Att staten är så svag har gjort det möjligt för Hizbollah att driva skolor, vårdinrättningar och andra sociala verksamheter samt hjälpa till med återuppbyggnad i vissa delar av Libanon. Det har bidragit till att organisationen fått stöd bland många shiamuslimer i landet. Stora delar av den shiamuslimska befolkningen har upplevt att de behandlats sämre än andra grupper.
Libanon är, jämte Israel, den enda staten i Mellanöstern där det hålls fria val, men valsystemet har stora brister och bygger på att den politiska makten delas mellan olika religiösa grupper. Hizbollah har även ledamöter i parlamentet.
Hizbollah har länge haft en stark närvaro och ett stort inflytande i Bekaadalen, delar av Libanons huvudstad Beirut och södra Libanon. I dessa områden har organisationen haft betydande politisk, social och militär makt, även om områdena fortfarande tillhör den libanesiska staten.
Libanon har drabbats av ett långvarigt inbördeskrig och flera andra väpnade konflikter där olika grupper kämpat om makt och inflytande. Även andra länder som Syrien, Iran, USA och Israel har blandat sig i politiken och striderna i Libanon.
I södra Libanon har Hizbollah placerat en mängd raket- och robotramper från vilka Israel kan beskjutas. Före de omfattande striderna 2024 räknades Hizbollah som en av världens bäst beväpnade icke-statliga organisationer. CSIS beräknade då att organisationen kunde ha mellan 120 000 och 200 000 raketer och robotar. Under kriget förstördes eller avfyrades en stor del av vapnen, och det är osäkert hur stor arsenalen är idag.
Hizbollah får vapen, robotar och stöd främst från det shiamuslimska Iran, som hjälpte till att bygga upp organisationen i början av 1980-talet. Flera gånger har Israel och Hizbollah beskjutit varandra över Libanons södra gräns. 2006 utbröt krig sedan Hizbollah gjort en dödlig raid in i Israel. Israel invaderade södra Libanon för att krossa Hizbollah men fick dra sig tillbaka utan att ha lyckats. Striderna har påverkat invånare både i södra Libanon och norra Israel. Efter att striderna åter tog fart i oktober 2023 tvingades hundratusentals människor på båda sidor om gränsen att fly från sina hem.
När kriget i Gaza bröt ut hösten 2023 – efter att Hamas och andra väpnade grupper hade genomfört ett omfattande anfall mot Israel den 7 oktober – ställde sig Hizbollah på Hamas sida. Hizbollah började beskjuta norra Israel, som svarade med artillerield och flyganfall mot Libanon.
Under hösten 2024 utvecklades striderna till ett omfattande krig. Israel genomförde intensiva flyganfall och gick in med markstyrkor i södra Libanon, medan Hizbollah fortsatte att avfyra raketer och robotar mot Israel. I september dödades organisationens mångårige ledare Hassan Nasrallah i ett israeliskt flyganfall mot Beirut. Han efterträddes av Naim Qassem.
Ett vapenstillestånd började gälla den 27 november 2024, men båda sidor anklagades senare för att bryta mot det. Under 2026 bröt större strider ut på nytt. Hizbollah hade då försvagats kraftigt jämfört med tiden före kriget, men organisationen hade fortfarande vapen och politiskt inflytande i Libanon.
Hizbollah har också anklagats för att ha utfört attentat och sprängdåd både i Libanon och utomlands, bland annat i Argentina. Flera länder och organisationer har terrorstämplat hela eller delar av Hizbollah. EU terroristlista omfattar endast organisationens militära gren, medan bland annat USA betraktar hela Hizbollah som en terroristorganisation.
Även flera sunnimuslimskt styrda arabländer har betraktat Hizbollah som en terroristorganisation. Många av dessa regeringar ser Hizbollah som ett redskap för Iran och vill begränsa Irans inflytande i Mellanöstern. Synen på organisationen har dock förändrats över tid. Arabförbundet slutade exempelvis att kalla Hizbollah för en terroristorganisation 2024.
När tusentals personsökare exploderadeI september 2024 exploderade tusentals personsökare och hundratals kommunikationsradioapparater nästan samtidigt på olika platser i Libanon. En personsökare är en liten elektronisk apparat som kan ta emot korta meddelanden. Sådana apparater var vanliga före mobiltelefonernas genombrott men hade börjat användas av Hizbollah eftersom vanliga mobiltelefoner kunde spåras eller avlyssnas. Apparaterna hade skaffats för att användas av personer med koppling till Hizbollah, men explosionerna inträffade bland annat i affärer, bostäder och på gator. Flera tusen människor skadades och även civila, däribland barn, dödades. Attacken visade hur ett till synes gammaldags och enkelt kommunikationsverktyg kunde förvandlas till ett vapen. FN-experter kritiserade angreppet och menade att det kunde strida mot internationell rätt eftersom det inte gick att veta vilka människor som befann sig i närheten när apparaterna exploderade.
|
M LÄS MER: Libanon idag
S LÄS MER: Libanons historia
S LÄS MER: Mellanösternkonflikten
S LÄS MER: Libanonkrigen 1982 och 2006
S LÄS MER: Nutida väpnade konflikter och krig
M LÄS MER: Hamas
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Källor:
BBC
CNN
The Daily Telegraph
The Guardian
Reuters
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
