Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
S
Metoo-demonstration

Hösten 2017 svepte #metoo-rörelsen över världen och fick ett särskilt starkt fäste i Sverige.

Den mörka bilden

Kritikerna menar att folkrörelserna har förlorat sin själ. Även om det finns många föreningar - kanske fler än någonsin - finns det numera få aktiva medlemmar.

Det finns desto fler volontärer, frivilliga, kunder, följare och löst anknutna anhängare av olika slag.

Organisationerna styrs ibland uppifrån av professionella styrelser som har starka band till både politiken och näringslivet. När inkomsterna från medlemsavgifterna minskar ökar istället betydelsen av inkomster från sponsring, gåvor och offentliga bidrag. Föreningarnas affärsverksamhet har också blivit allt viktigare. Det handlar nu om en tredjedel ideologisk rörelse, en tredjedel stat - resten är PR och affärer.

ANNONS

Det minskade medlemsantalet har också inneburit ett minskat behov av folkbildning i de egna leden. Det utbildas få ledare och föreningsledamöter som vet hur en dagordning ska skrivas, hur ett möte bör hållas eller hur en konstruktiv debatt ska föras. Den demokratiska bildningen minskar och vi ser en ökad individualisering i samhället.

Ljus i nytt tomrum

Visst har folkrörelserna ändrats under de senaste decennierna. Många föreningars medlemsantal sjunker. Det gäller inte minst de tre stora folkrörelserna, där allt en gång startade. Men å andra sidan är svenskarna minst lika engagerade i samhällsfrågor som tidigare.

Fortfarande är fyra av fem vuxna med i någon förening. Många organisationer står fortfarande starka. Hela tiden bildas också nya föreningar som återspeglar samhällsutvecklingen.

Det är sedan tidigare känt att folkrörelser som segrar, eller vars huvudfrågor på andra sätt blir inaktuella, snabbt tappar medlemmar. När husbehovsbränningen förbjöds 1855 försvann den tidiga nykterhetsrörelsen. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) lades ned 1921, efter den allmänna rösträttens införande. Väckelsen och nykterhetsrörelsen tillhör inte längre dagspolitikens stora frågor.

Många medborgare står numera i kontakt med nätverk och opinionsbildande rörelser utan att vara medlemmar. Under 2000-talet har det uppstått rörelser som Piratrörelsen, Occupy, Attac och metoo. Och vad ska vi säga om en inflytelserik organisation som Friends? Det är en stiftelse utan medlemmar - men med oerhört många stödjare och följare.

När nätverket Streetgäris startade 2013 skedde det genom ett sms-meddelande från Ailin Moaf som frågade sina kompisar om ”ett kollektiv som bara finns in the space. Inga möten och shit. Alla har sina egna redan. Men det finns fett tunga unga gäris/tjejer från ort till ort".

”Inga möten och shit” stämmer inte så bra med den folkrörelsebaserade demokratins värderingar. Men även folkstyret måste förnya sig för att överleva. Precis som under 1800-talet medför det osäkerhet och oro. Ingen vet vad som väntar. Kan demokratin överskrida nationsgränserna och ta sig an samtidens stora globala problem? Det är en spännande tid, fylld av möjligheter för alla som väljer att engagera sig tillsammans med andra.

LÄS MER: Folkrörelser

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Frikyrkor

LÄS MER: Idrottsrörelsen

LÄS MER: Arbetarrörelsen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några förändringar som folkrörelserna har genomgått sedan 1960-talet enligt texten.
     
  2. Hur har organisationernas styrning förändrats och vilka alternativa inkomstkällor har blivit viktiga för föreningarna?
     
  3. Ge exempel på några folkrörelser som har förlorat medlemmar när deras huvudfrågor blev inaktuella.
     
  4. Ge exempel på nya former av engagemang och opinionsbildning som har uppstått under 2000-talet och hur dessa skiljer sig från traditionella folkrörelser.

Fundera på:

  1. Vilka fördelar och nackdelar ser du med den ökade individualiseringen och det ökade engagemanget utanför traditionella folkrörelser och föreningar?

     

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Text:
Riksdagsförvaltningen
,
Senast uppdaterad: 19 maj 2024
Publicerad: 4 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara...

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

S
Möte

Så fungerar en förening och dess styrelse

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska...

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna