Frihetstidens statsskick

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Arvid Horn (1664–1742)
, kanslipresident, generallöjtnant, greve
. Finlandsfödde Arvid Horn valde den militära banan och kom genom sitt äktenskap in i hovkretsarna och blev vän med Karl XII. Som belöning för sina framgångar som diplomat upphöjdes han till grevligt stånd. Under den tid kungen förde krig i olika delar av Europa skötte Horn hemlandets angelägenheter, först som medlem av det kungliga rådet och sedan som kanslipresident, vilket motsvarade en statsminister. Efter Karl XII:s död strävade Horn till att begränsa kungamakten.

Genomgång (8:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om frihetstiden ur olika perspektiv. 

Grundskoleboken är en webbplats som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om frihetstidens Sverige ur olika perspektiv. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.

Faktasida på Historiesajten där du kan läsa om hattpartiet och mösspartiet som växelvis dominerade den svenska inrikes- och utrikespolitiken under frihetstiden.

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges första politiska partier - Hattarna och Mössorna. I dag ses förekomsten av rivaliserande politiska partier som ett slags garanti för att det demokratiska samhället fungerar. På 1700-talet ansågs däremot partibildningar söndra och försvaga den samdräkt och enighet som hela samhället vilade på...

Artikel i Wikipedia som behandlar frihetstiden som är en benämning på epoken i Sveriges historia mellan 1719 och 1772. Anledningen till att denna period kallas frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses…

Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wetterberg berättar om kungamaktens begränsade inflytande under frihetstiden. Under frihetstiden var riksdagen centrum för den politiska makten. Hattar och mössor kämpade mot varandra, medan kungen fick se sin namnteckning ersättas med en stämpel…