© 2026 SO-rummet.se
Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn började sin bana som soldat och blev senare en skicklig ämbetsman och diplomat. Genom sina äktenskap knöt Horn band till inflytelserika familjer och stärkte sin sociala ställning. Han blev kanslipresident under Karl XII, men fick senare mindre inflytande när Georg Heinrich von Görtz blev kungens främste rådgivare.
Horn ansåg att Ulrika Eleonora inte automatiskt skulle ärva kronan efter Karl XII. Hon valdes istället till drottning av riksdagen efter att ha accepterat en ny regeringsform som begränsade kungamakten. Under hennes tid som drottning hamnade Horn senare i konflikt med henne.
Som kanslipresident, ungefär motsvarande en regeringschef, fick Horn en mycket stark politisk ställning från 1720. Han var även lantmarskalk, alltså talman för adelsståndet i Riddarhuset, vid riksdagarna 1720, 1726-1727 och 1731. Hans makt stärktes ytterligare när det holsteinska partiet (se nedan) förlorade inflytande vid riksdagen 1726-1727.
Vad var det holsteinska partiet?Det holsteinska partiet var en lös politisk grupp som stödde Karl XII:s systerson, hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp. Många i gruppen ville att han skulle bli svensk tronföljare. Det var inte ett modernt politiskt parti med medlemmar och ett gemensamt partiprogram, utan ett nätverk av personer med liknande politiska mål. |
Arvid Horn kom att bli mössornas ledande företrädare. Mössorna ville föra en försiktig utrikespolitik och undvika nya krig, så att Sverige kunde återhämta sig efter stora nordiska kriget. Hattarna var däremot mer positiva till krig och ville att Sverige skulle återta sin ställning som stormakt. De ville också ha ett närmare samarbete med Frankrike, medan mössorna främst sökte stöd hos Storbritannien och Ryssland. Hattarna och mössorna var inte partier på samma sätt som dagens politiska partier, utan löst sammansatta grupper inom riksdagen.
Efter 1731 växte motståndet mot Horns och mösspartiets försiktiga fredspolitik. Vid riksdagen 1738-1739 fick hattarna övertaget, och Horn lämnade sina ämbeten.
Som helhet lyckades Horn med två av sina viktigaste mål: att bevara freden och försvara frihetstidens statsskick mot försök att stärka kungamakten.
1700-talets politiska spel bakom kulissernaFrihetstiden innebar att Sveriges kung fick mindre makt och att riksdagen blev betydligt viktigare. Det gjorde samtidigt svenska riksdagsmän intressanta för Europas stormakter. Frankrike, Storbritannien och Ryssland försökte på olika sätt påverka svensk politik eftersom de ville få Sverige att välja just deras sida i Europas maktkamp. Påverkan skedde inte bara genom vanliga förhandlingar mellan diplomater. Utländska regeringar betalade också pengar till svenska politiska grupper och enskilda riksdagsmän. Det finns exempel på hur brittiska, franska och ryska pengar användes för att försöka påverka röster i riksdagen. Vid riksdagen 1738-1739, då Arvid Horn förlorade makten, stod utrikespolitiken i centrum för den hårda kampen mellan hans anhängare och hattarna. Hattarna ville närma sig Frankrike och drömde om att Sverige åter skulle bli en mäktig stormakt. Horn och hans anhängare föredrog en försiktigare politik och ville undvika ett nytt krig med Ryssland. Efter Horns fall ökade det utländska inflytandet ytterligare. Frankrike stödde framförallt hattarna, medan bland annat Ryssland och Storbritannien gav stöd åt deras motståndare. Frihetstiden brukar förknippas med ökad politisk debatt, starkare riksdag och så småningom världens första tryckfrihetsförordning. Men perioden hade alltså också en mindre smickrande sida. Sveriges nya politiska system gjorde det möjligt för fler att påverka makten – och Europas stormakter upptäckte snabbt samma möjlighet. |
M LÄS MER: Hattar och mössor
M LÄS MER: Frihetstiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Arvid Horn.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 7 minuter
Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden – råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa en sammanfattning över frihetstidens politiska skeenden. År 1719 avskaffade riksdagen den svenska monarkins envälde. Så började frihetstiden i Sverige, som pågick till Gustav III:s statskupp 1772...
Avsnitt (20:00 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om frihetstiden. Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frihetstidens hattar och mössor. Perioden mellan det karolinska enväldets slut och Gustav III:s statskupp 1772 brukar kallas frihetstiden. I Sverige rådde då ett fritt statsskick där hattar och mössor, som de första partierna kallades, utkämpade hårda politiska strider...
Utförlig fakta om Arvid Horn (1664-1742) och frihetstidens partipolitik. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om hattar och mössor under frihetstiden. I Sverige brukar perioden 1720-1772 kallas frihetstiden, vilket låter som en positiv värdering. Landet styrdes av ”Riksens maktägande ständer” och två partier med de lustiga namnen Hattar och Mössor konkurrerade om makten. Ändå var det inte så idylliskt. Hårda partistrider, intriger, korruption och mutor präglade epoken...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Arvid Horn (1664–1742) , kanslipresident, generallöjtnant, greve . Finlandsfödde Arvid Horn valde den militära banan och kom genom sitt äktenskap in i hovkretsarna och blev vän med Karl XII. Som belöning för sina framgångar som diplomat upphöjdes han till grevligt stånd. Under den tid kungen förde krig i olika delar av Europa skötte Horn hemlandets angelägenheter, först som medlem av det kungliga rådet och sedan som kanslipresident, vilket motsvarade en statsminister. Efter Karl XII:s död strävade Horn till att begränsa kungamakten.
Faktasida på Historiesajten där du kan läsa om hattpartiet och mösspartiet som växelvis dominerade den svenska inrikes- och utrikespolitiken under frihetstiden.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges första politiska partier - Hattarna och Mössorna. I dag ses förekomsten av rivaliserande politiska partier som ett slags garanti för att det demokratiska samhället fungerar. På 1700-talet ansågs däremot partibildningar söndra och försvaga den samdräkt och enighet som hela samhället vilade på...
Artikel i Wikipedia som behandlar frihetstiden som är en benämning på epoken i Sveriges historia mellan 1719 och 1772. Anledningen till att denna period kallas frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses…
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om krigaren och politikern Arvid Horn (1664-1742). Han är en av de mest sammansatta figurerna i svensk historia. Först krigare, sedan statsman; den djärvaste bland de djärva som anförare för Karl XII:s livdrabanter; en försiktigt beräknande kanslipresident när han styrde det frihetstida Sverige in i nya banor efter stormaktens sammanbrott...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Hattar och mössor var namnen på Sveriges två första riksdagspartier, som växte fram under...
