Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.
En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (i Sverige t.ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker (jämför med om ett företag får monopol på en marknad då istället priset ökar). Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.
Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa.
LÄS MER: Samhällsekonomi
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
Här nedan hitttar du material som handlar om konjunkturer - högkonjunktur och lågkonjunktur.
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna...
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden eftersom lönerna var mycket låga...
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.
Webbföreläsning (14:00 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som redogör för olika begrepp som har att göra med tillväxt och konjunkturer. Här berörs bl.a. produktionsfaktorer, BNP, lågkonjunktur och högkonjunktur.
Genomgång (9:39 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar kortfattat om samhällsekonomi och några av dess begrepp: tillväxt, BNP, HDI, import, export, inflation, ränta, deflation, Riksbanken, låg- och högkonjunktur, ekonomiska system,
Genomgång (4:13 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar kortfattat om låg- och högkonjunktur.
Föreläsning (13:44 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om det generella läget i Europa och USA efter första världskrigets slut. Fokus ligger på USA och i Tyskland.
Genomgång (9:37 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega förklarar vad ekonomisk politik går ut på. Varför bedrivs ekonomisk politik? Vad är den ekonomiska politikens mål? Vad är finanspolitik? Vad är lågkonjunktur respektive högkonjunktur? Vad är penningpolitik, ränta och inflation? Osv...
En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.
Genomgång (13:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om konjunkturer och konjunkturpolitik. Här berörs: ekonomins utveckling, ekonomisk trend, högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturpolitiska verktyg och politiska verktyg (tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik).
Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om tillväxt och inflation. Här berörs: vad tillväxt är, inflation, Philipskurvan och konsumentprisindex.
Genomgång (11:08 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: hökonjunktur, lågkonjunktur, ekonomiska system (planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi), utbud, efterfrågan
Genomgång (15:01 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom privatekonomi och samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: budget, brutto, netto, disponibel inkomst, sparformer, disponibel inkomst, skatter, bidrag, räntor, lån, produktionsfaktorer, ekonomiska kretsloppet, offentlig ekonomi, skattesystemet, konjunkturer (hög- och lågkonjunktur),
Pedagogisk genomgång (4:04 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat vad som är grejen med hyperinflationen i Tyskland 1923. Bakgrund, orsaker och konsekvenser.
Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om Hitlers väg till makten. Efter nystarten för NSDAP, under andra halvan av 20-talet, etablerade sig partiet i den tyska politiken – fast som ett litet parti. Men i samband med börskraschen 1929 formligen exploderade stödet för Hitlers rörelse...
Läs även liknande artiklar kring samma tema:
Enpartistaten fullbordas (om NSDAP)
Maktampen inom NSDAP
Slutet på massrörelsens epok
Statsmakten omvandlar nazistpartiets diktatur till Hitlers diktatur
Nazistpartiet smälter samman med statsapparaten
Artikel i tidningen Världens Historia där du kan läsa om finansbubblan i 1630-talets Nederländerna. Under 1630-talet ökade efterfrågan på de exotiska tulpanerna så snabbt i Nederländerna att en spekulationsbubbla blåstes upp. Blomlökarnas värde steg i raketfart – en lök kunde kosta som ett fint hus.
Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar vad som utmärker högkonjunktur och lågkonjunktur. Filmen tar även upp övergångarna mellan konjunkturerna.
Genomgång (9:33 min) där SO-läraren Mikael Larsson begreppet konjunktur, lågkonjunktur och högkonjunktur. Genomgången berör även inflation och negativa aspekter av en lågkonjuktur samt vad stat och banker kan göra för att få fart på ekonomin.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Här hittar du material som handlar om skatter och olika former av skatteväsen förr och idag.
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...
Här hittar du material som handlar om kända finanskriser och börskrascher genom historien fram...
Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...
Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...
Weimarrepubliken var det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
