När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.
Lågkonjunktur
Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.
Inflation påverkar konjunkturen
En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.
Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar (i Sverige t.ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker (jämför med om ett företag får monopol på en marknad då istället priset ökar). Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.
Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa.
LÄS MER: Samhällsekonomi
PODCAST: Ekonomiska teorier
PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
Lars Nohagen, Samhällsekonomi - en introduktion, Bonnier Utbildning, 2004
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
