Före 1919 hängde rösträtten ihop med hur mycket skatt du betalade. Den som var rik och betalade mycket skatt hade flera röster i valet. De som var fattigast fick inte rösta alls.
Rösträtten hängde också ihop med könet. Det var bara män som fick rösta, om de hade betalat tillräckligt mycket skatt. Allmän rösträtt för män infördes 1909 då utvidgades rösträtten till att gälla fler män. 10 år senare togs beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.
Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val redan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig och förlorade sin rösträtt. Läraren och politikern Fredrik Theodor Borg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. Det var inte många i riksdagen som stödde förslaget och det dröjde fram till år 1900 innan den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startade.
Författaren och samhällsdebattören Elin Wägner står vid en trave med insamlade namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, 1914.
Frida Stéenhoff (1865-1945) var författare och samhällsdebattör. Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?” Frida Stéenhoff förstod nämligen inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna. Frida Stéenhoff höll inte med. Enligt henne var rösträttsfrågan inte en fråga om mogenhet. Hon tyckte att själva poängen med allmän och lika rösträtt är att det är en rättighet – att låta folket få bestämma och kunna påverka samhället.
1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen samlade politiskt aktiva kvinnor från höger till vänster. Det var bara kvinnor som fick vara medlemmar. Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner är några av föreningens mer berömda medlemmar.
Föreningen jobbade med ett intensivt påverkansarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen och höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträttsdag" för att skapa uppmärksamhet för kampen. 1911 blev ett viktigt år för LKPR. Då stod föreningen värd för den internationella kvinnorösträttsrörelsens sjätte kongress. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar och 1913 lyckades de samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. När den kvinnliga rösträtten infördes 1919 upplöstes förbundet och en del av medlemmarna gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet istället. Ledningen för LKPR bildade Svenska Kvinnors Medborgarförbund.
Socialdemokraten Hjalmar Branting håller tal om kvinnlig rösträtt 1918. Fotograf: Karl Ransell
Vid riksdagsvalet till andra kammaren 1917 blev det majoritet för kvinnlig rösträtt. Året efter fick kvinnor och män rösträtt i kommunalvalen på lika villkor. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, i valen till riksdagens andra kammare också. Det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog hölls 1921. Nu hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst värd lika mycket.
Men även efter 1921 fanns det många människor i Sverige som inte fick delta: De som satt i fängelse, människor som inte kunde försörja sig själva, folk med stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade. Män fick bara rösta om de hade gjort lumpen, och dessutom var alla som röstade tvungna att ha fyllt 23 år för att få rösta…
LÄS MER: Den svenska demokratins rötter
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle
PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1910-1919
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
EXTERN LÄNK: Läs mer om allmän och lika rösträtt på Stockholmskällan
Frågor till texten:
Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik,...
Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...
Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...
En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.
Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.
