S
Tagg
Riksdagen
Riksdagsledamöter, sent 1700-tal. Detalj från en målning gjord av Louis Jean Desprez.

Frihetstidens statsskick

klocka
Lästid 7 minuter

Frihetstidens statsskick formades först av 1719 års regeringsform, som ersattes av 1720 års regeringsform, och därefter av 1723 års riksdagsordning. Dessa regler gav riksdagen en mycket stark ställning och begränsade kungens makt.

Kungamakten grundades på manlig tronföljd. Kungen hade två röster i riksrådet, som fungerade ungefär som dåtidens regering. Om omröstningen slutade lika hade han dessutom utslagsröst. Tillsammans med rådet kunde han sluta fred, men han fick inte starta krig på egen hand. Kungen hade också inflytande över utnämningar till högre ämbeten.

ANNONS

Riksrådet, som fungerade ungefär som dåtidens regering, bestod av 16 medlemmar. Ledande var kanslipresidenten, som var chef för Kanslikollegiet. När en ny rådsmedlem skulle utses tog ett riksdagsutskott till en början fram tre kandidater, och kungen valde en av dem. Senare under frihetstiden förlorade kungen även denna begränsade valfrihet. Riksråden var ansvariga inför riksdagen och kunde avsättas genom så kallad licentiering (se faktaruta nedan).

Rådet var också rikets högsta rättsliga instans. Det beredde dessutom propositioner – alltså förslag från kungen och rådet – som lades fram för riksdagen.

För de flesta riksdagsbeslut behövde tre av de fyra stånden vara överens. I vissa särskilda frågor, exempelvis när ett helt stånd skulle få nya privilegier, krävdes däremot alla fyra ståndens samtycke.

Riksdagen skulle samlas minst vart tredje år och bestämde över skatter samt statens inkomster och utgifter. Den hade också den avgörande lagstiftningsmakten. Mellan riksdagarna kunde kungen och rådet utfärda tillfälliga förordningar, men riksdagen kunde granska dem vid nästa möte. Även utrikespolitiken kom till stor del under riksdagens kontroll, främst genom det mäktiga Sekreta utskottet (se faktaruta nedan). Riksdagen började dessutom ingripa alltmer i myndigheternas arbete och rättsväsendet. Detta motiverades bland annat med en politisk idé som formulerades 1752 – att de fyra stånden tillsammans inte kunde fatta felaktiga beslut.
 

Riksdagen kontrollerade riksrådet (regeringen)

Licentiering var en process som gjorde det möjligt för riksdagen att avsätta riksråd som den inte längre hade förtroende för.

Metoden var kärnan i frihetstidens parlamentarism. De 16 riksråden utsågs i teorin på livstid, men var ansvariga inför riksdagen istället för kungen. Deras arbete granskades genom rådets protokoll. Om ett riksråd ansågs ha brutit mot grundlagarna eller riksdagens beslut kunde han avsättas och fick ibland behålla sin lön. Metoden användes första gången 1727 och fick större betydelse vid maktskiftet 1738-1739. Mösspartiets ledare Arvid Horn lämnade då sina ämbeten sedan hattarna hade fått övertaget, medan flera av hans politiska anhängare i rådet licentierades.

Mot periodens slut blev licentieringen allt tydligare ett politiskt vapen. Lösa formuleringar om att ha åsidosatt "rikets sannfärdiga nytta" användes för att avskeda riksråd som vid en senare riksdag kunde återinträda, trots "tjänstefelet", om majoriteten i riksdagen hade skiftat. Omfattande utrensningar gjordes särskilt 1769 (10 licentieringar) och 1772 (6 st).

Licentieringen gav riksdagen möjlighet att byta ut delar av rådet när den politiska majoriteten förändrades. Systemet hade därför drag som påminner om senare tiders parlamentarism, även om frihetstidens Sverige inte var en demokrati i modern mening. Genom 1772 års regeringsform blev riksråden åter ansvariga inför kungen. Därmed avslutades frihetstidens parlamentariska försök.

Besvär – frihetstidens motionsrätt

Besvär var klagomål eller önskemål som enskilda personer och grupper kunde föra fram till riksdagen. De kunde överlämnas genom en riksdagsledamot eller genom ett helt stånd och fungerade därför ungefär som en tidig form av motioner. Många besvär kom från bönderna. De kunde handla om höga skatter, utskrivningar av soldater, begränsningar av gamla rättigheter eller övergrepp från adeln. Det vanligaste ämnet var dock husbehovsbränningen, alltså rätten att tillverka brännvin för det egna hushållet.

Besvären formulerades på lokal nivå och förmedlades sedan uppåt i samband med valen till bondeståndet.
 

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Sekreta utskottet

Sekreta utskottet var frihetstidens mäktigaste riksdagsutskott och arbetade till stor del bakom stängda dörrar. Det avskaffades efter Gustav III:s statskupp 1772. Föregångare fanns på 1600-talet, men under hattarnas regim efter 1738 utvidgades utskottets makt. Förutom utrikespolitik och diplomati fick det ett stort inflytande över finanspolitiken och Riksbankens verksamhet. När mössorna tog makten 1765 blev den ekonomiska politiken mer öppen.

Sekreta utskottet valdes vid riksdagens början och bestod av 50 adelsmän samt 25 präster och 25 borgare. Bondeståndet saknade normalt representanter i utskottet och hade därför mycket litet inflytande över utrikespolitiken och flera viktiga ekonomiska frågor. Eftersom arbetet var hemligt hade även andra riksdagsledamöter begränsad insyn. Pengar användes ibland till gåvor och pensioner åt politiska anhängare. 

Trots maktmissbruk och hemlighetsmakeri var utskottet ändå en betydelsefull sammanhållande kraft i frihetstidens ofta kaotiska riksstyrelse.
 

Vilka fick vara med och påverka?

Frihetstidens riksdag bestod av adel, präster, borgare och bönder. Systemet byggde däremot inte på allmän och lika rösträtt. De flesta kvinnor, tjänstefolk, arbetare och människor som inte tydligt tillhörde något av stånden saknade politisk representation.

Det fanns vissa undantag. I en del städer kunde änkor efter köpmän och hantverkare delta i val till borgarståndet fram till 1758. Liknande exempel förekom inom bondeståndet. Frihetstiden innebar därför större politisk öppenhet än det tidigare kungliga enväldet, men Sverige var fortfarande långt ifrån en demokrati i modern mening.

Frihetstidens politiska arv

Frihetstidens statsskick upphörde när Gustav III genomförde sin statskupp 1772 och införde en ny regeringsform. Perioden fick ändå stor betydelse för Sveriges politiska utveckling. Riksdagens utskott fick en viktig roll, politiska grupper växte fram och rådet kunde ställas till ansvar inför riksdagen. 

År 1766 antogs dessutom Sveriges första tryckfrihetsförordning, som även införde principen att allmänheten skulle få ta del av offentliga handlingar.


M  LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

S  LÄS MER: Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

S  LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

M  LÄS MER: Hattar och mössor

M  LÄS MER: Frihetstidens Sverige

S  LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till frihetstidens statsskick.

Uppdaterad: 15 juni 2026
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Frihetstidens statsskick

Sveriges riksdag: Riksdagshistoria

av: Riksdagsförvaltningen
Högstadiet, Gymnasiet

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Frihetstidens statsskick

S

Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-08
klocka Lästid 12 minuter

På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland – hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) – kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...

+ Läs mer

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05
klocka Lästid 7 minuter

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden – råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen
2019-05-16
klocka Lästid 6 minuter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

Länkar om Frihetstidens statsskick

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS