Tagg om högkonjunktur och lågkonjunktur
Konjunkturer
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.
En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Högkonjunktur
Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.
ANNONS
ANNONS
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.
Lågkonjunktur
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.
Inflation påverkar konjunkturen
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.
Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (i Sverige t.ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker (jämför med om ett företag får monopol på en marknad då istället priset ökar). Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.
Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa.
LÄS MER: Samhällsekonomi
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
Kategorier:
Taggar:
Här nedan hitttar du material som handlar om konjunkturer - högkonjunktur och lågkonjunktur.
Uppdaterad:
4 oktober 2020
Publicerad:
04 oktober 2018
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Konjunkturer
S
Europa och världen 1945-1989
2015-09-15
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...
M
Mellankrigstiden - från demokrati till diktatur
2015-09-12
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna...
L
Lätta fakta om inflation
2015-09-08
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden eftersom lönerna var mycket låga...
Podcast om Konjunkturer
S
Aktier och aktiehandel
2021-01-31
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.
M
Sveriges nittonhundratal: 1990-1999
2018-04-25
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
M
Sveriges nittonhundratal: 1920-1929
2017-11-22
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
Länkar om Konjunkturer
Sortera efter:
S
14:29
Inflation, deflation och arbetslöshet
Genomgång (14:29 min) där samhällskunskapsläraren Gustav Ericson berättar om konjunkturer och inflation, deflation och arbetslöshet.
Kategorier:
Taggar:
S
11:24
Penningpolitik
Lektionsfilm (11:24 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om penningpolitik. Här berörs främst styrräntan och hur Riksbanken använder den.
Kategorier:
Taggar:
M
5:39
Vad är deflation?
Lektionsfilm (5:39 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om deflation - motsatsen till inflation.
ANNONS
ANNONS
S
Pengar - näst viktigast efter kärleken?
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 5 delar (28 min per avsnitt) om privatekonomi. Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.
Kategorier:
Taggar:
L
Lätta fakta om ekonomi
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (9 min per avsnitt) om ekonomi:
Vad är pengar? Vad är ränta? Vad är konjunktur? Vad är lön?Vad är inflation? Vad är skatt? Vad är pris? Vad är valuta?
En intresseväckande serie om ekonomi som visar att det går att vrida och vända på de flesta ekonomiska begrepp. Den självsäkre kungen låtsas att han kan allt. Men han kan faktiskt inte alls mycket om ekonomi. Den allvetande tanten i glasskiosken förklarar olika ekonomiska begrepp för honom med hjälp av glasskulor, strössel och magi. De nya kunskaperna får Kungen att börja experimentera med ekonomiska begrepp genom sång och dans. Varje program innehåller också en animation om det aktuella ekonomiska begreppet och ett avsnitt om hur det var förr. Med Joakim Granberg och Ulla Skoog.
Kategorier:
Taggar:
S
Oljekrisen på 1970-talet
Artikel på sajten Handelns historia (i regi av Centrum för näringslivshistoria) där du kan läsa om oljekrisen 1973. Under 1970-talet kom den svenska handeln på ett påtagligt sätt att dras in i den internationella utvecklingen. Kring årsskiftet 1973-74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella marknaden - från cirka tre till cirka elva dollar per fat - som en följd av samarbetet mellan de oljeproducerande länderna inom kartellen OPEC. Konsekvenserna för den svenska ekonomin var genomgripande. Den lågkonjunktur som redan hade inletts fick en extra skjuts...
Kategorier:
Taggar:
S
10:51
Orsaker till konjunkturer
Genomgång (10:51 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om konjunkturer i samhällsekonomin. Vad är konjunkturer och hur uppstår de?
M
30:42
Samhällsekonomins grunder
Pedagogisk genomgång (30:42 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om samhällsekonomi. Här berörs bland annat begrepp, produktionsfaktorer, ekonomiska kretsloppet, konjunkturer (högkonjunktur och lågkonjunktur), utbud och efterfrågan, ekonomiska system.
Kategorier:
Taggar:
S
14:00
Tillväxt och konjunkturer
Webbföreläsning (14:00 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som redogör för olika begrepp som har att göra med tillväxt och konjunkturer. Här berörs bl.a. produktionsfaktorer, BNP, lågkonjunktur och högkonjunktur.
M
9:39
Introduktion till samhällsekonomi
Genomgång (9:39 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar kortfattat om samhällsekonomi och några av dess begrepp: tillväxt, BNP, HDI, import, export, inflation, ränta, deflation, Riksbanken, låg- och högkonjunktur, ekonomiska system,
Kategorier:
Taggar:
S
4:13
Introduktion till lågkonjunktur och högkonjunktur
Genomgång (4:13 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar kortfattat om låg- och högkonjunktur.
M
13:44
Läget i Europa och USA under mellankrigstiden 1919-1939
Föreläsning (13:44 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om det generella läget i Europa och USA efter första världskrigets slut. Fokus ligger på USA och i Tyskland.
Kategorier:
Taggar:
S
9:37
Ekonomisk politik - hur funkar det?
Genomgång (9:37 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega förklarar vad ekonomisk politik går ut på. Varför bedrivs ekonomisk politik? Vad är den ekonomiska politikens mål? Vad är finanspolitik? Vad är lågkonjunktur respektive högkonjunktur? Vad är penningpolitik, ränta och inflation? Osv...
Kategorier:
Taggar:
S
19:53
Keynesianismen, en fördjupning
En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.
Kategorier:
Taggar:
S
13:54
Samhällsekonomi : Konjunkturer och konjunkturpolitik
Genomgång (13:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om konjunkturer och konjunkturpolitik. Här berörs: ekonomins utveckling, ekonomisk trend, högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturpolitiska verktyg och politiska verktyg (tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik).
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Ekonomisk historia
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.
Ekonomi och handel
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Samhällsekonomi
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Internationell ekonomi och handel
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
ANNONS
Relaterade taggar
Skatter och skatteväsen
Här hittar du material som handlar om skatter och olika former av skatteväsen förr och idag.
Betalningsmedel
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Lån och ränta
Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...
Finanskriser och börskrascher
Här hittar du material som handlar om kända finanskriser och börskrascher genom historien fram...
Inflation
Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...
Den stora depressionen
Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...
Weimarrepubliken
Weimarrepubliken var det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid...
BNP och HDI
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Ekonomiska system
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
Oljekrisen 1973
Oljekrisen 1973 (-1974) var en följd av oktoberkriget (jom kippurkriget) som hade ägt rum i oktober...
Börskraschen 1929
1928 rådde en mycket positiv framtidstro i USA. Kanske har tillvaron aldrig upplevts så...
Riksbankens historia
Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När...