Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn började sin bana som soldat och blev senare en skicklig ämbetsman och diplomat. Genom sina äktenskap knöt Horn band till inflytelserika familjer och stärkte sin sociala ställning. Han blev kanslipresident under Karl XII, men fick senare mindre inflytande när Georg Heinrich von Görtz blev kungens främste rådgivare.
Horn ansåg att Ulrika Eleonora inte automatiskt skulle ärva kronan efter Karl XII. Hon valdes istället till drottning av riksdagen efter att ha accepterat en ny regeringsform som begränsade kungamakten. Under hennes tid som drottning hamnade Horn senare i konflikt med henne.
Som kanslipresident, ungefär motsvarande en regeringschef, fick Horn en mycket stark politisk ställning från 1720. Han var även lantmarskalk, alltså talman för adelsståndet i Riddarhuset, vid riksdagarna 1720, 1726-1727 och 1731. Hans makt stärktes ytterligare när det holsteinska partiet (se nedan) förlorade inflytande vid riksdagen 1726-1727.
Vad var det holsteinska partiet?Det holsteinska partiet var en lös politisk grupp som stödde Karl XII:s systerson, hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp. Många i gruppen ville att han skulle bli svensk tronföljare. Det var inte ett modernt politiskt parti med medlemmar och ett gemensamt partiprogram, utan ett nätverk av personer med liknande politiska mål.
|
Arvid Horn kom att bli mössornas ledande företrädare. Mössorna ville föra en försiktig utrikespolitik och undvika nya krig, så att Sverige kunde återhämta sig efter stora nordiska kriget. Hattarna var däremot mer positiva till krig och ville att Sverige skulle återta sin ställning som stormakt. De ville också ha ett närmare samarbete med Frankrike, medan mössorna främst sökte stöd hos Storbritannien och Ryssland. Hattarna och mössorna var inte partier på samma sätt som dagens politiska partier, utan löst sammansatta grupper inom riksdagen.
Efter 1731 växte motståndet mot Horns och mösspartiets försiktiga fredspolitik. Vid riksdagen 1738-1739 fick hattarna övertaget, och Horn lämnade sina ämbeten.
Som helhet lyckades Horn med två av sina viktigaste mål: att bevara freden och försvara frihetstidens statsskick mot försök att stärka kungamakten.
M LÄS MER: Hattar och mössor
M LÄS MER: Frihetstiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
