Suveränitetsprincipen och humanitär intervention

Suveränitetsprincipen är den grundläggande komponenten inom internationell rätt. Den innebär att varje stat bestämmer själv inom sina gränser. Men om mänskliga rättigheter kränks inom en stat och man vill säkra de humanitära förhållandena för dessa människor kan det internationella samfundet vidta åtgärder, s.k. humanitär intervention. Detta kan utföras efter auktorisering av FN:s säkerhetsråd genom icke-militära sanktioner eller militära sanktioner.
S

Staters suveränitet

Staters suveränitet är en av hörnpelarna i det moderna internationella systemet och dess lagar. Principen går tillbaka till westfaliska freden 1648 då man beslöt att alla stater är suveräna över sina territorier och juridiskt likvärdiga gentemot varandra. Detta etablerade grunden till det system vi har idag - det internationella statssystemet med stater som centrala aktörer (westfaliska statssystemet).

ANNONS

Principen fastställer alla suveräna staters jämlika rättigheter på den internationella arenan, bland andra territoriell integritet och principen om icke-intervention (icke-inblandning). Den senare principen ger varje stat rätt till att hantera sina egna interna angelägenheter utan att det internationella samfundet får bland sig i. Länge har denna princip även inneburit att ingen stat får angripa en annan med undantag för i självförsvar.

Under slutet av 1800-talet och framförallt 1900-talet har dock uppkomsten av och värnandet om de mänskliga rättigheterna medfört att frågan om suveränitet medfört större skyldigheter för varje stat när det gäller skydd av sin egen befolkning och upprätthållandet av mänskliga rättigheter inom landets gränser.

Humanitär intervention

Principen om staters suveränitet kan åsidosättas när det gäller brott mot mänskliga rättigheter i större skala inom en stat. Detta kan bland annat göras genom s.k. humanitär intervention. Med humanitär intervention avses ofta en form av militärt ingripande från en eller flera medlemmar inom det internationella samfundet mot ett land som kränker sina invånares mänskliga rättigheter.

Syftet med humanitär intervention är främst att skydda de mänskliga rättigheterna för befolkningen inom ett land, men också att göra det möjligt för humanitära organisationer att nå fram med sin hjälp.

Begreppet "humanitär intervention" uppkom under 1800-talet, och ett första exempel på dess tillämpning i praktiken var när de europeiska stormakterna Storbritannien, Frankrike och Ryssland ingrepp militärt under det grekiska självständighetskriget mot Osmanska riket. Senare ingrepp man på liknande sätt för att skydda andra nationers rättigheter som sökte självständighet från Osmanska riket, bland annat i Bulgarien under 1876-1878.

Sedan tillkomsten av FN är det endast säkerhetsrådet som kan auktorisera humanitära ingrepp i form av militär inblandning. Men man behöver inte alltid ta till militära medel, utan kan även tillämpa ekonomiska och politiska sanktioner mot en stat och på så vis tvinga fram en lösning.

Användningen av militära medel - särskilt i anslutning till ”humanitära” angelägenheter - har blivit alltmer ifrågasatt. Forskare och andra experter pekar på att militära ingripanden oftast orsakar betydande ödeläggelse och ännu mer dödande och lidande för befolkningen och därför bör undvikas.

LÄS MER: Humanitär intervention

LÄS MER: Internationell rätt

LÄS MER: Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

LÄS MER: Vad är folkrätt?

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

ANNONS

Folkrätten

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna.

Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.

Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.

Folkrätten och bestämmelser om krigslagar och beskydd av civilbefolkningen har kommit att omfatta fyra olika brottstyper som infördes i Nürnbergprocessen efter andra världskriget och som därefter blivit en del av FN-stadgarna: brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, brott mot freden och folkmord.

Brott mot mänskligheten

Brott mot mänskligheten är ett begrepp som användes redan 1890 för att beskriva den belgiska kungen Leopold II:s behandling av befolkningen i Kongo. Inom internationell rätt introducerades begreppet i den andra Haagkonventionen 1899 och senare i den fjärde Haagkonventionen 1907, i den så kallade Martens-klausulen (uppkallad efter Friedrich Martens som var en rysk diplomat och jurist).

Begreppet användes officiellt för första gången i ett gemensamt ultimatum undertecknat av Storbritannien, Frankrike och Ryssland den 24 maj 1915 i anslutning till de pågående armeniska massakrerna. De tre allierade makterna förklarade att ”Med avseende på detta nya brott mot mänskligheten och civilisationen, kungör de allierade regeringarna öppet till Höga Porten [benämningen på osmanska regeringen] att de kommer att hålla samtliga medlemmar i den turkiska regeringen, såväl de som har deltagit i dessa massakrer, personligen ansvariga.” Termen användes senare i Sèvres fredsavtal som undertecknades mellan de allierade segermakterna och Osmanska riket.

Krigsförbrytelser

Framkomsten av krigslagar i modern bemärkelse brukar dateras tillbaka till de lagar som kung Gustaf II Adolf förkunnade 1621. Dessa beskrev både vad som var tillåtet och inte mot krigande parter, men också behandlingen av civila, speciellt kvinnor, vilka ofta kunde utsättas för sexuella övergrepp under väpnade konflikter.

Dagens krigslagar härrör från Genèvekonventionerna som tillkom vid slutet av 1800-talet. De fyra Genèvekonventionerna har tillsammans med diskussionerna som fördes under Nürnbergprocessen efter andra världskriget utformat de krigslagar som gäller idag inom internationell rätt. Dessa har sedan dess använts i olika tribunaler och i den internationella domstolen.

Krigsbrott inkluderar avsiktligt dödande av civila eller krigsfångar, tortyr, förstörelse av civil egendom, gisslantagande, våldtäkt, användning av barnsoldater, plundring m.m. Krigsbrott brukar i regel tillskrivas individuellt ansvar och det är oftast statsöverhuvud eller militära ledare och personer med liknande maktställning som ställs inför rätta för dessa brott.

Brott mot freden

Rubriceringen ”brott mot freden” introducerades i samband med Nürnbergrättegångarna och till skillnad från krigsbrott så handlar det istället om anstiftan till (att avsiktligt sätta igång) krig. Brott mot freden definieras som ”planering, förberedelse, initiering eller förandet av krig och aggression eller ett krig i brott mot internationella avtal, överenskommelser eller försäkringar, eller deltagande i allmän plan eller konspiration till utförande av något av de tidigare nämnda handlingarna.”

Denna kategori kom senare att inkluderas i FN-stadgarna och används bland andra i Romstadgarna för den Internationella brottmålsdomstolen för avgörande av de olika brotten mot folkrätten.

Folkmord

Folkmord anses vara den värsta typen av brott i modern tid. Begreppet genocide (engelskans ord för folkmord) myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Han satte ihop orden genos (grekiska för "familj, stam eller ras") och -cide (derivata från latinets cidium för "döda") för att beskriva ett helt nytt internationellt brott. Långt tidigare hade Lemkin som student läst nyheten om mordet på den osmanska storvisiren Talaat Pascha i Berlin (1921) och rättegången för hans mördare Soghomon Tehlirian. Lemkin insåg det paradoxala i situationen: ”Det är ett brott av Tehlirian att mörda en individ, men det är inget brott av hans förtryckare att ha mördat mer än en miljon människor (se det armeniska folkmordet 1915).” Nu under det pågående andra världskriget och utrotningen av judar och andra utsatta minoriteter i Europa (se Förintelsen) var Lemkin mer än någonsin besluten att skapa en brottsrubricering för det som Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill kallade för ”brottet utan namn.” Lemkin kämpade ihärdigt för ett internationellt antagande av hans nya begrepp som brottsrubricering, ett arbete som resulterade i 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott.

FN-konventionens definition av folkmord lyder enligt följande:

[Artikel 2] I denna konvention innebär folkmord någon av följande handlingar med avsikt att, helt eller delvis, förinta en nationell, etnisk, ras- eller religiös grupp genom att:

  • döda medlemmar ur gruppen;
  • orsaka allvarlig kroppslig eller mental skada hos gruppens medlemmar;
  • avsiktligt påverka gruppens levnadsförhållanden för att, helt eller delvis, orsaka dess fysiska förintande;
  • påtvinga åtgärder avseende förhindrandet av födslar inom gruppen;
  • tvångsförflyttning av gruppens barn till en annan grupp.

Lemkins definition var dock betydligt vidare än det som dagens FN-konvention anger, vilket har gett upphov till mycket kritik och många förslag om revidering och omdefiniering av folkmordsbegreppet. Lemkin ville bland annat även inkludera kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Ännu viktigare var hans ansats om att folkmord inte bara behöver handla om dödande utan lika gärna om förintandet av en målgrupps kulturella och sociala identitet. Men när man började revidera Lemkins förslag för att göra det praktiskt tillämpningsbart så skalade man bort en hel del som vissa experter inte ansåg skulle gå att använda juridiskt. Den redan urvattnade versionen skalades därefter ner ännu mer i de politiska förhandlingar som följde inom FN när texten till konventionen diskuterades bland medlemsnationerna. Resultatet blev dagens FN-konvention. Konventionen har sedan dess fått mycket kritik eftersom den utelämnar vissa grupper (främst kulturella och politiska) och misslyckas med att fånga vidden av den komplexa process som ett folkmord ofta består av.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med suveränitetsprincipen?
     
  2. Vad är humanitär intervention och när används det?
     
  3. Vilken roll spelar FN:s säkerhetsråd i humanitär intervention?
     
  4. Vad är skillnaden mellan internationell rätt och folkrätt?
     
  5. Nämn några brott som faller under kategorin "krigsförbrytelser".
     
  6. Vad betyder begreppet "brott mot mänskligheten" och när användes det första gången?
     
  7. Beskriv kortfattat hur suveränitetsprincipen har förändrats över tid med fokus på mänskliga rättigheter.
     
  8. Vem var Raphael Lemkin och varför myntade han begreppet "genocide" (folkmord)?
     
  9. Vad innebär FN-konventionens definition av folkmord? Nämn minst två handlingar som räknas som folkmord enligt konventionen.

Ta reda på:

  1. Beskriv ett exempel där humanitär intervention har använts nyligen. Vilka var omständigheterna och vad var resultatet?
     
  2. Sök information om något internationellt brott som har sin egen brottsrubricering likt folkmord. Vad kallas brottet och vad innebär det?

Diskutera:

  1. Är det rätt eller fel att bryta mot en stats suveränitet för att utföra en humanitär intervention? Varför?
     
  2. Vilka risker finns det med att använda militära medel i en humanitär intervention?
     
  3. Varför tror du det tog så lång tid innan det fanns ett internationellt ord och en lag för att beskriva folkmord? Diskutera med dina klasskamrater.
     


Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 4 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Sh
ICC logga

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Sh
Skallar

Brott mot mänskligheten

Begreppet brott mot mänskligheten användes redan 1890 för att beskriva den belgiska kungen Leopold...

Sh
Massaker

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

Sh
Fredsförhandlingar

Westfaliska freden

Westfaliska freden ingicks mellan Sverige och det tyska riket i Osnabrück den 15 augusti 1648....

Sh
FN:s emblem

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Sh
FN:s högkvarter

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Sh
Anklagade

Nürnbergrättegångarna

Nürnbergrättegångarna var de rättegångar (13 st) som hölls strax efter andra världskriget 1945-1949...

Sh
varningsskylt krig

Nutida väpnade konflikter och krig

Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna