Hattarnas ryska krig 1741-1743 var ett misslyckat svenskt anfallskrig mot Ryssland. Det styrande hattpartiet leddes av stridslystna unga män, trötta på Arvid Horns fredspolitik. Gamla stormaktsdrömmar levde än, närda av en närmast mytisk tro på den svenske soldatens oövervinnlighet. Med franska pengar samt kungens och riksdagens stöd förklarade rådet i juli 1741 krig mot Ryssland. En snabb återerövring av de provinser som förlorats genom freden i Nystad 1721 var målet.
Resultatet blev det motsatta. Brist på proviant och dricksvatten, sjukdomar, deserteringar samt oklar militär planläggning ledde till nederlag vid Villmanstrand i augusti. Ett år senare kapitulerade den inneslutna hären vid Helsingfors.
Den ryska kejsarinnan Elisabet hade i mars 1742 uttryckt sitt stöd för att separera den finska rikshalvan från Sverige i syfte att skapa ett självständigt Finland. Nu var hennes position stark, men tack vare valet av hennes kandidat, Adolf Fredrik, till svensk tronföljare underlättades villkoren i den påföljande Åbofreden i augusti 1743. Området öster om Kymmene älv och Saima i sydöstra Finland överläts till Ryssland. Sverige tvingades också acceptera att 12 000 ryska soldater förlades på svensk mark som skydd mot Danmark. Efter en svensk-dansk överenskommelse 1744 kunde dessa trupper efter visst besvär fås att återvända till Ryssland i juli samma år.
"Lilla ofreden" är en beteckning på den ryska ockupationen av Finland under hattarnas ryska krig 1741-1743. Befolkningen tvingades svära trohetsed till Elisabet av Ryssland och sedan även till tronföljaren Karl Peter Ulrik.
Begreppet anknyter till "stora ofreden", den långa perioden av krigshandlingar under stora nordiska kriget 1700-1721.
LÄS MER: Frihetstidens Sverige
LÄS MER: Hattar och mössor
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till hattarnas ryska krig.
Genomgång (13:13 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om frihetstiden och den efterföljande gustavianska tiden.
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Sveriges krig mot Ryssland 1741-1743.
Grundskoleboken är en webbplats som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om frihetstidens Sverige ur olika perspektiv. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.
Artikel i Wikipedia där du hittar fakta om hattarnas ryska krig 1741-1743. Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i stora nordiska kriget. Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland...
På Historiesajten finns ett avsnitt som handlar om Sveriges deltagande i olika krig mellan åren 1521 och 1814. Här kan du bland annat läsa om: Gustav Vasas befrielsekrig, grevefejden, 30-åriga kriget, Karl X:s danska krig, stora nordiska kriget, hattarnas krig mot Ryssland, Gustav III:s ryska krig och finska kriget.
På Hans Högmans hemsida berättas kortfattat om de flesta krig som Sverige deltagit i från 1500-talet till Sveriges sista krig 1814. Du kan också läsa om olika fältslag och sjöslag under perioden.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hattarnas krig 1741-1743. Få eller inget av krigen i Sveriges historia har varit så katastrofalt misslyckat som det hattpartiet efter hård strid i riksdagen lyckades driva igenom 1741…
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...
