Död och begravning
Synen på döden
Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan mänsklighetens begynnelse skapat nyfikenhet, ångest, rädsla och mystik i människors medvetande. Döden har varit, och är fortfarande, en central del av världsreligionerna och folkreligionerna. Det finns både skillnader och likheter i hur religionerna ser på vad som händer efter döden. Detta gäller också hur man begraver sina avlidna anhöriga inom olika kulturer och religioner.
ANNONS
ANNONS
Sättet människor begraver sin avlidna anhöriga inom olika religioner återspeglar oftast religionernas synsätt på vad som sker efter döden.
Sedan upplysningstiden under 1700-talet har det också blivit vanligt med ett rent vetenskapligt förhållningssätt till döden, ett synsätt som utgår ifrån ett rent biologiskt svar på frågan om vad som händer efter döden; att alla biologiska livsformer förr eller senare dör och att det handlar om ett utslocknande av liv. Detta synsätt är vanligt bland ateister som inte tror på existensen av en gudomlig högre makt.
Oavsett vilket synsätt vi människor har kring döden och vad som händer sen, så är döden ett skeende som är ofrånkomligt att både undkomma och att inte beröras av. I vår sekulariserade del av världen har likväl döden blivit mer avlägsen än tidigare. Medellivslängden har ständigt ökat under de senaste decennierna - människor är mindre sjuka än tidigare samtidigt som ungdomlighet har blivit ett ideal i medierna och i samhället.
Förr i tiden då spädbarnsdödligheten var stor och kvinnor ständigt riskerade att dö i barnsäng samtidigt som sjukdomar och krig härjade, var döden ständigt närvarande. Detta har varit en del av livet för alla människor i Sverige genom historien och är det fortfarande för befolkningen i krigsdrabbade och fattiga områden i världen.
Gravskick
Sättet människor har begravt sina döda (gravskick) har skiftat, inte bara mellan religioner och kulturer, utan även över tid.
Under forntiden fanns flera olika gravskick i Norden, till exempel begravning i dös, hällkista, gånggrift, röse, gravhög, stenkammargrav, brandgrav och båtgrav. Andra gravskick som har funnits i historien är urnegravar, mausoleer och de egyptiska pyramiderna.
LÄS MER: Världsreligionernas syn på döden och begravning
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateliv
Här nedan finns material som behandlar synen på döden och bruket av begravning genom historien och idag.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Död och begravning
Stenåldern i Östersjön
Lektionen berättar om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.
Artiklar om Död och begravning
Den underjordiska terrakottaarmén
Som många andra härskare genom historien ville Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, ha med sig redskap, vapen, ädla stenar, kvinnor och tjänare i graven för sin fortsatta existens efter döden. Allt detta förbereddes och genomfördes mycket noggrant...
Kvinnliga krigare under vikingatiden
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
Yttersta tiden och domedagen
Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike. Alla levande och döda människor kommer då att dömas efter sina gärningar i livet. De rättfärdiga ska komma till paradiset medan de orättfärdiga hamnar i helvetet. Det som kommer att räknas blir inte vilka världsliga lagbrott som människan gjort, utan hur hon handlat eller låtit bli att handla mot sina medmänniskor. Det avgörande är hur tron på Gud har avspeglats i människans handlingsmönster, hur tron blivit verksam i kärlek och i hur hög grad människan velat bekämpa sin egoism...
Pyramiderna
För flera tusen år sedan ansåg egyptierna att kroppen måste bevaras efter döden. De trodde att livet bara var ett förspel inför nästa liv. Eftersom nästa liv var evigt, gällde det att förbereda sig väl. Speciellt viktigt var det att bevara faraos, härskarens, kropp. Farao ansågs nämligen vara gudomlig. Egyptierna trodde att själen delades upp i flera delar efter döden. En del kallades ba och avbildades som en fågel med människohuvud. Ba kunde förflytta sig vart den ville men återvände till kroppen med jämna mellanrum, ungefär som en fågel till sitt bo. Om ba skulle kunna återvända, måste alltså kroppen finnas kvar. En annan del av själen kallades ka. Ka var den som tog emot de gåvor som lämnades till den döde...
Judiskt familjeliv
Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...
Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion
I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...
Länkar om Död och begravning
Övergångsriter i världsreligionerna - begravning
Genomgång (13:10 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om begravningsritualer inom världsreligionerna.
De abrahamitiska religionerna: Om döden, begravning och tro
På Svenska kyrkans webbplats kan du läsa om hur man inom judendomen, kristendomen och islam ser på döden, begravning och tro. En sak är helt säker: vi ska alla dö. Och troligen kommer de flesta av oss att begravas på något sätt. Men varför begravs judarna i en kista som är helt fri från metall, som har träplugg i stället för vanlig spik? Varför ska en muslim svepas i vitt tyg, helst utan fickor eller sömmar? Och varför är det inte lika bråttom med begravningen för en kristen? Möt rabbinen Shneur Kesselman, prästen Mia Hjertquist och imamen Alen Delic som beskriver och förklarar olika seder och dess bakgrund.
Myter om giljotinen
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om giljotinen och en del myter som uppkommit kring den. Det finns många myter med anknytning till den avrättningsmaskin som kallas giljotin. Bland annat förknippar vi den direkt med franska revolutionen. Många tror sig veta att den uppfanns av läkaren Joseph Ignace Guillotin, och en del hävdar att han själv blev avrättad i sin egen maskin under revolutionen. Men inget av detta stämmer...
ANNONS
ANNONS
Kastade vikingarna sina gamla från en ättestupa?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om vikingatidens ättestupor - ett sätt att bli av med sina gamla och sjuka, eller? Forskarna tror att ålderdomen för de flesta människor som levde under den period som i dag kallas vikingatiden innebar en torftig och ömkansvärd tillvaro. Men att de gamla faktiskt skulle ha dragit sig undan och låtit sig kastas ned från en särskild klippa, en så kallad ättestupa, som en sorts ritual, finns det inga belägg för i källorna.
Svenska kyrkans faktafilm om begravning
Kort informationsfilm (2:43 min) från Svenska kyrkan om begravning.
Kungliga begravningar och begravningsceremonier
Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om svenska kungliga begravningar och begravningsceremonier. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt.
Vetenskapsradion Historia: Gamla Uppsalas sju underverk
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Uppsala. Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar.
Vetenskapsradion Historia: Karl XII:s död
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Dödlighet och familjebildning under 1600 - och 1700-talen
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du bland annat kan läsa om dödsorsaker och familjebildning i Sverige under perioden ca 1640-1770.
Klarar vi oss utan döden?
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om forskning kring evigt liv. Genom att ändra några gener har forskarna fått rundmaskar att leva fem gånger längre. Allt fler menar att vi snart kan skjuta upp vårt eget döende på motsvarande sätt. Men, varnar andra forskare, då måste våra samhällen förändras i grunden...
Fröken Francke berättar om terrakottaarmén
Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.
Kristendomens högtider, ritualer och levnadsregler
Läxhjälpsfilm (20:26 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om kristendomens högtider, ritualer och levnadsregler. Filmen tar upp sakrament, jul, påsk, pingst och mycket mer.
Kristen tro och praktik
Genomgång (15:04 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens grunder ur olika perspektiv - både historiskt och nutida. Vad gjorde och gör de kristna? Hur trodde och tror man? Hur uppfattade och uppfattar sig de kristna?
Världsreligionernas syn på döden
Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.
Kungliga begravningsceremonier från 1500-talet och framåt
Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om symbolladdade kungliga begravningar förr. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt...