utsedd till segrare i ett lopp vid de olympiska spelen trots att han hade fallit ur vagnen och inte fullföljt tävlingen. Som kejsare hade Nero en ställning som gjorde att tävlingarna knappast var rättvisa.
Den stora branden i Rom
En natt i juli år 64 startade en brand i Rom. Branden växte sig allt större och skadade stora delar av staden. Rykten sa att det var Nero som startat branden för att skapa plats till sina planerade kejserliga byggen i staden. Nero själv skyllde på de kristna. Enligt den romerske historikern Tacitus avrättades kristna på mycket brutala sätt, bland annat genom att de brändes eller dödades av djur. Det är svårt att få en objektiv bild av händelsen.
Berättelsen om att Nero själv skulle ha tänt på Rom och sedan spelat musik medan staden brann har blivit en av antikens mest kända historier. Tacitus uppger däremot att Nero befann sig utanför Rom när branden började och återvände till staden för att organisera hjälpinsatser. Därför kan den berömda berättelsen om den spelande kejsaren inte betraktas som ett säkert historiskt faktum.
Vi vet att Nero byggde ett enormt nytt kejserligt palats i ett område som hade skadats av branden. Palatset kallades Domus Aurea, "Gyllene huset". Men Nero organiserade också hjälpinsatser för de drabbade, ordnade tillfälliga bostäder och såg till att mat kunde säljas till lägre pris.
Uppror och Neros fall
År 66 startade ett judiskt uppror i den romerska provinsen Judéen, där bland annat Jerusalem låg. Nero gav generalen Vespasianus i uppdrag att slå ner upproret. Kriget fortsatte efter Neros död, och först år 70 intog romerska styrkor under Vespasianus son Titus Jerusalem och förstörde stadens tempel.
Med tiden blev alltfler missnöjda med Nero, bland annat på grund av skatterna och hans slöseri med pengar. Flera mäktiga personer och delar av armén stödde en annan kejsarkandidat och ville ha honom som regent istället för Nero. När motståndet mot Nero växte förklarade senaten honom till slut vara statens fiende. Han fick fly för sitt liv, men när soldaterna närmade sig begick han självmord. En slav hjälpte honom. Enligt Suetonius ska Nero ha sagt: ”Vilken konstnär dör med mig!” Nero blev 30 år gammal.
En omstridd bild av Nero
Nero har i den efterkommande historieskrivningen i regel beskrivits på ett alltigenom negativt sätt. Samtidigt måste källorna granskas kritiskt. De viktigaste antika berättelserna om Nero skrevs av Tacitus, Suetonius och Cassius Dio. De tillhörde eller stod nära den romerska överklassen, där Nero hade många motståndare, och de skrev dessutom efter hans död. Det betyder inte att deras berättelser är falska, men deras perspektiv och syften måste vägas in när vi försöker förstå Nero och hans tid.
Andra typer av källor, som inskrifter, graffiti, mynt och arkeologiska fynd, ger en mer komplicerad bild. De tyder bland annat på att Nero hade stöd bland delar av den vanliga befolkningen och att hans minne levde kvar även efter hans död. Därför är det svårt att avgöra exakt hur mycket av den traditionella bilden av den grymme kejsaren som speglar verkligheten och hur mycket som har förstärkts av hans motståndare.
Hade Nero en matsal som snurrade?Enligt den romerske författaren Suetonius hade Nero en rund matsal i sitt enorma palats Domus Aurea som hela tiden roterade, ungefär som himlen tycktes röra sig runt jorden. Suetonius berättar också om matsalar där blommor kunde falla ner från taket och parfym spridas över gästerna. Om beskrivningen stämmer måste Neros palats ha varit ett tekniskt underverk för sin tid. År 2009 hittade arkeologer på Palatinen i Rom resterna av en stor rund byggnad från Neros tid. Där fanns spår som kan ha hört till en mekanism som fick en plattform ovanför att rotera. Fyndet har därför föreslagits vara resterna av Neros berömda matsal. Men forskarna är inte helt överens, och det är ännu inte säkert att just denna byggnad är den roterande matsal som Suetonius beskrev.
|
M LÄS MER: Några romerska kejsare
M LÄS MER: De romerska kejsarna
M LÄS MER: Romarriket
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Tom Holland, Dynastin – den första romerska kejsarätten, Leopard Förlag, 2017
Eva Queckfeldt, Romerska kejsardömet – från Augustus till Konstantin den store, Historiska media, 2015
Gunilla Linde Bjur och Hans Bjur, Rom – arkitektur och stad, Balkong Förlag, 2015
FÖRFATTARE
Text: Jeanette Jonasson, läromedelsförfattare
