Europeiska unionen (EU)

Lästid 4 minuter

EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2025) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020). Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete. Här följer en kort introduktion till vad EU gör och hur samarbetet ser ut.

Artikel

Bild: Rock Cohen

Den europeiska flaggan är en symbol för Europeiska unionen och Europas enhet och identitet. De tolv stjärnorna symboliserar fulländning och har inget att göra med antalet medlemsstater.

Från fredsprojekt till handel och gemensam marknad

Den första byggstenen till dagens EU lades 1952, då Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades. I sviterna efter andra världskriget skapade Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Tyskland en gemensam marknad för kol och stål. Syftet var att hejda kapprustning och nya krig mellan länderna.

Det europeiska samarbetet utökades 1958 genom Romfördragen som länderna kom överens om. En grundläggande uppgift för EU har blivit att ta bort olika handelshinder mellan länderna och skapa en så kallad inre marknad. Det ska vara enkelt för varor, tjänster, personer och kapital att röra sig fritt mellan medlemsländerna. Personer och varor ska behandlas lika oberoende av vilket EU-land de kommer ifrån.

ANNONS

Även miljö, asyl och mycket annat på EU:s agenda

Den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital är en grundbult i EU-samarbetet. Men EU samarbetar numera även i andra frågor som på ett eller annat sätt rör flera medlemsländer. Det handlar till exempel om miljö, asylpolitik och att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. EU samordnar också medlemsländernas ekonomiska politik.

EU:s makt varierar

EU:s makt varierar från område till område. Inom handelspolitiken är det till exempel bara EU som får lagstifta. Medlemsländerna kan inte stifta egna lagar. I andra frågor får EU bara stödja medlemsländerna när de själva lagstiftar. Det gäller till exempel inom kulturpolitiken.

EU-länderna bestämmer själva över frågor som enbart berör det egna landet, till exempel planering av sjukvård och skola.

De bestämmer i EU

När EU fattar sina beslut sker det i EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. De kan jämföras med att Sverige har en riksdag och en regering. Dessa tre beslutar tillsammans om de allra flesta EU-lagar. Men de har alla olika uppgifter och roller. Det är EU-kommissionen som har rätt att föreslå nya EU-lagar medan Europaparlamentets och ministerrådets uppgift är att besluta om dem. Det kan bli många förhandlingar och diskussioner innan en ny EU-lag klubbas.

Fler länder vill bli medlemmar

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste vara en demokrati med en fungerande marknadsekonomi. Landet måste också få sin ansökan godkänd av alla EU:s medlemsländer. Island och Turkiet är två av de länder som förhandlar om att bli medlemmar.

23 officiella språk i EU

EU:s officiella språk är: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.
All lagstiftning från EU publiceras på dessa språk.
Medborgarna i EU-länderna har rätt att skriva till EU:s institutioner på något av de officiella språken och få svar på samma språk.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur många länder ingår i EU idag och vilket år lämnade Storbritannien unionen?
Vad var syftet med att bilda den Europeiska kol- och stålgemenskapen efter andra världskriget?
Vad representerar de tolv stjärnorna på den europeiska flaggan?
Inom vilka områden samarbetar EU-länderna?
Hur skiljer sig EU:s makt inom olika politiska områden? Ge exempel på områden där EU har mycket makt jämfört med där de har mindre.
Vilka är de tre viktigaste institutionerna inom EU och vad är deras roller?

Fundera på:

Ge exempel på hur ett EU:s beslut kan påverka din vardag.
Nämn några viktiga anledningar till att länder bildar en union mellan varandra, som t.ex. EU?

Ta reda på:

Vilka kriterier måste uppfyllas för att ett land ska få ansöka om medlemskap i EU?
Vilka länder är för närvarande kandidatländer för att bli medlemmar i EU och vilken är deras status i ansökningsprocessen?

M LÄS MER: EU

L LÄS MER: Lättläst om EU [artikelserie i 6 delar]

S LÄS MER: EU:s historia

S LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991

S LÄS MER: Europatanken genom tiderna - från antiken till idag

M PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: EU-upplysningen
Texten är ett utdrag från EU-upplysningens avsnitt: EU - en snabb översikt. Webbplatsen är dock sedan 2017 nedlagd, men texten i artikeln här ovan uppdateras kontinuerligt av SO-rummets medarbetare.

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 2 mars 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Grundlagarna

Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.

av: Sofia Holje

2025-05-24

Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-18

Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Grundlagar och värderingar

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-18

Lästid 7 minuter

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...

+ Läs mer

Demokratins kännetecken

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-05

Lästid 4 minuter

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...

+ Läs mer

Demokrati på väg

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-02

Lästid 8 minuter

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio