Tagg om högkonjunktur och lågkonjunktur
Bild:
Konjunkturcykel.

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.

En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Högkonjunktur
Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.

När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.

Lågkonjunktur
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.

Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.

Inflation påverkar konjunkturen
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.

Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.

Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.

Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (i Sverige t.ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker. Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.

Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa.
 

Text: Jonas Ahlberg, statsvetare

Här nedan hitttar du material som handlar om konjunkturer - högkonjunktur och lågkonjunktur.

Publicerad: 
04 oktober 2018

Annons

Artiklar om Konjunkturer

S
Leif Löwegren
2015-09-15
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form...
M
Leif Löwegren
2015-09-12
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929...
L
Carsten Ryytty
2015-09-08
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka...

Podcast om Konjunkturer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-22

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-30

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Länkar om Konjunkturer

Sortera efter:
          

Föreläsning (13:44 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om det generella läget i Europa och USA efter första världskrigets slut. Fokus ligger på USA och i Tyskland.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:37 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega förklarar vad ekonomisk politik går ut på. Varför bedrivs ekonomisk politik? Vad är den ekonomiska politikens mål? Vad är finanspolitik? Vad är lågkonjunktur respektive högkonjunktur? Vad är penningpolitik, ränta och inflation? Osv...

Spara som favorit
          

En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om konjunkturer och konjunkturpolitik. Här berörs: ekonomins utveckling, ekonomisk trend, högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturpolitiska verktyg och politiska verktyg (tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik).

Spara som favorit
          

Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om tillväxt och inflation. Här berörs: vad tillväxt är, inflation, Philipskurvan och konsumentprisindex.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:08 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: hökonjunktur, lågkonjunktur, ekonomiska system (planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi), utbud, efterfrågan

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom privatekonomi och samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: budget, brutto, netto, disponibel inkomst, sparformer, disponibel inkomst, skatter, bidrag, räntor, lån, produktionsfaktorer, ekonomiska kretsloppet, offentlig ekonomi, skattesystemet, konjunkturer (hög- och lågkonjunktur),

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:04 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat vad som är grejen med hyperinflationen i Tyskland 1923. Bakgrund, orsaker och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om Hitlers väg till makten. Efter nystarten för NSDAP, under andra halvan av 20-talet, etablerade sig partiet i den tyska politiken – fast som ett litet parti. Men i samband med börskraschen 1929 formligen exploderade stödet för Hitlers rörelse...
Läs även liknande artiklar kring samma tema:
Enpartistaten fullbordas (om NSDAP)
Maktampen inom NSDAP
Slutet på massrörelsens epok
Statsmakten omvandlar nazistpartiets diktatur till Hitlers diktatur
Nazistpartiet smälter samman med statsapparaten

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om finansbubblan i 1630-talets Nederländerna. Under 1630-talet ökade efterfrågan på de exotiska tulpanerna så snabbt i Nederländerna att en spekulationsbubbla blåstes upp. Blomlökarnas värde steg i raketfart – en lök kunde kosta som ett fint hus.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar vad som utmärker högkonjunktur och lågkonjunktur. Filmen tar även upp övergångarna mellan konjunkturerna.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:33 min) där SO-läraren Mikael Larsson begreppet konjunktur, lågkonjunktur och högkonjunktur. Genomgången berör även inflation och negativa aspekter av en lågkonjuktur samt vad stat och banker kan göra för att få fart på ekonomin.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:47 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar begreppen högkonjunktur och lågkonjunktur.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om statlig ekonomi och Riksbanken. Här förklaras bl.a. begreppen: högkonjunktur, lågkonjunktur, bostadsbubbla och ränta.

Spara som favorit
          

Klas Eklund förklarar vad inflation och deflation är, vad Riksbanken gör för att styra inflationen och vilka problem som kan uppstå i ett samhälle som har hyperinflation. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:34 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om samhällsekonomi och ekonomisk utveckling med fokus på Sverige. Här berättas bl.a. om infation, bnp, högkonjunktur och lågkonjunktur.

Spara som favorit
          

Prezigenomgång (15:01 min) där mellankrigstiden kortfattat beskrivs. Depressionen, inflation, börskrasch, diktaturer, dolkstöt och Hitlers väg till makten. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:28 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om ekonomiska konjunkturer, BNP och HDI. I denna presentation tas följande delar upp:

  • Vad menar när man pratar om lågkonjunktur och högkonjunktur?
  • Hur mäter man ekonomi? Vi tar en närmare titt på två sätt - BNP och HDI.
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:27 min) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om mellankrigstiden 1919-1938. Fokus på Tyskland och USA.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:23 min) där SO-läraren Jonas Bäcklund förklarar vad en högkonjunktur och en lågkonjunktur är.

Spara som favorit

Sidor