Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria.
M

Plansch för möte om kvinnlig rösträtt från 1916.

Olika rösträtt för olika människor

Före 1919 hängde rösträtten ihop med hur mycket skatt du betalade. Den som var rik och betalade mycket skatt hade flera röster i valet. De som var fattigast fick inte rösta alls. Rösträtten hängde också ihop med könet. Det var bara män som fick rösta, om de hade betalat tillräckligt mycket skatt. Allmän rösträtt för män infördes 1909 då utvidgades rösträtten till att gälla fler män. 10 år senare togs beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Ogifta kvinnor fick rösta i kommunalval

Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val redan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig och förlorade sin rösträtt. Läraren och politikern Fredrik Theodor Borg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. Det var inte många i riksdagen som stödde förslaget och det dröjde fram till år 1900 innan den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startade.

ANNONS

ANNONS

Författaren och samhällsdebattören Elin Wägner står vid en trave med insamlade namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, 1914.

Frida Stéenhoff – feminist och rösträttskämpe

Frida Stéenhoff (1865-1945) var författare och samhällsdebattör. Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?” Frida Stéenhoff förstod nämligen inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna. Frida Stéenhoff höll inte med. Enligt henne var rösträttsfrågan inte en fråga om mogenhet. Hon tyckte att själva poängen med allmän och lika rösträtt är att det är en rättighet – att låta folket få bestämma och kunna påverka samhället.

Kvinnorna startade organisation för att kräva rösträtt

1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen samlade politiskt aktiva kvinnor från höger till vänster. Det var bara kvinnor som fick vara medlemmar. Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner är några av föreningens mer berömda medlemmar.

ANNONS

ANNONS

Föreningen jobbade med ett intensivt påverkansarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen och höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträttsdag" för att skapa uppmärksamhet för kampen. 1911 blev ett viktigt år för LKPR. Då stod föreningen värd för den internationella kvinnorösträttsrörelsens sjätte kongress. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar och 1913 lyckades de samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. När den kvinnliga rösträtten infördes 1919 upplöstes förbundet och en del av medlemmarna gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet istället. Ledningen för LKPR bildade Svenska Kvinnors Medborgarförbund.

Socialdemokraten Hjalmar Branting håller tal om kvinnlig rösträtt 1918. Fotograf: Karl Ransell

Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt 1919

Vid riksdagsvalet till andra kammaren 1917 blev det majoritet för kvinnlig rösträtt. Året efter fick kvinnor och män rösträtt i kommunalvalen på lika villkor. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, i valen till riksdagens andra kammare också. Det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog hölls 1921. Nu hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst värd lika mycket.

Men även efter 1921 fanns det många människor i Sverige som inte fick delta: De som satt i fängelse, människor som inte kunde försörja sig själva, folk med stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade. Män fick bara rösta om de hade gjort lumpen, och dessutom var alla som röstade tvungna att ha fyllt 23 år för att få rösta…

LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

  1. Vem var Frida Stéenhoff?
     
  2. Varför infördes ”allmän och lika rösträtt för män och kvinnor” år 1919?
     
  3. Hur skiljer sig rösträtten 1919 jämfört med idag?
     
  4. Har vi ”allmän och lika rösträtt” idag? Vilka får inte vara med och rösta i de demokratiska valen? Varför tror du att det är så?

 

Text: Sofia Dahlquist, pedagog och samordnare för Stockholmskällan
Webbplats: Stockholmskällan

 

Senast uppdaterad: 19 augusti 2019
Publicerad: 26 februari 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under...

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg...

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Relaterade taggar

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...