Tagg om döden och begravning
Bild:

Död och begravning

Synen på döden
Döden, det ögonblick då livet upphör, har sedan mänsklighetens begynnelse skapat nyfikenhet, ångest, rädsla och mystik i människors medvetande. Döden har varit, och är fortfarande, en central del av världsreligionerna och folkreligionerna. Det finns både skillnader och likheter i hur religionerna ser på vad som händer efter döden. Detta gäller också hur man begraver sina avlidna anhöriga inom olika kulturer och religioner.

Sättet människor begraver sin avlidna anhöriga inom olika religioner återspeglar oftast religionernas synsätt på vad som sker efter döden.

Sedan upplysningstiden under 1700-talet har det också blivit vanligt med ett rent vetenskapligt förhållningssätt till döden, ett synsätt som utgår ifrån ett rent biologiskt svar på frågan om vad som händer efter döden; att alla biologiska livsformer förr eller senare dör och att det handlar om ett utslocknande av liv. Detta synsätt är vanligt bland ateister som inte tror på existensen av en gudomlig högre makt.

Oavsett vilket synsätt vi människor har kring döden och vad som händer sen, så är döden ett skeende som är ofrånkomligt att både undkomma och att inte beröras av. I vår sekulariserade del av världen har likväl döden blivit mer avlägsen än tidigare. Medellivslängden har ständigt ökat under de senaste decennierna - människor är mindre sjuka än tidigare samtidigt som ungdomlighet har blivit ett ideal i medierna och i samhället.

Förr i tiden då spädbarnsdödligheten var stor och kvinnor ständigt riskerade att dö i barnsäng samtidigt som sjukdomar och krig härjade, var döden ständigt närvarande. Detta har varit en del av livet för alla människor i Sverige genom historien och är det fortfarande för befolkningen i krigsdrabbade och fattiga områden i världen.

Gravskick
Sättet människor har begravt sina döda (gravskick) har skiftat, inte bara mellan religioner och kulturer, utan även över tid.

Under forntiden fanns flera olika gravskick i Norden, till exempel begravning i dös, hällkista, gånggrift, röse, gravhög, stenkammargrav, brandgrav och båtgrav. Andra gravskick som har funnits i historien är urnegravar, mausoleer och de egyptiska pyramiderna.

Läs mer om död och begravning inom världsreligionerna >

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan finns material som behandlar synen på döden och bruket av begravning genom historien och idag.

Uppdaterad: 
22 mars 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Död och begravning

L
Carl-Henrik Larsson
2018-04-13
Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla...
M
Hanna Hägerland
2017-09-02
Kristendomen är världens största religion och har omkring två miljarder anhängare. I den här artikeln kan du läsa om grunderna i den kristna tron: synen på Gud, frälsning, dopet, nattvarden och...
L
Carsten Ryytty
2017-08-07
Cheopspyramiden är Egyptens största pyramid och byggdes för att vara en gravkammare för farao Cheops. Den har en basyta om 227,5 x 227,5 meter och är 137 meter hög. Ursprungligen var den 146...
M
Hanna Hägerland
2017-07-24
De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-08-17
Till Roms tre hamnar, av vilka Ostia var störst, seglade lastfartygen från väldets alla provinser – och från länderna bortom dem. De kom med tegel, frukter och vin från Syditalien. Hjortkött,...
L
Leif Löwegren
2016-04-26
Floden Nilen flyter genom öknen och har i alla tider försett Egypten med bördig jord. Varje år svämmar Nilen över av vattenmassor från bergen i östra Afrika. Detta gör att när floden drar sig...

Länkar om Död och begravning

Sortera efter:
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du bland annat kan läsa om dödsorsaker och familjebildning i Sverige under perioden ca 1640-1770.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om Nefertiti och det arkeologiska sökandet efter hennes grav. Den förhållandevis blygsamma storleken på Tutankhamons gravkammare i Konungarnas dal nära Luxor i Egypten har i många år konfunderat experterna. Den är allt annat än passande för en mäktig kung. Men nu finns kanske en förklaring. Enligt en ny teori är gravkammaren i själva verket en vestibul till en mycket större och ännu dold kammare rymmande kvarlevorna efter den legendariska drottning Nefertiti – den unge faraons styvmor, eller möjligen hans biologiska mor.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om pyramidernas hemlighet. De flesta egyptiska pyramider byggdes som gravar åt Egyptens faraoner. Trots att de funnits i tusentals år och studerats ingående av arkeologer är det fortfarande till stor del ett mysterium hur pyramiderna byggdes och vad som döljer sig inuti dem. Detta beror bland annat på att arkeologerna inte vill riskera att skada dessa historiskt mycket betydelsefulla byggnadsverk genom att använda våld för att bryta sig in...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om Keops pyramid som är det enda av antikens sju underverk som finns kvar idag. Khufus pyramid, som den egentligen heter, är det enda av de ursprungliga sju underverken som finns kvar att beskåda idag. Pyramiden är visserligen svårt ansatt av tiden, men merparten står dock kvar till arkeologers och utforskares stora glädje. Den färdigställdes av faraon Khufu år 2580 före Kristus och tog 20 år att bygga...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om Taj Mahal i Indien. Taj Mahal byggdes av en passionerad man för att bli hans högt älskade hustrus gravmonument. Turister vallfärdar för att besöka detta vackra mausoleum. Plundring och vanvård har hotat Taj Mahal under vissa tider. Numera utgör avgaser och surt regn det stora hotet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om makt och myt i Gamla Uppsala. Gamla Uppsala är ett av Skandinaviens mest kända fornlämningsområden. Vad utspelade sig egentligen i skuggan av de sägenomspunna gravhögarna? Vad är myt och vad är verklighet? De senaste årens utgrävningar ger resultat som får arkeologerna att häpna...

Spara som favorit
          

Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på död och begravning inom sikhismen. I skihismen tror man på återfödelse (reinkarnataion) och det evig kretsloppet (samsara), precis som i hinduism och buddhism. Detta innebär att alla levande varelser ständigt föds på nytt och det som avgör ens nästa återfödelse är karma, ens handlingar, tankar och vanemönster. Precis som i hinduismen så tror man att varje levande varelse har en evig själ, som till sin essens är gudomlig...

Spara som favorit
          

Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på död och begravning inom buddhismen. Buddhismen uppstod på 500-talet f.kr. i norra Indien och övertog många tankar om livet efter döden från hinduismen. När Buddhas lära började spridas hade redan flera av de viktiga hinduiska skrifterna Upanishaderna formulerats. I dessa skrifter framträder en ny bild av kosmos som ett evigt och cykliskt kretslopp kallat samsara...

Spara som favorit
          

Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på död och begravning inom hinduismen. Som en inledande betraktelse bör vi vara medvetna om att hinduismen inte är någon enhetlig religion som t.ex. islam, utan ett paraplybegrepp för en mängd indiska religiösa rörelser och filosofiska skolor som vuxit fram och förändrats under flera tusen år. Det finns alltså en stor bredd då det gäller teologiska och filosofiska frågor i hinduismen och då även när det gäller synen på livet efter döden...

Spara som favorit
          

Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på död och begravning inom islam. Det är bara Gud som vet tidpunkten för när man dör och det är Gud som ensam dömer varje enskild människa för hennes gärningar och gudsformhet...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på död och begravning inom judendomen. Liksom de flesta trosfrågor inom judendomen, så är frågan om ett liv efter döden något som varje enskild individ har att ta ställning till. Som det judiska talesättet ovan visar så uppmuntras man att lägga större vikt vid livet än vid döden...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om forskning kring evigt liv. Genom att ändra några gener har forskarna fått rundmaskar att leva fem gånger längre. Allt fler menar att vi snart kan skjuta upp vårt eget döende på motsvarande sätt. Men, varnar andra forskare, då måste våra samhällen förändras i grunden...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (20:26 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om kristendomens högtider, ritualer och levnadsregler. Filmen tar upp sakrament, jul, påsk, pingst och mycket mer.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:04 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens grunder ur olika perspektiv - både historiskt och nutida. Vad gjorde och gör de kristna? Hur trodde och tror man? Hur uppfattade och uppfattar sig de kristna?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om symbolladdade kungliga begravningar förr. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt...

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) om jägarstenåldern och övergången till bondestenåldern. Här berättas bl.a. om matvanor, bagravningsseder, senaste istiden, klimatförändringar och jordbruk. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Enkel genomgång om kristendomens grunder (10:30 min). Första delen av två. Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om adliga begravningsseder under stormaktstiden.

Spara som favorit

Sidor