Syriens moderna politiska historia, del 2: Syriska inbördeskriget

Del 2 av 2 i en artikelserie om kriget i Syrien (syriska inbördeskriget) och landets moderna, politiska historia. I den här delen kan du läsa om inbördeskriget. Tidigt under år 2011 startade en konflikt i Syrien. Landet med en liten kustremsa längs östra Medelhavet och med gränser mot Irak, Israel, Jordanien, Libanon och Turkiet bringades in i ett förödande krig.
S

Den nuvarande versionen av Syrens flagga antogs första gången 1958 och återinfördes den 30 mars 1980.

Skiftande positioner i kriget

Sedan starten har konflikten i Syrien och det efterföljande inbördeskriget haft en skiftande utveckling.

Den första tiden under 2011 genomfördes fredliga demonstrationer där krav ställdes på reformer och ett värdigt liv för syrier. Senare ägde en militarisering av konflikten rum. Den Fria Syriska Armén skapades och flera olika stridande grupper bildades. De sistnämnda var - och är - ofta baserade på etnisk eller religiös tillhörighet eller både och. I slutet av år 2013 och början av 2014 etablerades en radikal islamistisk rörelse vid namn Islamiska staten (IS). Från våren 2014 hade IS stora militära framgångar i Syrien och Irak. IS attraherade även muslimer från europeiska länder att resa till Syrien och Irak i syfte att strida för det nya islamiska kalifatet som rörelsens ledare, Abu Bakr al-Baghdadi, utropade i början av juni 2014. Idag (2022) har IS förlorat i stort sett alla områden som rörelsen erövrade, men finns kvar som en radikal islamistisk rörelse som även utför terrorattentat.

ANNONS

ANNONS

Regimens hållning

Den syriska konflikten haft olika faser, men den syriska regimens ståndpunkt i kriget har hela tiden varit av en handfast karaktär. Sedan starten har den syriske presidenten Bashar al-Asad beskrivit motståndare till hans regim som terrorister, islamister och bakterier i samhället. Det är en framställning som varit konstant oavsett om motståndarna eller möjliga förhandlingspartners varit fredliga eller militanta. Den syriska regimen, dess säkerhetstjänster, stödjande miliser och armé har under mer än sju år av konflikt varit obarmhärtiga mot sina motståndare och samtidigt har extremt våld varit ett kännetecken för flera rörelser bland regimens motståndare. En skillnad är dock att regimens och dess ryska allierade har möjlighet att fängsla civila och att utnyttja flyg och artilleri på ett sätt som drabbat civila hårt. Samtidigt har civila även drabbats av de bombningar som utförts av olika länder ledda av USA och som genom flygattacker angripit IS.

I mediala sammanhang verkar den syriska regimens brutalitet och förstörelse av Syriens infrastruktur ha kommit i skymundan för intresset för IS. IS är och har varit extremt brutala och utgör ett hot även mot europeiska samhällen i form av terrorism, men i ett syriskt sammanhang är regimen den kraft som enskilt dödat flest antal civila. Den syriska arméns möjlighet att använda flyg, artilleri och kemiska vapen har raderat ut bostadskvarter där ingen skillnad gjorts på stridande eller civila. Detta är inte sagt som ett försvar för islamistiska rörelser eller andra grupper. Det är mer ett konstaterande att den syriska regimen och dess allierade ofta bedöms på ett sätt som beskrivs ovan, men att detta inte riktigt har lyfts fram i media eller satts i relation till hur Syriens framtid kan komma att formas.

Regional och internationell betydelse

Ett ytterligare karaktärsdrag sedan år 2011 har varit en såväl regional som internationell betydelse av utvecklingen i Syrien. Ett exempel utgör Turkiets deltagande i norra Syrien och Irak och i förhållande till olika kurdiska intressen, grupper och rörelser. Den turkiska inställningen är att kontrollera kurdiska önskemål om självständighet och se till att dessa inte blir framgångsrika. Frågan om kurdiska ambitioner rörande en egen stat berör även Irak och visar tydligt krigets betydelse för olika länder och sårbarheten i dessa staters självständighet. Ett annat exempel utgör den shiamuslimska libanesiska rörelsen och det politiska partiet Hizbollah som sedan år 2012 deltar aktivt i konflikten i Syrien med stridande trupper. Hizbollah är allierade med den Islamiska Republiken Iran, som sedan konfliktens början har varit förbunden med den syriska regimen och deltagit aktivt med soldater i Syrien. Iranska militära rådgivare fanns i landet vid konfliktens start medan större militärt deltagande påbörjades under åren 2014 och 2015. Många islamistiska rörelser i Syrien har även finansierats av regionala aktörer med anknytning till länder på Arabiska halvön.

Kriget har många dimensioner och en rör olika uppfattningar om islam där skillnader mellan tolkningar inom sunniislam liksom skillnader mellan sunni- och shiamuslimer utnyttjas i syfte att motivera och stödja åsikter och handlingar. Syrien har även blivit en plats där länder stödjer grupper som är villiga att utforma staten enligt de riktlinjer som dessa anser vara de mest oklanderliga eller islamiska.

ANNONS

ANNONS

Internationellt deltagande

I Syrien mäter internationella aktörer sina krafter. De främsta exemplen är USA och Ryssland. Dessa länder har på skilda sätt engagerat sig sedan konfliktens början.

USA:s politik har varit att stödja de krafter som anses stå USA närmast samt att vid några få tillfällen genomföra väpnande insatser i Syrien riktade mot regimen. Kriget mot IS har skett under ledning av USA och främst genom flyginsatser.

Ryssland har engagerat sig mer direkt genom att från och med år 2015 vara en stridande part i kriget. Rysslands inträde var betydelsefullt och skedde samtidigt med ett upptrappande av iransk militärt deltagande. Det gav den syriska regimen ett stöd som gjort att de kunde stärka sin position. Ryssland motiverar sin pågående insats på ett liknande sätt som den syriska regimen, det vill säga att de garanterar att radikala islamister inte kommer till makten i Syrien.

Ytterligare två internationella parter i konflikten är Förenta nationerna (FN) och den Europeiska unionen (EU). FN har försökt medla i konflikten under lång tid, men det har ännu så länge inte varit speciellt framgångsrikt. Samtidigt har olika konstellationer av länder som USA, Ryssland, Iran och Turkiet parallellt med de FN ledda förhandlingsförsöken organiserat möten mellan parter i syfte att nå fred. FN har även utsatts för kritik när det gäller olika hjälpinsatser i Syrien, till exempel för att många kontrakt som rör hjälpverksamhet hamnat i fickorna på de som stödjer president Bashar al-Asad. I kritiken har FN:s insats beskrivits som moraliskt bankrutt.

Syrisk befolkning på flykt

Syriens befolkning uppskattades år 2016 till ungefär 22 miljoner invånare. Enligt UNHCR är mer än 13 miljoner människor i behov av hjälp. Ungefär 5,6 miljoner flyktingar finns registrerade i grannländerna Turkiet, Libanon, Jordanien, Irak, Egypten och i andra nordafrikanska länder. Enbart i Turkiet är antalet flyktingar närmare 3,6 miljoner. Ungefär 6,6 miljoner är flyktingar inom Syriens gränser. Talen ovan ska ses som ungefärliga. Detta blir än mer uppenbart när antalet människor som dödats eller försvunnit ska anges. Olika tankesmedjor och FN publicerade tidigare uppskattningar rörande antalet döda och försvunna. Detta har idag upphört och FN gav år 2016 sin senaste uppskattning. Denna var delvis baserad på tal från 2014 och angav att 400 000 individer dödats i kriget. Sedan dess har antalet flygattacker mot IS-kontrollerade områden varit omfattande. Människorättsorganisationer har angett att antalet arresterade och försvunna i Syrien år 2017 var cirka 75 000. Antalet döda och försvunna är okänt, vilket försvårar frågan hur ansvar ska kunna utkrävas.

Konsekvenser av kriget

Sammantaget har karaktären på kriget medfört att delar av det syriska samhället förstörts. Infrastrukturen i många städer är fördärvad. Kulturminnen har förlorats och till exempel såväl Umayyadmoskén i Aleppo som stadens äldre affärskvarter är svårt skadade. Unga syrier förlorar år av utbildning och många välutbildade, som har den ekonomiska möjligheten att göra det, flyr landet, vilket dränerar Syrien på välutbildad arbetskraft. De många parterna med intressen i konflikten bidrar till svårigheten att hitta förhandlingslösningar. Fokuseringen på den fara Islamiska Staten utgör för etableringen av en syrisk demokrati har fått till konsekvens ett närmast tyst accepterande av en mycket brutal regim.

ANNONS

ANNONS

Viktiga frågor som berör Syriens framtid

Det finns många frågor som kan ställas om kriget i Syrien. Den första rör varför FN misslyckats i sina försök att skapa fred. Motsättningar mellan stormakter som USA och Ryssland har spelat en stor roll för FN:s misslyckande, men även FN:s agerande och undfallande relation till regimen Bashar al-Asad har ifrågasatts. FN:s oförmåga är ett problem för organisationen och underminerar förtroendet för FN internationellt.

Bashar al-Asads framtid är en annan fråga. Vad innebär det att al-Asad-familjen fortsätter att styra Syrien? Den historia som presenterats ovan visar att förhoppningar om en demokratisk utveckling inte bör knytas till Bashar al-Asad och hans regim. Om uppgifterna är korrekta att regimen i Syrien dödat flest civila i kriget blir frågan om rättvisa även ett moraliskt ställningstagande. Är det rimligt att överhuvudtaget tänka sig en framtid för Bashar al-Asad som president i Syrien? Om målet är att döma endast vissa i den syriska konflikten, som till exempel islamistiska rörelser, kommer förmodligen konflikten inte att avslutas. Många flyktingar önskar säkert få klarhet i vad som hänt familjemedlemmar och att ansvar ska krävas av alla skyldiga. En viktig fråga är vad det får för konsekvenser att så många flytt och att så många unga förlorat år av utbildning. Oavsett hur det tänks om dessa och alla andra frågor som kan ställas kring kriget i Syrien är kanske den allvarligaste frågan om vi har gett upp frågan om fred och demokrati i Syrien?

LÄS MER: Syriens moderna politiska historia, del 1: Från självständigheten fram till 2011

LÄS MER: Syrien idag

LÄS MER: Syriens geografi

LÄS MER: Syriens historia

LÄS MER: Nutidshistoria

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket år startade konflikten i Syrien, och vilka länder gränsar till Syrien?
     
  2. Vad var den Fria Syriska Arméns roll i inbördeskriget?
     
  3. Hur beskriver den syriska regimen sina motståndare, och vilka metoder har regimen använt?
     
  4. Vilken roll spelade Ryssland i konflikten?
     
  5. Nämn några länder där syriska flyktingar har sökt skydd.

Diskutera:

  1. Varför tror du att medierna fokuserade mer på IS än på den syriska regimens agerande? Diskutera för- och nackdelar med detta.
     

 

Litteratur:
Martin Blecher, Vem säger vad?: röster för och emot en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Roos & Tegner, 2017
Francesca Grandi, Mansour Kholoud & Kerrie Holloway, Dignity and displaced Syrians in Lebanon – “There is no karama here”. HPG Working Paper, Overseas Development, Institute, London. 2018
Philip S Khoury, Syria and the French Mandate: The Politics of Arab Nationalism, 1920-1945. Princeton University Press, 1987
Philip S Khoury, Urban Notables and Arab Nationalism: The Politics of Damascus 1860-1920. Cambridge University Press, 2003 (1983)
Reinoud Leenders & Kholoud Mansour, ”Humanitarianism, State Soverignity, and Authoritarian Regime Maintenance in the Syrian War, i Political Science Quarterly, Vol. 133, Issue 2, Summer, 2018
Brynjar Lia “The Islamist Uprising in Syria, 1976-82: The History and Legacy of a Failed Revolt”, i British Journal of Middle Eastern Studies, Volume 43, Issue 4. 2016
Aron Lund, Drömmen om Damaskus. Silc förlag, 2010
Aron Lund, Syrien Brinner: Hur revolutionen mot Assad blev ett inbördeskrig. Silc Förlag, 2014
Richard P Mitchell, The Society of the Muslim Brotherhood. Oxford University Press, 1993 (1969)
Tord Olsson, “Extrem Shi‘a – synpunkter på de syriska ‘alawiternas religion”, i Jan-Olaf Blichfeldt och Jan Hjärpe (red) Religion och samhälle i Mellanöstern. Plus Ultra, 1985
Sune Persson, Palestinakonflikten. Studentlitteratur, 2012 (1972)
Patrick Seale, Asad of Syria: The Struggle for the Middle East. University of California Press, 1989
Leif Stenberg, ”Ett land på väg mot nya mål: Syrien utan Hafiz al-Asad”, i Tidskrift för Mellanösternstudier, nummer 1. 2001
Leif Stenberg, ”Religionspolitik i Syrien”, i Tro och Demokrati – Årsbok 2012.
Leif Stenberg, Syria from Reform to Revolt, Volume 2: Culture, Society and Religion. Syracuse University Press, 2015
Leif Stenberg, ”Islam enligt den ’Islamiska Staten’ – en islamologisk kommentar", i Våld i Guds namn. Årsbok Föreningen lärare i religionskunskap, 2015b
Leif Stenberg, "Modernitet, modernism och rationalism”, i Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (red) Islam – en religionsvetenskaplig introduktion. Liber förlag, 2015c

Länkar
https://www.hrw.org/world-report/2018/country-chapters/syria
https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019
http://www.myndighetensst.se/download/18.457bad0515f1c30d5b62c7c8/1508243249324/MENA_la%CC%8Aguppl_inledning.pdf
https://openaccess.leidenuniv.nl/bitstream/handle/1887/17279/ISIM_3_Christianity_and_Islam_Demography_in_the_Middle_East.pdf?sequence=1
https://www.thetimes.co.uk/article/christians-in-syria-hit-new-low-xsnc7kgsr


Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

 

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 8 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sh
Karta

Fakta om Syrien

Aktuell samhällsfakta om Syrien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Relaterade taggar

Sh
Nord mot syd

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Sh
Flagga

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Sh
Bild saknas

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Sh
Flyktingläger

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Sh
FN:s högkvarter

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Sh
varningsskylt krig

Nutida väpnade konflikter och krig

Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordirlands historia

av: Mattias Axelsson
2021-04-12

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.

+ Lyssna