De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.
Demografi eller befolkningslära som det också kallas handlar om: hur befolkningen är fördelad geografiskt, födelse- och dödstal, kön- och åldersfördelning samt socioekonomiska förhållanden för att visa hur sådana faktorer påverkar befolkningstillväxten och annan samhällsutveckling.
LÄS MER: Världens befolkning
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du ämnen som handlar om befolkningsfrågor - t.ex. folkökning och folkminskning - ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
En berättelse i två delar om den stora emigrationen till Amerika kring förra sekelskiftet.
Undervisningsmaterial med filmer, infografik och quiz anpassat för kurser som samhällskunskap och internationella relationer.
Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...
Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i medborgarskapets idéhistoria. Begreppet undersåte försvann inte, men utmanades av ”medborgare”. Svensken (mannen) kunde uppfattas som en deltagande individ, någon som var med att förbättra människans lott. Medborgarskapet blev universellt (omfattande alla) och lagstadgat i en författning istället för hierarkiskt och diskriminerande...
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Första delen i en artikelserie och ett utbildningsmaterial om den svenska emigrationen till USA och integrationen i det nya landet. Här berättas bland annat om den svenska emigrationen i ett europeiskt perspektiv, med jämförelser med irländsk, tysk, italiensk och östeuropeisk utvandring...
Svensk rasforskning är ett ganska bortglömt kapitel, trots att den har en lång tradition. I den här artikeln kan du läsa om svensk rasbiologi under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och om statens ambition att bevara den svenska folkrasen.
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv med fokus på vår samtidshistoria...
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?
Genomgång (10:37 min) där SO-läraren Viktor Forss Katz berättar på ett enkelt sätt var på jorden människor bor och varför de bor där.
Genomgång (24:00 min) av SO-läraren Madeleine Smith om rika och fattiga länder, befolkningshistoria, befolkningslära och befolkningspyramider.
På den här sidan hittar du bland annat flera filmer, infografer och ett quiz som ger mer information om hur det är för människor att leva i extrem fattigdom och vad vi kan göra för att utmana fattigdomen. Här finns också lektioner anpassade för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan. Med materialet #Utmanafattigdomen vill biståndsorganisationen We Effect sprida kunskap om den landsbygdsutveckling som är nödvändig för att fler ska få mat på bordet.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare att utgå från om du släktforskar.
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om emigrationen. Från 1830-talet fram till 1930-talet emigrerade ca 1,3 miljoner svenskar, främst till norra Amerika. Det förekom även emigration till Sydamerika, andra europeiska länder och Australien. Här finner du digitaliserade arkiv och databaser som kan användas för att följa de personer som har emigrerat till annat land. Materialet omfattar den legala emigrationen, dvs personer som begärt flyttningsbetyg i samband med emigreringen.
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
Avsnitt (61 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om problemen med jordens befolkningsökning. Vi människor ligger bakom de flesta av framtidens möjliga katastrofer. Och vi blir bara fler och fler. När man pratar om klimatkrisen, matkrisen eller ekosystemens pågående kollaps är det en faktor som återkommer och som är helt central: Befolkningen. Fler och fler pratar nu om att det bästa för klimatet är att skippa att skaffa barn, och att jordens framtid vilar på att vi blir färre och färre. Men vi vet också att fokus på befolkningsfrågor genom historien resulterat i stora övergrepp på mänskliga rättigheter, framförallt i fattiga länder. P3 Dystopia reder ut den kontroversiella frågan: Är vi för många?
Lektionsfilm (4:42 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar vad en befolkningspyramid är och hur vi kan använda den informationen.
Lektionsfilm (6:14 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar push- och pullfaktorer.
Lektionsfilm (14:35 min) där SO-läraren Patrik Kaati börjar berätta om den demografiska transitionen. Här fokuseras på fas 1.
Lektionsfilm (14:58 min) där SO-läraren Patrik Kaati fortsätter berätta om den demografiska transitionen.
Lektionsfilm (4:35 min) där SO-läraren Patrik Kaati fortsätter berätta om den demografiska transitionen.
Genomgång (17:26 min) där SO-läraren John Holm redogör för vad som är typiskt för ett i-land, nic-land och u-land.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför? Även om filmerna här utgör ett axplock så finns här många filmer som visar den politiska och ideologiska utvecklingen under 1900-talet och vilka de främsta samhällsbyggarna och politikerna var.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.
Faktatext på Sveriges länsstyrelsers webbplats med information om Sverige där du bl.a. ges en kortfattad och lättförståelig överblick över Sveriges befolkning, nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Pedagogisk genomgång (14:02 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om befolkning, befolkningsexplosionen och den demografiska transitionen.
Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...
Rasbiologi var ett akademiskt ämne under 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Rasbiologi,...
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Alva Myrdal (1902-1986) var debattör och politiker med inriktning på sociala och internationella...
Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
