Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen ska ha riksdagens förtroende.
Enklast blir det om ett parti har fler platser i riksdagen än alla de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är ovanligt med majoritetsregeringar i Sverige under de senaste åren.
Riksdagen: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.
Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.
Ett parti kan få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera.
Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering.
I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering. Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.
Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering.
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Regeringsbesluten fattas kollektivt. Varken ministerstyre (att enskilda statsråd fattar beslut för regeringen) eller ministerförvaltning (att enskilda statsråd styr förvaltningen) är tillåtna i Sverige.
De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sitt departement (avdelning).
Departement är i Sverige olika avdelningar med anställda områdesexperter som lyder under regeringen, till exempel utrikesdepartementet.
Det mesta av regeringsarbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut.
Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare och experter.
Statsministern kan även under mandatperioden avsätta statsråd och utnämna nya. Under de senaste åren har regeringarna bestått av ett tjugotal statsråd, varav många har varit departementschefer.Det första kvinnliga statsrådet, Karin Kock, utnämndes så sent som 1947. Andelen kvinnor började öka först vid mitten av 1970-talet och har stigit till cirka 50 procent (2020).
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Riksdag och regering
LÄS MER: Parlamentarism
PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
PODCAST: Offentliga sektorn: Myndigheter
PODCAST: Offentliga sektorn: Regioner
PODCAST: Offentliga sektorn: Kommuner
PODCAST: Hur bildas en ny regering?
PODCAST: Val i Sverige
Departement: Avdelning som är experter inom ett visst område och jobbar ihop med regeringen, t.ex. utrikesdepartementet och jordbruksdepartementet.
Förvaltning: Olika myndigheter som utför det jobb som regeringen fått i uppdrag att genomföra. Regeringen får dessa uppdrag efter beslut i riksdagen. Exempel kan vara Skolverket, Försvarsmakten, domstolar, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen osv.
Minister (eller statsråd): Medlem i regeringen. I Sverige brukar regeringen bestå av ett tjugotal ministrar. Vissa ministrar leder ett departement, t.ex. finansministern som är chef för finansdepartementet eller jordbruksministern som leder jordbruksdepartementet.
Myndighet: En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Ett exempel på en myndighet är polisen och Försäkringskassan.
Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.
Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).
Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Läs mer >
Frågor till texten:
Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker...
I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med...
Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att...
Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av...
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om konstitutionsutskottet i den svenska riksdagen.
