Kriget i Afghanistan

Invasionens huvudsyfte var att hitta al Qaidas ledare Usama bin Ladin som gömde sig någonstans i Afghanistan.

Vid tidpunkten för invasionen styrdes Afghanistan av talibaner, ett muslimskt fundamentalistiskt parti som hade tagit makten i landet 1996 efter ett fyra års långt inbördeskrig. Innan det hade talibanerna utkämpat ett gerillakrig 1979-1989 mot Sovjetunionen som då ockuperade landet.

Inbördeskriget 1992-1996 utarmade det redan hårt beprövade landet ytterligare, och när talibanerna tog makten 1996 utropades en islamisk stat i Afghanistan med strikta islamiska lagar. Dock pågick ett väpnat motstånd bland befolkningen mot talibanerna. Det inhemska kaotiska läget banade snart vägen för olika externa väpnade grupper att etablera sig i det stora landet, bland andra al Qaida som anlade en rad träningsläger i de afghanska bergen.

Strax efter attackerna den 11 september 2001 utpekade den amerikanska regeringen al Qaida och dess ledare Usama bin Ladin som ansvarig för dåden och krävde att talibanerna skulle överlämna dem till USA. Men eftersom talibanerna vägrade att tillmötesgå detta krav vände sig USA till världssamfundet (bl.a. NATO) för stöd att störta talibanregimen och samtidigt gripa bin Ladin och andra ledare för al Qaida.

Invasionen av Afghanistan startade 7 oktober 2001 efter att USA åberopat rätten till självförsvar. Det USA-ledda anfallet utfördes med stöd från flera NATO-medlemsländer genom att flygbomba olika läger som tillhörde talibaner och al Qaida. Inom loppet av en månad tvingades talibanerna att överge huvudstaden Kabul såväl som de större städerna Kandahar och Jalalabad. Det blev början på ett nytt gerillakrig som har pågått sedan dess, mellan å ena sidan den afghanska regeringsarmén, med understöd från en internationell fredsbevarande styrka (ISAF), å andra sidan talibanerna och andra militära grupper.

Den 1 maj 2011 dödades Usama bin Ladin av amerikanska specialstyrkor i Pakistan. Senare under 2011 påbörjades tillbakadragningen av amerikanska soldater från Afghanistan, men den blev inte helt slutförd förrän 2014. Den internationella fredsbevarande styrkan fanns dock kvar i Afghanistan fram till augusti 2021 och deras uppgift var att stötta den afghanska regeringsarmén i deras operationer, utbilda soldater och poliser samt ha en rådgivande funktion.

Den afghanska regeringen försökte under lång tid få igång en dialog om fred med talibanerna, men utan framgång. Talibanerna vägrade samarbeta så länge utländska soldater fanns stationerade i Afghanistan. Efter att Joe Biden tillträtt som ny president i USA (januari 2021) fattades beslut om att återkalla alla amerikanska trupper från Afghanistan - målet var att allt skulle vara avklarat innan 11 september. Storbritannien följde snart efter med samma besked.

Under våren 2021 försämrades det politiska läget ytterligare i landet med ökat våld och resultatlösa förhandlingar mellan regeringen i Kabul och talibanerna. Under sommaren 2021 hade talibanerna övertaget.

USA:s och Storbritanniens beslut om ett tillbakadragande resulterade i en kedjereaktion bland de övriga länderna som var involverade i det fredsbevarande uppdraget eftersom det inte skulle vara möjligt att upprätthålla ett fredsbevarande arbete utan USA:s stöd.

Efter en blixtoffensiv genom landet i augusti 2021 styr talibanerna åter Afghanistan.

I slutet av augusti flögs de sista amerikanska soldaterna ut från flygplatsen i Kabul. En 20-årig USA-ledd ockupation av Afghanistan var därmed avslutad.

LÄS MER: 11 september-attackerna

LÄS MER : al-Qaida

LÄS MER: Kriget mot terrorismen

LÄS MER: Nutidshistoria

PODCAST: Talibanernas historia

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/