Konjunkturer
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.
En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Högkonjunktur
Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.
ANNONS
ANNONS
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.
Lågkonjunktur
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.
Inflation påverkar konjunkturen
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.
Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (i Sverige t.ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker (jämför med om ett företag får monopol på en marknad då istället priset ökar). Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.
Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa.
LÄS MER: Samhällsekonomi
PODCAST: Ekonomiska teorier
PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
Här nedan hitttar du material som handlar om konjunkturer - högkonjunktur och lågkonjunktur.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Konjunkturer
Upptäck välfärden
Upptäck välfärden är ett studiematerial om att förstå och värna våra gemensamma resurser. Välfärdsystemet spelar en stor roll i det svenska samhället. Begreppet välfärd används ofta i debatter och medier - men förklaras sällan. Vi tror den förklaringen behövs för att skapa en insikt om det gemensamma ansvaret för samhällets gemensamma resurser.
Artiklar om Konjunkturer
Europa och världen 1945-1989
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...
Mellankrigstiden - från demokrati till diktatur
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna...
Lätta fakta om inflation
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden eftersom lönerna var mycket låga...
Podcast om Konjunkturer
Aktier och aktiehandel
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.
Sveriges nittonhundratal: 1990-1999
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Sveriges nittonhundratal: 1920-1929
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
Länkar om Konjunkturer
Konjunkturer och dess förändringar
Genomgång (9:35 min) där SO-läraren Viktor Forss förklarar konjunkturer, dess förändringar och vad som kan göras för att balansera konjunkturer. Här berörs högkonjunktur, lågkonjunktur, BNP m.m.
Vad är penningpolitik?
Genomgång (9:20 min) där gymnasieläraren Victor Fritz berättar om stabiliseringspolitikens andra del, penningpolitik. Här berörs främst Riksbankens roll och styrmedel.
Vad är finanspolitik?
Genomgång (11:50 min) där gymnasieläraren Victor Fritz berättar om stabiliseringspolitikens ena del, finanspolitik. Här berörs främst finanspolitikens styrmedel.
ANNONS
ANNONS
Vad är konjunkturer?
Genomgång (12:31 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar konjunkturer - förändring och trender i en marknadsekonomi.
Ekonomisk politik
Genomgång (14:49 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om grunderna till statens finanspolitik och penningpolitik.
Kortfattat om högkonjunktur och lågkonjunktur
Genomgång (3:34 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom förändringar i ekonomin genom att förklara högkonjunktur och lågkonjunktur.
Klas förklarar samhällsekonomi och några nationalekonomiska teorier
Klas Eklund förklarar (7:16 min) hur läran om samhällsekonomin utvecklats, vilka idéer och teorier som dominerat genom historien och vilka de främsta personerna bakom idéerna varit. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Klas förklarar konjunkturer
Varför går det upp och ner i ekonomin? Klas Eklund förklarar (5:22 min) konjunktursvängningar och varför en lågkonjunktur faktiskt kan föra något gott med sig. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
The New Deal
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om The New Deal. The New Deal, den nya given, var de ekonomiska program som under tidigt 1930-tal i USA tacklade den djupa ekonomiska kris som landet befann sig i. Programmen initierades under presidenten Franklin D. Roosevelts styre...
Oljekrisen på 1970-talet
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om oljekrisen på 1970-talet. Under 1970-talet kom den svenska handeln på ett påtagligt sätt att dras in i den internationella utvecklingen. Kring årsskiftet 1973–74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella marknaden – från cirka tre till cirka elva dollar per fat – som en följd av samarbetet mellan de oljeproducerande länderna inom kartellen OPEC. Konsekvenserna för den svenska ekonomin var genomgripande...
Hög- och lågkonjunktur
Genomgång (24:35 min) där SO-läraren "magister Wendin" förklarar vad högkonjunktur och lågkonjunktur är. Här berörs även hur man dämpar konjunktursvängningar.
Penningpolitik
Lektionsfilm (11:24 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om penningpolitik. Här berörs främst styrräntan och hur Riksbanken använder den.
Vad är deflation?
Lektionsfilm (5:39 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om deflation - motsatsen till inflation.
Lätta fakta om ekonomi
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (9 min per avsnitt) om ekonomi:
Vad är pengar? Vad är ränta? Vad är konjunktur? Vad är lön?Vad är inflation? Vad är skatt? Vad är pris? Vad är valuta?
En intresseväckande serie om ekonomi som visar att det går att vrida och vända på de flesta ekonomiska begrepp. Den självsäkre kungen låtsas att han kan allt. Men han kan faktiskt inte alls mycket om ekonomi. Den allvetande tanten i glasskiosken förklarar olika ekonomiska begrepp för honom med hjälp av glasskulor, strössel och magi. De nya kunskaperna får Kungen att börja experimentera med ekonomiska begrepp genom sång och dans. Varje program innehåller också en animation om det aktuella ekonomiska begreppet och ett avsnitt om hur det var förr. Med Joakim Granberg och Ulla Skoog.
Oljekrisen på 1970-talet
Artikel på sajten Handelns historia (i regi av Centrum för näringslivshistoria) där du kan läsa om oljekrisen 1973. Under 1970-talet kom den svenska handeln på ett påtagligt sätt att dras in i den internationella utvecklingen. Kring årsskiftet 1973-74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella marknaden - från cirka tre till cirka elva dollar per fat - som en följd av samarbetet mellan de oljeproducerande länderna inom kartellen OPEC. Konsekvenserna för den svenska ekonomin var genomgripande. Den lågkonjunktur som redan hade inletts fick en extra skjuts...