USA har varit den drivande makten bakom kampanjen. I oktober 2001 invaderade USA och dess allierade Afghanistan. Målet var att störta talibanernas styre och slå ut al-Qaidas baser i landet. En bredare internationell säkerhetsstyrka med mandat från FN placerades därefter i Afghanistan. Styrkan kom 2003 under Natos ledning.
Men när Bushadministrationen insisterade på att även invadera Irak med hänvisning till påstådda massförstörelsevapen, ifrågasattes USA:s motiv och bevis. Efter invasionen hittades inga lager av de kemiska eller biologiska vapen som den irakiska regimen anklagats för att ha. Detta ledde till att många av de länder som tidigare hade stött eller deltagit i det militära ingreppet i Afghanistan mot talibanerna och al-Qaida valde att inte delta i USA invasion av Irak 2003. Irakkriget blev därför en av de mest omstridda delarna av kriget mot terrorismen.
År 2014 gick kriget mot terrorismen in i en ny fas. IS erövrade då stora områden i Irak och Syrien och utropade ett så kallat kalifat, ett område som gruppen påstod sig styra efter sin egen extrema tolkning av islam. USA bildade en internationell koalition som genomförde flyganfall och stödde lokala styrkor på marken.
IS utförde eller inspirerade senare terrorattacker i flera europeiska städer. År 2019 förlorade gruppen sitt sista större sammanhängande område i Syrien, men den försvann inte.
Begreppet ”krig mot terrorismen” har ibland även missbrukats politiskt när vissa stater, främst sådana med diktatoriskt eller bristfälligt demokratiskt styre, använt det som svepskäl för att förfölja, fängsla eller på annat sätt tysta rivaler och oppositionella. Dessa har stämplats som ”terrorister” i syfte att slippa inhemsk och internationell kritik mot statens odemokratiska metoder.
Själva uttrycket ”krig mot terrorismen” är omdiskuterat eftersom "terrorism" är ett begrepp och inte en tydligt avgränsad motståndare. Terrorism är en metod som olika grupper och personer kan använda för att sprida skräck och nå politiska mål. Därför är det svårt att avgöra när ett ”krig mot terrorismen” har vunnits eller tagit slut. Kampen mot terrorismen har försvagat flera terroristgrupper, men den har också lett till långa krig, civila dödsoffer och allvarliga övergrepp. Människor har bland annat utsatts för tortyr eller hållits fängslade under lång tid utan rättegång.
USA avslutade sin militära insats i Afghanistan 2021, och talibanerna återtog makten. Uttrycket ”kriget mot terrorismen” används idag mindre ofta av politiska ledare. Det internationella arbetet mot terrorism fortsätter däremot genom militära insatser, polisarbete, underrättelsesamarbete och åtgärder mot extremistisk propaganda och finansiering av terroristgrupper. En viktig fråga är hur stater kan skydda människor mot terrorism utan att samtidigt bryta mot mänskliga rättigheter.
Natos artikel 5 användes för första gångenNatos artikel 5 säger att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska ses som ett angrepp mot alla medlemsländer. Bestämmelsen brukar därför beskrivas som kärnan i Natos gemensamma försvar. Mindre än ett dygn efter attackerna den 11 september 2001 meddelade Natoländerna att artikel 5 skulle gälla om det kunde visas att angreppen hade styrts från utlandet. När Nato senare fick information om al-Qaidas ansvar aktiverades artikeln. Det var första gången i organisationens historia. Än idag är det den enda gången som artikel 5 har aktiverats. Artikel 5 betyder inte att alla medlemsländer automatiskt måste skicka soldater till ett krig. Varje land bestämmer vilken hjälp det anser vara nödvändig. Efter attackerna hjälpte Natoländerna USA genom bland annat underrättelsesamarbete, skydd av viktiga anläggningar och patrullering med radarplan över amerikanskt luftrum. Händelsen blev historisk eftersom Natos försvarslöfte hade skapats med ett militärt angrepp från en annan stat i tankarna. År 2001 aktiverades det istället efter ett angrepp som hade utförts av en terroristorganisation.
|
L LÄS MER: 11 september-attackerna
M LÄS MER: Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen
S LÄS MER: Kriget i Afghanistan
S LÄS MER: Islamiska staten
S LÄS MER: Vad är terrorism?
M LÄS MER: Nutidshistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
