Islamiska staten (IS)

FN klassade IS som terrororganisation i september 2014, men det dröjde ända till slutet av 2015 tills man ingrepp militärt mot organisationen, främst som en motreaktion till terrordådet i Paris 13 november 2015 då 130 civila dödades. IS hade vid det laget hunnit mörda tusentals personer i Irak och Syrien genom massakrer och avrättningar, och därtill utfört en systematisk våg av våldtäkter och sexuella övergrepp.

En grupp som drabbades hårt av övergreppen var yazidierna i Irak, en etnisk minoritet men en egen religion som av IS ansågs vara hedningar (personer med fel tro eller ingen tro alls), vilket bidrog till den hårda behandlingen. Vid sidan av allt våld som IS legat bakom i framför allt Irak och Syrien, har organisationen även tagit på sig flera terrordåd runt om i världen, bland andra i Belgien, Jemen, Frankrike, Egypten, Turkiet och Sverige.

Flera experter menar att IS framgångar bottnade i det maktvakuum som skapades efter Irakkriget och avlägsnandet av landets diktator Saddam Hussein. När USA och dess allierade började trappa ner sin närvaro i efterkrigets Irak - utan att ha säkrat stabiliteten i landet - banade man vägen för framväxten av radikala grupper som anspelade på folkens missnöje och den djupa splittringen mellan olika religiösa grupper.

IS ledare, Abu Bakr al-Baghdadi utropade IS som ett kalifat med målet att erövra och bilda en världsomfattande islamisk stat. Islamiska staten fördömdes dock snart av islamiska ledare runt om i världen, och bland muslimer undviker man att kalla organisationen för en ”islamisk stat”, istället benämns den med dess arabiska förkortning Daesh, som är en nedsättande anspelning på arabiskans ”daes” (förstörare eller någon som sprider osämja och splittrar).

Vid höjden av sin makt kontrollerade IS stora delar av norra Irak och nästan halva Syrien. Framgångarna bröts när världssamfundet äntligen kunde enas genom en resolution i FN:s säkerhetsråd om militärt ingripande mot IS i Syrien och Irak.

Det sista IS-territoriet i Syrien besegrades i mars 2019 och den 27 oktober samma år dödades IS ledare Abu Bakr al-Baghdadi av amerikanska specialstyrkor.

Konfliktanalytiker har varnat för att fraktioner av organisationen fortfarande är högst operativa. Och efter Turkiets invasion av norra Syrien under slutet av 2019, då hundratals fängslade IS-anhängare släpptes fria, befarar många att organisationen ska få nytt liv.

LÄS MER: Kriget mot terrorismen

LÄS MER: Nutidshistoria

LÄS MER: Vad är terrorism?

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/