Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU.
L
EU:s flagga.

EU-flaggan symboliserar inte bara Europeiska unionen, utan också Europas enande och identitet.

Svenskarna röstade ja till EU 1994

Politikerna i Sverige hade pratat om EU i många år innan Sverige gick med. De började göra det i mitten av 1960-talet. Riksdagen hade röstat om EU två gånger. Båda gångerna röstade riksdagen nej. 

Demokratin var den viktigaste anledningen till att Sverige sa nej. Folket i Sverige och riksdagen skulle få bestämma mindre om Sverige blev medlem i EU. De stora länderna har mest makt i EU. Där skulle Sverige bli ett litet land. Ett litet land med lite makt.

ANNONS

Men på 1980-talet började många ändra sig. De sa att EU kommer att bli allt mäktigare. Länder utanför EU skulle också påverkas av EU:s regler. Därför var det bättre att vara med i EU, tyckte de. Då skulle Sverige få bestämma lite i alla fall. 

Andra sa att Sverige skulle bli säkrare i EU. När många länder samarbetade skulle risken för krig bli mindre. Dessutom samarbetade Sverige redan så mycket med EU att skillnaden inte skulle bli så stor, tyckte de.

Men mest pratade folk om pengar. Det började gå sämre för Sveriges ekonomi. De sa att Sverige skulle tjäna pengar på EU. Svenska företag skulle få lättare att sälja sina varor till länderna i EU.

En del politiker fortsatte att varna för att demokratin skulle bli sämre. De sa att det var fel om politiker från andra länder skulle bestämma över svenskarna. Politikerna ville inte bestämma om EU själva. 

Om Sverige gick med i EU skulle det bli en av de största förändringarna i Sveriges historia. Därför ville politikerna fråga vad folket tyckte.

År 1994 röstade svenskarna om EU. Frågan i folkomröstningen var enkel: Ska Sverige vara med i EU?

Över 80 procent av alla som fick rösta gjorde det. Det är ovanligt många för att vara en folkomröstning. Flest människor röstade ja, 52 procent. 47 procent röstade nej.

Partierna i riksdagen hade lovat att det skulle bli som flest människor ville. Så Sverige blev medlem i EU. Politikerna lyssnade på folket.

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i Europeiska unionen.

Varje dag kan du märka att Sverige är med i EU

EU bestämmer både stora och små saker. Det kan du märka på massor av sätt i din vardag.

Mer än hälften av allt som kommuner och regioner bestämmer beror på lagar och regler från EU. När du går in i en affär får där bara säljas saker som EU har godkänt. På leksaker, apparater, cykelhjälmar och många andra produkter ska du kunna se märket CE. Det visar att sakerna är godkända av EU. Apparater utan EU:s märke får inte säljas.

EU har regler för mycket annat också, som för frukt, grönsaker och annan mat. Och för lekplatser. Många lekplatser byggdes om för att bli säkrare när Sverige blev en del av EU. Det finns regler även för badplatser där många badar på sommaren. Besökarna har rätt att få veta hur rent vattnet är.

Att vi är med i EU märks också när vi reser. Titta på ditt pass, körkort eller id-kort. På passet står det Europeiska unionen och på id-kort och körkort finns EU:s flagga.

Du som bor i ett land i EU kan välja att gå på universitet och högskola i ett annat land i EU. Det är gratis i flera länder. I en del länder måste du betala. Men det är ofta billigt och du betalar lika mycket som de som bor i landet.

EU har också gjort det billigare att ringa inom EU. Och det är EU som bestämt att du måste godkänna reglerna om GDPR när du går in på en sajt på internet. Det är för att skydda dig som besökare på sajten.

EU har regler för större saker också - som miljö, klimatet, brott, företag och människor på flykt.

Länderna måste följa EU:s lagar även om de inte gillar dem.

ANNONS

Sverige betalar miljarder för att vara med i EU

Alla länder betalar olika mycket i avgift till EU. Allt beror på hur rikt landet är jämfört med andra länder i EU. Sverige är bland de rikaste och betalar därför mycket. Åren 2018 till 2022 har Sverige betalat mellan 35 och 52 miljarder kronor om året till EU.

Det är svårt att säga i förväg hur mycket ett land ska betala varje år.

Det finns kritik mot avgifterna. Många tycker att EU:s pengar används till fel saker och att EU har dålig koll på pengarna. En del tycker att Sverige betalar för mycket.

Sverige tjänar också pengar på att vara med i EU. Bland annat tjänar företag på att det är lättare och billigare att köpa och sälja saker. Hur mycket pengar Sverige tjänar är svårt att räkna ut. EU-kommissionen säger att det kan vara flera hundra miljarder kronor.

Alla länder får också tillbaka pengar av EU. Det är bidrag till jordbruk och många andra saker. De senaste åren har Sverige fått tillbaka mellan 12 och 16 miljarder kronor om året.

Alla länder får pengar till saker som EU tycker är viktiga. Områden i Sverige där det bor få människor (glesbygd) kan få hjälp av EU:s pengar. Det är för att folk ska bo kvar där.

Några länder får tillbaka mer pengar än de betalar till EU. Meningen med bidragen är att människor i de olika länderna ska få det lika bra.

Mest hjälp med pengar får bönder i EU. De får pengar för att de ska ha råd att fortsätta ha bondgårdar. EU tycker att det är viktigt att alla i EU ska kunna köpa mat som är odlad och uppfödd inom EU. Men många tycker att EU använder pengarna fel och ger mest till redan rika bönder.

EU:s pengar används också bland annat till forskning, bevakning av gränser och utbildning.

LÄS MER: EU bildades för att förhindra nya krig i Europa  [Lättläst om EU]

LÄS MER: Hur styrs EU?  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU och medlemsländerna  [Lättläst om EU]

LÄS MER: Euro - EU:s officiella valuta  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU

LÄS MER: Europeiska unionen (EU)

LÄS MER: Svenska EU-omröstningen

LÄS MER:  Europeiska unionens historia

LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991

LÄS MER: Europatanken genom tiderna - från antiken till idag

LÄS MER: Nutidshistoria

PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför röstade riksdagen nej till EU två gånger?
     
  2. Vad gjorde att Sverige till slut röstade ja till EU?
     
  3. När blev Sverige medlem i EU?
     
  4. Hur gick det till när Sverige blev medlem i EU?
     
  5. Hur kan du märka i vardagen att Sverige är med i EU?
     
  6. Varför betalar EU:s länder avgifter till EU?
     
  7. Vad använder EU pengarna till?
     

 

Text: Bengt Fredrikson, journalist och författare
 

omslag

Boken Dags att rösta - EU-valet 2024 är gjord av nyhetstidningen 8 Sidor.

Boken ska få fler att förstå vad EU handlar om. Och varför det är viktigt att många röstar.

Boken handlar om hur valet går till, om EU:s historia och om hur EU funkar.

Den förklarar vad de svenska partierna tycker om EU.

Boken kan laddas ner gratis från 8sidor.se.

Och här hittar du lärarhandledningen.

8 Sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska, som går att läsa gratis på nätet.
 

Senast uppdaterad: 1 februari 2024
Publicerad: 1 februari 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Hd

Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål...

S
Möte

Så fungerar en förening och dess styrelse

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska...

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sh
Karta

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Sh
EU

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Sh
EUs flagga

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Sh
Skåpbil med propaganda

Folkomröstningar

Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...

Sh
Sverige i EU

Svenska EU-omröstningen

EU-omröstningen i november 1994 var en folkomröstning om Sveriges anslutning till Europeiska...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Ekonomiska system

av: Mattias Axelsson
2022-10-19

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna