Följande artiklar ingår i en artikelserie om Den svenska demokratins historia .
Den svenska demokratins historia
ANNONS
Artikelserie om Den svenska demokratins historia
1Den svenska demokratins rötter
Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...
2Sveriges politiska omvandling under 1800-talet
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
3Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
4Demokratins genombrott i Sverige
Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...
5Sveriges första demokratiska riksdagsval
I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?
6Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet
Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...
7Migration, demokrati och globalisering
Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Fritidsnöjen och frieri förr i tiden
En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...
USA - löftets land
Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands...
Bröllop förr och idag
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...
Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige
Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd...
Arbetet förr med att karda ull och spinna lin
Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta...
Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet
Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller...
Ämneskategorier
Sverige under 1800-talet
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Demokratins historia
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Sveriges politiska system
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Liknande Podcasts
Vad har riksdagens talman för uppgifter?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Vad händer efter ett riksdagsval?
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Hur väljs en statsminister?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.