Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan mänsklighetens begynnelse skapat nyfikenhet, ångest, rädsla och mystik i människors medvetande. Döden har varit, och är fortfarande, en central del av världsreligionerna och folkreligionerna. Det finns både skillnader och likheter i hur religionerna ser på vad som händer efter döden. Detta gäller också hur man begraver sina avlidna anhöriga inom olika kulturer och religioner.
Sättet människor begraver sin avlidna anhöriga inom olika religioner återspeglar oftast religionernas synsätt på vad som sker efter döden.
Sedan upplysningstiden under 1700-talet har det också blivit vanligt med ett rent vetenskapligt förhållningssätt till döden, ett synsätt som utgår ifrån ett rent biologiskt svar på frågan om vad som händer efter döden; att alla biologiska livsformer förr eller senare dör och att det handlar om ett utslocknande av liv. Detta synsätt är vanligt bland ateister som inte tror på existensen av en gudomlig högre makt.
Oavsett vilket synsätt vi människor har kring döden och vad som händer sen, så är döden ett skeende som är ofrånkomligt att både undkomma och att inte beröras av. I vår sekulariserade del av världen har likväl döden blivit mer avlägsen än tidigare. Medellivslängden har ständigt ökat under de senaste decennierna - människor är mindre sjuka än tidigare samtidigt som ungdomlighet har blivit ett ideal i medierna och i samhället.
Förr i tiden då spädbarnsdödligheten var stor och kvinnor ständigt riskerade att dö i barnsäng samtidigt som sjukdomar och krig härjade, var döden ständigt närvarande. Detta har varit en del av livet för alla människor i Sverige genom historien och är det fortfarande för befolkningen i krigsdrabbade och fattiga områden i världen.
Sättet människor har begravt sina döda (gravskick) har skiftat, inte bara mellan religioner och kulturer, utan även över tid.
Under forntiden fanns flera olika gravskick i Norden, till exempel begravning i dös, hällkista, gånggrift, röse, gravhög, stenkammargrav, brandgrav och båtgrav. Andra gravskick som har funnits i historien är urnegravar, mausoleer och de egyptiska pyramiderna.
L LÄS MER: Världsreligionernas syn på döden och begravning
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Catherine Bell, Ritual theory, ritual practice, OUP USA, 2010
Tim Jensen, Mikale Rothstein, Jørgen Sørensen Podemann. Religionshistoria - Ritualer, mytologi, ikonografi, Nya Doxa, Nora, 1996
Andrew Lang, Myth, ritual and religion, Indypublich.com, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan finns material som behandlar synen på döden och bruket av begravning genom historien och idag.
Lektionen berättar om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.
Lästid 9 minuter
Under vikingatiden trodde människorna i Norden på asatron – en religion med många spännande berättelser. De gamla sagorna är fyllda med mystik och äventyr som utspelar sig i en värld där människor lever sida vid sida med gudar och jättar. Vikingarnas tro syntes inte bara i deras berättelser, den fanns också i deras vardag. Vid fester offrades djur till gudarna, och när någon dog var det viktigt att begrava personen på rätt sätt - tillsammans med ägodelar som skulle komma till användning i livet efter döden...
Lästid 8 minuter
I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen ansågs stå i förbund med gudarna och på Island kallades den just för ”gudarnas häst”. Offer, blotsmåltider med hästkött och hingsthetsningar var ritualiserade handlingar...
Lästid 5 minuter
Myrra och rökelse, hartser (kåda) från balsamväxter, var mycket värdefulla varor under antiken. Den stora efterfrågan ledde till en omfattande handel. Myrra och rökelse användes främst i religiösa ceremonier, medicin och kosmetika...
Lästid 7 minuter
En novemberdag 1920 stävade den brittiska flottans "Verdun" hemåt över Engelska kanalen eskorterad av sex jagare. Vid Dover hälsade slottets kanoner konvojen med 19 skott - den salut som tillkommer fältherrar. "Verdun" förde en enda last, en kista av ek. Runt kistan var stålband spända som fick den att se ut som ett jättelikt paket. Där banden korsades satt ett sigill med texten "A British Warrior Who fell in the Great War 1914-1918 For King and Country"...
Lästid 6 minuter
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...
Lästid 2 minuter
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Lästid 5 minuter
Som många andra härskare genom historien ville Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, ha med sig redskap, vapen, ädla stenar, kvinnor och tjänare i graven för sin fortsatta existens efter döden. Allt detta förbereddes och genomfördes mycket noggrant...
Lästid 20 minuter
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
Lästid 7 minuter
Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike. Alla levande och döda människor kommer då att dömas efter sina gärningar i livet. De rättfärdiga ska komma till paradiset medan de orättfärdiga hamnar i helvetet. Det som kommer att räknas blir inte vilka världsliga lagbrott som människan gjort, utan hur hon handlat eller låtit bli att handla mot sina medmänniskor. Det avgörande är hur tron på Gud har avspeglats i människans handlingsmönster, hur tron blivit verksam i kärlek och i hur hög grad människan velat bekämpa sin egoism...
Lästid 16 minuter
För flera tusen år sedan ansåg egyptierna att kroppen måste bevaras efter döden. De trodde att livet bara var ett förspel inför nästa liv. Eftersom nästa liv var evigt, gällde det att förbereda sig väl. Speciellt viktigt var det att bevara faraos, härskarens, kropp. Farao ansågs nämligen vara gudomlig. Egyptierna trodde att själen delades upp i flera delar efter döden. En del kallades ba och avbildades som en fågel med människohuvud. Ba kunde förflytta sig vart den ville men återvände till kroppen med jämna mellanrum, ungefär som en fågel till sitt bo. Om ba skulle kunna återvända, måste alltså kroppen finnas kvar. En annan del av själen kallades ka. Ka var den som tog emot de gåvor som lämnades till den döde...
Lästid 10 minuter
Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...
Lästid 16 minuter
I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...
Lästid 5 minuter
Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. latinska alfabetet) införs i Norden...
Lästid 7 minuter
Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...
Lästid 3 minuter
Gravmonumentet Taj Mahal som uppfördes 1632-1643 är ett minne över odödlig kärlek och anses vara en av världens vackraste byggnader. Det enorma mausoleet ligger utanför Agra vid Yamunafloden i norra Indien och finns idag med på UNESCO:s lista över världskulturarv...
Lästid 3 minuter
En del av vår kunskap om järnåldern har vi fått genom arkeologiska utgrävningar av gravar. I Svealand finns många kända gravhögar varav Gamla Uppsala högar och båtgravfältet i Vendel är de mest kända...
Lästid 11 minuter
Kristendomen är världens största religion och har omkring 2,5 miljarder anhängare. I den här artikeln kan du läsa om grunderna i den kristna tron: synen på Gud, frälsning, dopet, nattvarden och så vidare...
Lästid 6 minuter
Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.
Lästid 3 minuter
Cheopspyramiden är Egyptens största pyramid och byggdes för att vara en gravkammare för farao Cheops. Den har en basyta om 227,5 x 227,5 meter och är 137 meter hög. Ursprungligen var den 146 meter, ungefär så hög som en 40 våningars skyskrapa...
Lästid 10 minuter
De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen...
Lästid 11 minuter
Livet i det antika Rom var en fascinerande blandning av kultur, handel och samhällsstrukturer. Från livliga gator där fattiga och rika korsade varandras vägar, till storslagna badhus och mode, utgjorde Rom en smältdegel av aktiviteter och traditioner. Staden var en handelsmakt som tog in varor från hela den kända världen. Mat var då liksom nu en viktig del av det romerska livet. Samma gällde mode - både män och kvinnor ägnade ibland mycket tid åt sitt utseende. Detta var en värld av både överflöd och svårigheter, där samhällets olika skikt hade sina egna utmaningar och förmåner...
Lästid 7 minuter
Floden Nilen flyter genom öknen och har i alla tider försett Egypten med bördig jord. Varje år svämmar Nilen över av vattenmassor från bergen i östra Afrika. Detta gör att när floden drar sig tillbaka lämnar den kvar näringsriktigt slam som blir bördig åkermark...
Genomgång (11:57 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon berättas om Kinas förste kejsare Shi Huangdi och Qindynastin med fokus på kejsarens begravningsplats.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om stenåldern i Östersjön - om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Roms katakomber. När och varför anlades katakomberna i Rom – fanns de före kristendomen och hade de någon mer funktion än att vara gravkammare?
På Svenska kyrkans webbplats kan du läsa om hur man inom judendomen, kristendomen och islam ser på döden, begravning och tro. En sak är helt säker: vi ska alla dö. Och troligen kommer de flesta av oss att begravas på något sätt. Men varför begravs judarna i en kista som är helt fri från metall, som har träplugg i stället för vanlig spik? Varför ska en muslim svepas i vitt tyg, helst utan fickor eller sömmar? Och varför är det inte lika bråttom med begravningen för en kristen? Möt rabbinen Shneur Kesselman, prästen Mia Hjertquist och imamen Alen Delic som beskriver och förklarar olika seder och dess bakgrund.
Kort genomgång (2:46 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om vikingarnas begravningsseder.
Kort genomgång (4:28 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om tron på livet efter döden i forntidens Egypten.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om giljotinen och en del myter som uppkommit kring den. Det finns många myter med anknytning till den avrättningsmaskin som kallas giljotin. Bland annat förknippar vi den direkt med franska revolutionen. Många tror sig veta att den uppfanns av läkaren Joseph Ignace Guillotin, och en del hävdar att han själv blev avrättad i sin egen maskin under revolutionen. Men inget av detta stämmer...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om vikingatidens ättestupor - ett sätt att bli av med sina gamla och sjuka, eller? Forskarna tror att ålderdomen för de flesta människor som levde under den period som i dag kallas vikingatiden innebar en torftig och ömkansvärd tillvaro. Men att de gamla faktiskt skulle ha dragit sig undan och låtit sig kastas ned från en särskild klippa, en så kallad ättestupa, som en sorts ritual, finns det inga belägg för i källorna.
Kort informationsfilm (2:43 min) från Svenska kyrkan om begravning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om svenska kungliga begravningar och begravningsceremonier. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt.
Kort faktafilm (4:31 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på Kinas första kejsare Shi Huangdi och hans gravmonument.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Uppsala. Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om forskning kring evigt liv. Genom att ändra några gener har forskarna fått rundmaskar att leva fem gånger längre. Allt fler menar att vi snart kan skjuta upp vårt eget döende på motsvarande sätt. Men, varnar andra forskare, då måste våra samhällen förändras i grunden...
Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?
Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...
Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.
Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden,...
Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...
Halloween är en högtid som numera firas i Sverige på allhelgonaafton som infaller i slutet av...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...
Egyptens pyramider är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren....
År 1922 fann forskare farao Tutankhamuns orörda grav i Egypten. Det skulle visa sig att det var...
Dödskulten går som en huvudlinje i mänsklighetens historia. Vi möter den framförallt i våra...
De forntida egyptiska mumierna har beundrats i mer än 2 000 år. Under medeltiden utsatte européerna...
Vampyrer är i folktron odöda människor som vaknar till liv på natten, lämnar sina gravar och ger...
