År 2026 hade världen ungefär 8,3 miljarder invånare. FN räknar med att världens befolkning kan fortsätta öka till omkring 10,3 miljarder i mitten av 2080-talet, innan den börjar minska något. Samtidigt växer inte befolkningen lika snabbt överallt. I vissa länder ökar den snabbt, medan andra länder får en äldre och ibland minskande befolkning
Demografi, eller befolkningslära, handlar om hur befolkningen förändras och är sammansatt. Det kan till exempel gälla var människor bor, hur många som föds och dör, hur åldersfördelningen ser ut, hur människor flyttar och hur sociala och ekonomiska villkor påverkar samhällets utveckling. Därför är demografi viktigt både i geografi, historia och samhällskunskap. De som studerar befolkningsfrågor kallas demografer.
Två viktiga ord är födelsetal (nativitet) och dödstal (mortalitet). Födelsetal handlar om hur många barn som föds i en befolkning, medan dödstal handlar om hur många människor som dör. Om fler föds än dör ökar befolkningen, om man inte räknar med migration. Om fler dör än föds kan befolkningen minska.
Migration betyder att människor flyttar från en plats till en annan. Det kan handla om invandring, utvandring eller flytt inom ett land. Människor kan flytta för att få arbete, studera, återförenas med familj eller fly från krig, förföljelse, fattigdom eller naturkatastrofer.
Urbanisering betyder att en allt större del av befolkningen bor i städer. Det kan bero på att människor flyttar från landsbygden till städerna, men också på att städer växer och breder ut sig. Idag bor mer än hälften av världens befolkning i städer, och andelen väntas fortsätta öka.
Befolkningsfrågor kan också handla om åldersfördelning. I många rika länder blir andelen äldre större, eftersom människor lever längre och det föds färre barn. Det kan leda till att färre personer i arbetsför ålder behöver försörja fler äldre. I andra länder är befolkningen yngre, vilket gör frågor om skola, jobb och framtida försörjning extra viktiga.
Man kan jämföra befolkningen i ett land med en pyramid. Om det finns många barn och unga blir basen bred. Om det finns många äldre blir toppen bredare. En sådan befolkningspyramid hjälper demografer att förstå hur ett samhälle kan förändras i framtiden.
Sverige började räkna invånarna redan 1749År 1749 började Sverige samla in regelbunden statistik om hela befolkningen. Prästerna fick fylla i tabeller över bland annat födda, döda, gifta, ålder, kön och yrken i sina församlingar. Uppgifterna skickades sedan vidare till det så kallade Tabellverket. Resultatet blev världens äldsta sammanhängande nationella befolkningsstatistik. Prästen var alltså inte bara byns religiösa ledare – han fungerade även som ett tidigt statistikkontor. När den första heltäckande sammanställningen blev färdig visade den att Sverige hade omkring 1,8 miljoner invånare, betydligt färre än landets ledare hade väntat sig. Befolkningens storlek ansågs viktig eftersom den påverkade statens möjligheter att ta ut skatt, rekrytera soldater och bygga upp ekonomin. Resultatet uppfattades som så känsligt att uppgifterna hemligstämplades. Idag används befolkningsstatistik öppet för att planera exempelvis skolor, bostäder, sjukvård och äldreomsorg. Befolkningsstatistik ger också kunskap om ett lands resurser, problem och framtida behov. De gamla tabellerna används fortfarande av forskare som vill förstå hur krig, sjukdomar, missväxt och samhällsförändringar påverkade människors liv.
|
S LÄS MER: Världens befolkning
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Källor:
https://population.un.org/wpp/assets/Files/WPP2024_Summary-of-Results.pdf
https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.TOTL.IN.ZS
https://www.un.org/en/UN-projects-world-population-to-peak-within-this-century
https://ourworldindata.org/urbanization
https://eu-space.europa.eu/news/observer-seven-things-we-learned-un-world-urbanization-prospects
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/befolkning/
https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/infrastruktur-vid-cedar/oppna-data/tabellverket-pa-natet/
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du ämnen som handlar om befolkningsfrågor – till exempel folkökning, folkminskning, migration och urbanisering – ur ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
