Invasionens huvudsyfte var att hitta al Qaidas ledare Usama bin Ladin som gömde sig någonstans i Afghanistan.
Vid tidpunkten för invasionen styrdes Afghanistan av talibanerna, en muslimsk fundamentalistisk rörelse som hade tagit makten över större delen av landet 1996 efter flera års inbördeskrig.
Talibanrörelsen hade bildats först 1994 och deltog därför inte som rörelse i kriget mot Sovjetunionen 1979-1989. Under det kriget kämpade istället olika afghanska motståndsgrupper, som brukar kallas mujahedin, mot de sovjetiska styrkorna.
Inbördeskriget 1992-1996 utarmade det redan hårt beprövade landet ytterligare, och när talibanerna tog makten 1996 utropades ett islamiskt emirat där samhället styrdes efter rörelsens stränga tolkning av islamisk lag. Dock pågick ett väpnat motstånd mot talibanerna, framförallt från den så kallade Norra alliansen. Det inhemska kaotiska läget banade snart vägen för olika externa väpnade grupper att etablera sig i det stora landet, bland andra al-Qaida som anlade en rad träningsläger i de afghanska bergen.
Strax efter attackerna den 11 september 2001 utpekade den amerikanska regeringen al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin som ansvariga för dåden och krävde att talibanerna skulle överlämna dem till USA. Men eftersom talibanerna vägrade att tillmötesgå detta krav började USA förbereda en militär insats tillsammans med flera allierade.
Dagen efter terrorattackerna åberopade Nato för första gången artikel 5 i försvarsalliansens fördrag. Den innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland kan betraktas som ett angrepp mot alla. Själva invasionen av Afghanistan var däremot inte en Nato-ledd operation. Den inleddes av USA och Storbritannien med stöd av flera andra länder. Nato tog först 2003 över ledningen för den internationella säkerhetsstyrkan ISAF.
Snabb invasion följd av långt gerillakrig
Invasionen av Afghanistan startade 7 oktober 2001 efter att USA åberopat rätten till självförsvar. Det USA-ledda anfallet utfördes bland annat genom flyganfall mot mål som tillhörde talibanerna och al-Qaida. På marken samarbetade USA och dess allierade med afghanska motståndsgrupper, framförallt Norra alliansen. Under de följande veckorna förlorade talibanerna kontrollen över Kabul och flera andra större städer. I december föll även Kandahar, som varit ett av rörelsens viktigaste fästen.
Det blev början på ett nytt gerillakrig som skulle pågå fram till 2021, mellan å ena sidan den afghanska regeringsarmén, med understöd från internationella styrkor, och å andra sidan talibanerna och andra militära grupper.
I december 2001 beslutade FN:s säkerhetsråd att skapa den internationella säkerhetsstyrkan ISAF. Nato tog över ledningen 2003. Sverige deltog i ISAF från 2002 till 2014. När ISAF avslutades ersattes den 2015 av den mindre Nato-ledda insatsen Resolute Support, vars uppgift främst var att utbilda, ge råd till och stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna. Sverige deltog även i denna insats fram till våren 2021.
Den 2 maj 2011 dödades Usama bin Ladin av amerikanska specialstyrkor i Pakistan. Senare under 2011 påbörjades en minskning av antalet amerikanska soldater från Afghanistan, men alla amerikanska styrkor lämnade inte landet 2014. Det året avslutades ISAF och den afghanska armén och polisen tog över huvudansvaret för landets säkerhet. Internationella styrkor fanns därefter kvar inom bland annat Resolute Support fram till 2021.
Tillbakadragandet öppnade för talibanernas återkomst
Den afghanska regeringen försökte under lång tid få igång en dialog om fred med talibanerna, men förhandlingarna gav länge få resultat. Talibanerna vägrade samarbeta så länge utländska soldater fanns stationerade i Afghanistan. I februari 2020 slöt USA och talibanerna det så kallade Dohaavtalet. Den afghanska regeringen deltog inte i avtalet, som bland annat innehöll en tidsplan för de utländska styrkornas tillbakadragande.
Efter att Joe Biden tillträtt som ny president i USA (januari 2021) fattades beslut om att slutföra tillbakadragandet av de amerikanska trupperna. Målet var först att det skulle vara klart senast den 11 september 2021. Nato beslutade därefter att även dess kvarvarande styrkor skulle lämna landet.
Under våren 2021 försämrades det politiska läget ytterligare i landet med ökat våld och resultatlösa förhandlingar mellan regeringen i Kabul och talibanerna. Under sommaren 2021 hade talibanerna övertaget och erövrade på kort tid stora delar av landet.
USA:s och Natos beslut om ett tillbakadragande resulterade i en kedjereaktion bland de övriga länderna som var involverade i den internationella militära insatsen. Sveriges sista soldater lämnade Afghanistan den 25 maj 2021.
Kriget slutade med talibanerna tillbaka vid makten
Efter en blixtoffensiv genom landet i augusti 2021 intog talibanerna Kabul den 15 augusti och tog åter makten över Afghanistan. Den afghanska regeringen föll och president Ashraf Ghani lämnade landet.
I slutet av augusti flögs de sista amerikanska soldaterna ut från flygplatsen i Kabul. Den nästan 20 år långa USA-ledda militära interventionen i Afghanistan var därmed avslutad. Kriget som hade inletts med talibanernas fall 2001 slutade med att samma rörelse återtog makten 2021.
Talibanernas attack mot Afghanistans kulturarvBara några månader före 11 september-attackerna förstörde talibanerna två enorma Buddhastatyer i Bamiyandalen i centrala Afghanistan. Statyerna var omkring 55 respektive 38 meter höga och hade huggits direkt ur en bergvägg omkring 1 500 år tidigare. De var minnen från en tid då buddhismen hade en stark ställning i området och Afghanistan låg längs viktiga handelsvägar mellan olika delar av Asien. I början av 2001 beordrade talibanernas ledare mulla Mohammed Omar att statyerna skulle förstöras. UNESCO och representanter från flera muslimska länder försökte förgäves få talibanerna att ändra beslutet. I mars besköts och sprängdes de väldiga Buddhastatyerna tills bara de stora tomma nischerna i bergväggen återstod. Förstörelsen väckte starka protester runt om i världen. De tomma nischerna finns fortfarande kvar och har blivit en symbol för hur krig och extremism också kan förstöra ett lands historia och kultur. År 2003 togs Bamiyandalens kulturlandskap och arkeologiska lämningar upp på UNESCO:s världsarvslista. Arkeologer och andra experter arbetar fortfarande med att bevara det som finns kvar av området.
|
L LÄS MER: 11 september-attackerna
M LÄS MER : al-Qaida
S LÄS MER: Kriget mot terrorismen
M LÄS MER: Nutidshistoria
M PODCAST: Talibanernas historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
