Kosovokriget

I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner. Kosovo hade tidigare haft självstyre, alltså fått bestämma en hel del, men när Slobodan Milosevic kom till makten i slutet av 1980-talet avskaffade han detta. Albanerna anklagade den jugoslaviska regeringen i Belgrad för diskriminering, för att behandla dem illa bara för att de var albaner.
M

En A-10 Thunderbolt II från en amerikansk militärbas i Tyskland på uppdrag över Serbien. Stora delar av Jugoslavien består av skogklädda berg skilda åt av djupa dalar. Dessutom är området under stora delar av året täckt av moln vilket försvårade NATO:s flygoperationer.

Skärpt läge i Kosovo

Under slutet av 1990-talet skärptes läget i Kosovo. Albanerna anklagade armén och polisen för massakrer, ibland på hela familjer, och för att fördriva tusentals albaner från deras hem, som sedan plundrades och sattes i brand. Serberna hävdade att albanerna var terrorister som mördade civila och planerade att rycka loss Kosovo från Jugoslavien.

För de flesta serber var det något otänkbart. Kosovo spelar en stor roll i serbernas historia. År 1389 utkämpade serberna ett stort slag mot turkarna på fältet Kosovo Polje. Det slaget har en betydelsefull roll i serbisk historieskrivning. I Kosovo ligger också flera gamla serbisk-ortodoxa kloster liksom viktiga kol- och malmgruvor.

En del albanska ledare menade att ickevåld var den enda vägen. Andra albaner hävdade att väpnad kamp var det enda som hjälpte. Den albanska UCK-gerillan började angripa serbiska poliser och serbisk civilbefolkning. Belgrad svarade med att sända fler militärer och specialpoliser till Kosovo.

ANNONS

ANNONS

Från väst kom kravet att albanerna och serberna skulle dela makten. Vid förhandlingar nära Paris våren 1999 vägrade Jugoslavien att skriva på ett avtal. Avtalet skulle enligt Jugoslavien i praktiken innebära att Kosovo bröts loss från Jugoslavien. Väst menade att ett avtal var enda sättet att hindra fortsatta attacker mot albanerna i Kosovo.

NATO-attack från luften

I mars kom västvärldens svar. Ett luftangrepp mot Jugoslavien inleddes. Under 79 dygn gjorde flygplan från NATO räder in över Jugoslavien. Mål i huvudstaden Belgrad och andra städer bombades liksom militära byggnader över hela Jugoslavien.

Med sådana här bilder ville USA bevisa hur effektiva attackerna mot Kuwait och Jugoslavien varit. Men bilderna var lika kyliga som i ett dataspel. De visade aldrig hur människor sårades och dödades på marken. Här är det ett flygfält i Serbien som bombats.

Precis som under Kuwaitkriget mot Irak åtta år tidigare ordnades förevisningar för journalister. Där fick de återigen se hur videokameror i nosen på bomber och robotar filmade hur målet kom allt närmare och närmare för att till sist explodera i ett moln av rök.

Jämfört med Kuwaitkriget åtta år tidigare hade de "smarta bomberna" blivit ännu smartare. En del robotar avfyrades ifrån fartyg långt ute till havs och styrdes mot sitt mål av satelliter. Andra robotar avfyrades uppe i luften från stora bombplan som släppte sin last över hundra mil från målet.

Bland de byggnader som träffades var ett av president Milosevics hus i Belgrad. Attacken utfördes så exakt att alla andra hus stod kvar på gatan. Flera andra attacker utfördes med liknande precision.

Krig över internet

Propagandan spelade en viktig roll, precis som i Kuwaitkriget. En viktig nyhet var att internet slagit igenom på allvar. Nätet fylldes av propaganda för och emot Jugoslavien och Kosovo. Alla parter i konflikten hade sina egna webbplatser liksom alla stora nyhetsorganisationer.

Mängden information var alltså ännu större än under Kuwaitkriget. Dessutom var det ännu svårare att bedöma den. Internet styrs inte av några lagar. Vem som helst kan påstå vad som helst. I propagandakriget på internet ingick också försök att sabotera motståndaren. Datakunniga personer översvämmade vissa webbplatser med e-post för att försöka få motståndarens datorer att kollapsa. Den taktiken visade sig ibland fungera.

ANNONS

ANNONS

Frågetecken runt attackerna

NATO gjorde totalt 35 000 flyganfall mot Jugoslavien och fällde 23 000 bomber. Under en del flyganfall fälldes inga bomber på grund av molnigt väder.

I direktsändning kunde TV-publik världen över se hur hus och oljeraffinaderier i Belgrad brann efter träffar. Efter hand restes allt fler frågetecken i väst.

Vad var det egentligen som träffades? Flera byggnader som attackerades visade sig vara tomma sedan länge. Militära mål visade sig ytterst svåra att träffa trots att datatekniken gjort bomberna mer exakta än någonsin tidigare. Svårigheterna för NATO, världens största krigsmaskin, hade flera orsaker.

  1. Alltsedan andra världskrigets slut 1945 hade Jugoslavien försökt stå neutralt mellan öst och väst under det kalla kriget. Det innebar att inget land skulle komma till Jugoslaviens hjälp om landet angreps. Under nästan 50 år hade Jugoslavien förberett sig för ett tänkbart angrepp från en stormakt, USA eller Sovjetunionen, som båda hade kärnvapen. Jugoslavien hade byggt tunnlar och bergrum för militär materiel och hade väl förberedda planer för att dölja eller kamouflera viktiga mål.
     
  2. Terrängen i Jugoslavien är en helt annan än i Irak och Kuwait. Stora delar av Jugoslavien består av skogklädda berg skilda åt av djupa dalar. Det är perfekt terräng för att gömma undan militär och deras utrustning i. Dessutom är området under stora delar av året täckt av moln.
     
  3. Den allians som angrep Jugoslavien var mindre än den som tvingade Irak att lämna Kuwait. Mellan 1991 och 1998 hade förhållandet mellan USA och Ryssland svalnat betydligt. Därför gick det inte att bygga upp en FN-allians inför angreppet mot Kosovo. Ryssland skulle ha röstat ner alla sådana förslag i FN:s säkerhetsråd. Dessutom var flera av de stater som ingår i NATO tveksamma till angreppet mot Jugoslavien. För att undvika att det politiska motståndet ökade tvingades NATO ibland gå försiktigt fram.
     
  4. Flera NATO-länder, främst USA, fruktade egna förluster. Tanken var att om amerikaner stupade i ett krig som den amerikanska allmänheten inte brydde sig speciellt mycket om skulle det leda till protester. Protesterna skulle kanske bli så stora att USA skulle tvingas dra sig ur konflikten. Eftersom USA stod för den största delen av attackerna, skulle det innebära slutet för hela operationen.

Krigföring utan risk för egna förluster

Att försöka föra krig utan några egna förluster är något nytt i krigets historia. I USA förklarar flera analytiker detta med att familjerna blivit mindre. Familjen kanske bara har en eller två söner. Därför vill de absolut inte förlora dessa. Under första och andra världskrigen hade en familj vanligen fler barn. Även om en stupad son naturligtvis var en fruktansvärd förlust, fanns det ändå flera barn kvar.

För att undvika förluster flög NATO-planen därför på hög höjd och gick inte ner under 5 000 meter. Därför hade piloterna ofta svårt att hitta några mål. De jugoslaviska styrkorna var väl dolda.

ANNONS

ANNONS

De hade skingrat sig och bosatt sig i civila hus i små grupper. När de förflyttade sig, reste de i civila bilar eller bussar. För att lura NATO:s piloter byggdes falska stridsvagnar av trä, plywood och plast. Falska vägar av svart gummi lades också ut. Intill de falska vägarna löpte den riktiga vägen dold av buskar och grenar. Från 5 000 meters höjd är skillnaden mellan en konstgjord och en äkta stridsvagn svår att avgöra. Även om vapnen i NATO-planen var träffsäkra, var det piloten som avgjorde mot vad de skulle avfyras.

Exemplet Kosovo visar att även en tekniskt mycket överlägsen motståndare kan råka i svårigheter om fienden använder rätt teknik. Den kunskapen ligger till grund för all gerillakrigföring. Jugoslavien använde sig av en sorts igelkottstaktik, att ligga stilla och inte röra sig och hoppas på att fienden kommer för nära de egna taggarna.

Nya vapen prövas

Trots att de militära målen var svåra att träffa fortsatte bombningarna. Nya vapen prövades. Bland annat mörklades hela Belgrad med hjälp av en tidigare oprövad grafitbomb. Bomben innehöll remsor av grafit, som delvis består av kol. Eftersom kol leder ström korsslöts luftledningar och kraftstationer. Inga människor skadades.

Precis som under Kuwaitkriget hände det att bomber och robotar träffade civila mål. Världen fick se hur serbiska hus hade bombats till spillror och svartbrända rester av människor som träffats i tåg och bussar.

Fördrivning från Kosovo

Den jugoslaviska propagandan visade en rad exempel på hur civila drabbats. Däremot var det helt tyst i Jugoslaviens massmedier om vad som hände i Kosovo. Samma dag som NATO inledde sina bombningar började albanerna i Kosovo fördrivas från sina hem i massor. Deras hus plundrades och sattes i brand. Från luften kunde allierade spaningsplan se hur by efter by tömdes och brändes.

Till grannländerna strömmade hundratusentals flyktingar. De berättade om hur de ibland tvingats lämna ifrån sig allt de ägde för att inte bli dödade. Kvinnor hade utsatts för organiserade våldtäkter. Många flyktingar hade sett hur folk hade skjutits ned i stora grupper. Jugoslaviska och serbiska styrkor anklagades för brotten. Speciellt fruktade var de serbiska halvmilitära grupper som sades bestå av mördare och banditer vars enda mål var att plundra och mörda.

Fullpackade tåg med albanska flyktingar från Kosovo kom till grannlandet Makedonien. Flyktingarna berättade att de drivits upp på tågen av jugoslaviska och serbiska styrkor.
Jugoslavien avvisade flyktingarnas historier och hävdade att albanerna flytt på grund av NATO:s bombningar. Jugoslavien förnekade alla anklagelser om att det rörde sig om en organiserad fördrivning. Belgrad hävdade att om albaner angripits, så var det av civila serber som ville hämnas efter NATO:s bombningar.

Slutet på angreppen

Trots NATO:s svårigheter att träffa militära mål gav regimen i Belgrad till sist delvis med sig. En internationell styrka skulle sändas till Kosovo och Belgrads styrkor skulle dras tillbaka. De utländska trupperna, till stor del bestående av soldater från väst, hälsades av albanerna som befriare. Många berättade hur de suttit inomhus i månader och inte vågat sig ut.

ANNONS

ANNONS

De jugoslaviska styrkorna kom fram ur sina gömställen och visade sig i stort sett ha klarat sig oskadda. En brittisk tidning beräknade att NATO bara lyckats träffa 13 av 300 stridsvagnar. Siffrorna styrktes av att de fredsbevarande styrkorna bara fann några enstaka vrak av stridsvagnar.

Däremot påträffades mängder av massgravar, brända hus och förmultnade kroppar. Det styrkte anklagelserna om massmord och övergrepp i stor skala. Rasande albaner började kräva hämnd på serber, och många av dem flydde till Serbien.

Kriget om Kosovo visade att datorerna tagit över alltmer. Kriget var också det första där en sida inte hade några militära förluster. Inte en enda NATO-soldat dödades i strid.

LÄS MER: Jugoslaviens upplösning

LÄS MER: Balkankonflikten

LÄS MER: Nutidshistoria

LÄS MER: Propagandans historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att Kosovokriget bröt ut.
     
  2. Varför blandade sig NATO i konflikten?
     
  3. Varför använde sig NATO i stort sett enbart av krigföring från luften?
     
  4. Nämn något av den kritik som NATO-alliansen fick för sin flygkrigföring.
     
  5. Ge några exempel på hur propaganda utnyttjades under konflikten?
     
  6. Hur slutade Kosovokriget?

Ta reda på:

  1. När blev Kosovo en självständig (suverän) stat?
     
  2. När splittrades det sista av Jugoslavien, och vilka två nya självständiga stater bildades då?
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 11 maj 2022
Publicerad: 9 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Östersjön - fredens hav?

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren...

M

Gerilla

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en...

M

Kuwaitkriget

Den 19 augusti 1990 vaknade västvärldens ledare till en nyhet som fick dem att sätta morgonkaffet i...

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i...

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

M

Fredsprocessen i Palestinakonflikten och mordet på Rabin

Ända sedan Israel utropades 1948 har alla försök att skapa fred mellan israeler och palestinier...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Kosovos historia

Få en helhetsbild av Kosovos historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Montenegros historia

Här hittar du material som behandlar Montenegros historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Serbiens historia

Här hittar du material som behandlar Serbiens historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Balkankonflikten

Balkankonflikten handlar om inbördeskriget i Jugoslavien och krigen i de omkringliggande länderna...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

Flygkrig

Första världskriget När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordirlands historia

av: Mattias Axelsson
2021-04-12

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Konflikten i Nagorno-Karabach

av: Mattias Axelsson
2020-10-19

I veckans avsnitt försöker gymnasieläraren Mattias Axelsson förklara bakgrunden till konflikten i Nagorno-Karabach.

+ Lyssna