Högkonjunktur
Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer, vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft, vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.
En högkonjunktur betyder dock inte att ekonomin kan växa snabbt hur länge som helst. Om efterfrågan blir mycket stor kan företag få svårt att hitta arbetskraft eller hinna producera tillräckligt mycket. Löner och priser kan då börja stiga snabbare, vilket kan bidra till högre inflation.
Lågkonjunktur
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. När konjunkturen försämras brukar efterfrågan på varor och tjänster minska. Företagens intäkter kan då sjunka, vilket kan leda till minskad produktion, färre investeringar och uppsägningar. När fler blir arbetslösa får hushållen mindre pengar att röra sig med, vilket i sin tur kan minska konsumtionen ytterligare.
En lågkonjunktur kan därför liknas vid en kedjereaktion. Om människor köper mindre säljer företagen mindre. Om företagen säljer mindre kan de behöva minska sin personal. När fler blir arbetslösa minskar hushållens inkomster och konsumtionen kan sjunka ännu mer.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och efterfrågan på varor och tjänster. Även räntor och utvecklingen i andra länders ekonomier kan spela stor roll. Sverige är exempelvis beroende av export och påverkas därför mycket av hur ekonomin utvecklas i omvärlden.
Inflation påverkar konjunkturen
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att pengarnas köpkraft minskar. Man får med andra ord mindre för samma mängd pengar. En hög inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk kan kräva högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur kan leda till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation kan också uppstå när företagens kostnader ökar. Om exempelvis olja, el eller andra råvaror blir dyrare kan företagen behöva höja sina priser. Prishöjningar i utlandet kan på samma sätt göra det dyrare att importera varor till Sverige och därmed bidra till högre inflation här hemma.
I Sverige är det Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken och har som mål att inflationen ska vara 2 procent per år, mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Målet är inte att inflationen aldrig får vara högre eller lägre än 2 procent. Tanken är att den över tid ska ligga kring denna nivå.
Mycket hög inflation kan skapa problem i ekonomin, men sambandet mellan inflation och konjunktur är inte så enkelt att hög inflation automatiskt leder till lågkonjunktur. Inflation kan förekomma både under hög- och lågkonjunkturer och ha olika orsaker.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara flera år lång, men längden varierar. Ekonomiska kriser, krig, pandemier och andra oväntade händelser kan dessutom snabbt förändra konjunkturen.
Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna
Staten har olika medel för att påverka konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel ändra skatter och offentliga utgifter. Under en lågkonjunktur kan staten exempelvis sänka vissa skatter eller öka sina utgifter för att få fart på efterfrågan och sysselsättningen. Under en högkonjunktur kan politiken istället användas för att dämpa ekonomin.
En del av detta sker automatiskt. Under en lågkonjunktur minskar skatteintäkterna samtidigt som statens utgifter för exempelvis arbetslöshetsersättning kan öka. På så sätt får hushållen stöd när ekonomin går sämre.
Finanspolitik ska inte blandas ihop med penningpolitik. Finanspolitiken bestäms framförallt av regering och riksdag genom skatter och offentliga utgifter. Penningpolitiken sköts däremot av Riksbanken, som är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken är självständig när den fattar beslut om penningpolitiken. Ett av dess viktigaste verktyg är styrräntan. Om inflationen är för hög kan Riksbanken höja räntan för att dämpa efterfrågan. Om ekonomin är svag och inflationen är låg kan räntan istället sänkas för att stimulera ekonomin.
Finanskrisen 2008 fick världsekonomin att tvärbromsaHösten 2008 fick världen se hur snabbt en ekonomisk kris kan sprida sig mellan länder. Problemen hade börjat på den amerikanska bostadsmarknaden, där många människor hade fått lån trots att de hade svårt att betala tillbaka dem. När bostadspriserna föll förlorade banker och andra finansföretag enorma summor pengar. Den 15 september 2008 gick den stora amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Paniken spred sig snabbt på finansmarknaderna. Bankerna blev rädda för att låna ut pengar till varandra eftersom ingen visste vilka företag som kunde bli nästa att gå omkull. När det blev svårare att få lån drabbades även vanliga företag och hushåll. Företag sköt upp investeringar, produktionen sjönk och människor förlorade sina jobb. Krisen som hade börjat på den amerikanska bostadsmarknaden utvecklades på kort tid till en global lågkonjunktur. Även Sverige drabbades när världshandeln minskade och oron på finansmarknaderna ökade. För att hindra krisen från att bli ännu värre genomförde regeringar och centralbanker omfattande stödåtgärder. I Sverige fick banker bland annat statliga garantier som gjorde det lättare för dem att låna pengar. Riksbanken vidtog samtidigt flera åtgärder för att hålla det finansiella systemet igång. Finanskrisen visar hur tätt sammanlänkad dagens världsekonomi är. Problem som börjar i ett land kan på kort tid påverka företag, jobb och privatekonomi på andra sidan jordklotet.
|
S LÄS MER: Samhällsekonomi
S PODCAST: Ekonomiska teorier
M PODCAST: Samhällsekonomi – viktiga begrepp
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
Lars Nohagen, Samhällsekonomi – en introduktion, Bonnier Utbildning, 2004
Riksbanken – Finanskrisen 2007-2010
Riksgälden – Stödåtgärder under finanskrisen 2008-2009
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
