+ Visa hela artikelserien

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?
M

Riksdagsvalet 1921, första valet efter allmänna rösträttens införande för kvinnor.

Oro inför riksdagsvalet

När valen till riksdagen hölls i september 1921 var det säkert många riksdagsledamöter som tänkte tillbaka på alla tal, debatter, möten och demonstrationer som låg bakom dem. Nu var det upp till bevis. Skulle folkstyret fungera?

Under en avgörande debatt, i december 1918, hade socialisten och rösträttsförespråkaren Carl Lindhagen påmint ledamöterna i andra kammaren: ”Först nu börjar det svåra arbetet!” Det lät nästan som en varning.

Att besluta om allmän och lika rösträtt var en sak. Att i praktiken åstadkomma ett fungerande folkstyre var något helt annat. Vad skulle politiken handla om när rösträttsfrågan äntligen var avgjord? Kunde miljontals ovana väljare verkligen göra kloka och självständiga val? Hur skulle allt ordnas rent praktiskt när hundratusentals nya väljare strömmade till vallokalerna? Eller tänk om väljarna stannade hemma! Det var en ny situation för politikerna som nu var tvungna att nå ut och locka helt nya väljargrupper.

ANNONS

ANNONS

Nya skiljelinjer inom politiken

Socialdemokrater och liberaler hade under lång tid kämpat tillsammans för rösträttens införande. Men under 1920-talet gick partierna skilda vägar. Liberalerna ville ha individuell frihet och privat ägande, medan socialdemokraterna förespråkade välfärdsreformer och socialiseringar.

En ny skiljelinje i svensk politik tog fastare form under 1920- och 30-talen: socialdemokratisk vänsterpolitik ställdes mot en borgerlig höger. Under 1920-talet växlade regeringarna snabbt. Många kritiska röster höjdes då mot demokratin, som beskylldes för att vara instabil och ineffektiv. Partipolitiken ledde bara till ”käbbel” som inte var till landets bästa, menade kritikerna.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) upplöstes 1921. Vart skulle de politiskt engagerade kvinnorna nu ta vägen? Det talades om att bilda ett kvinnoparti, men i stället skapades särskilda kvinnosektioner inom de redan etablerade partierna. I partiorganisationerna fortsatte dock männen att bestämma nästan allt. Kvinnorna fick svårt att ta plats på nomineringslistor, i partiledningar, valberedningar och verkställande utskott.

Kvinnorna hade fått rösträtt, men under en lång tid kunde de nästan bara rösta på män.

Demokratiska utmaningar

Rösträtten var bara en av många ingredienser som krävdes i ett fungerande folkstyre. Det första valet 1921 visade på flera utmaningar för den unga svenska demokratin:

1. Engagemang och deltagande

Då: Utan folkets engagemang dör demokratin. Endast 55 procent av väljarna röstade 1921. Valdeltagandet var ännu lägre bland nya väljargrupper som kvinnor, jordbruksarbetare och tjänstefolk. Bland samerna deltog så lite som 2,4 procent av de röstberättigade i röstlängderna.

I dag: Sedan 1921 har valdeltagandet ökat. Den genomsnittliga utbildningsnivån har höjts, och intresset för politik har ökat. Det beror inte minst på att de politiska besluten i högre grad påverkar människors vardagsekonomi och välfärd. Men frågan om folkets engagemang är fortfarande en av demokratins allra största utmaningar.

ANNONS

ANNONS

2. Valsystemet

Då: Valet 1921 genomfördes inte på en gemensam dag, utan under nästan hela september månad. Valresultatet i Skåne var redan känt när Stockholm, Göteborg och andra valkretsar höll sina val. ”Stor framgång för högern i Skåne” stod det i tidningarna, vilket förstås kan ha påverkat de väljare som röstade senare.

I vissa delar av landet fanns få vallokaler, vilket skapade köer och trängsel. En del väljare orkade inte vänta. De gick hem utan att rösta. På landsbygden var det långt till vallokalerna. Bönder, lantarbetare, husmödrar, fiskare och många andra grupper kunde inte lämna sina sysslor för att delta i valet.

I dag: Sedan 1921 har flera reformer genomförts för att höja valdeltagandet och skapa bättre förutsättningar för rättvisa val. Sedan 1960-talet ligger valdeltagandet stadigt över 80 procent, och riksdagsvalen hålls sedan 1942 på samma dag över hela landet. Det finns dessutom fler tillgängliga vallokaler och bättre möjligheter att förtidsrösta.

3. Partierna

Då: 1921 var partisystemet fortfarande under utveckling. Partiernas information till väljarna byggde till stor del på valmöten och hembesök ”öga mot öga”. Det fanns ingen radio eller tv, inga direktsända partiledardebatter eller granskande journalister i dagens mening. Det kunde vara ganska svårt för väljarna att veta vilken politik de stödde genom sin röst.

I dag: Riksdagspartierna har i dag stabila organisationer och centralt fastställda partiprogram. Sedan 1960-talet får de etablerade partierna ett skattefinansierat partistöd. Syftet med partistödet är att skapa en möjlighet för partierna att arbeta långsiktigt och självständigt, utan att behöva ta emot ekonomiska bidrag från företag, privatpersoner eller intresseorganisationer.

kommunikation
Bild: Västergötlands museum / Örebro läns museum
På 1920-talet fanns varken radio eller tv, och få hushåll hade telefon. Cykeln var däremot viktig för att föra samma politiker och väljare. En stor del av informationen inför valet förmedlades genom tal, stora valmöten och hembesök hos väljarna.

ANNONS

ANNONS

De folkvalda

När riksdagen samlades i januari 1922 var det första gången som riksdagen hade utsetts genom demokratiska val. Fler representanter från arbetar- och medelklassen tog plats i riksdagens båda kamrar. Dessutom hade de första kvinnorna blivit invalda, efter hundratals år med manliga riksdagsledamöter.

Kvinnorna utgjorde ungefär hälften av väljarkåren 1921. Trots det valdes endast fem kvinnor in i riksdagen. Kerstin Hesselgren tog som ensam kvinna plats i första kammaren, medan Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring valdes in i andra kammaren.

Männen fortsatte att dominera politiken långt efter demokratins genombrott. Kvinnorna kämpade för att ta plats, men möttes ofta av motstånd: männen placerades högre än kvinnorna på partiernas nomineringslistor, de lade beslag på posterna i partiledningen, bestämde i partigrupperna och satt ordförande i utskotten. Varför? Flera forskare menar att kvinnorna främst hindrades på grund av dåtidens könsroller och osynliga maktstrukturer i den manligt präglade riksdagen. ”Man hade väntat så länge, hoppats så mycket, och nu, nu märktes vi inte”, skrev Ellen Key, en av tidens mest kända författare och samhällsdebattörer.

Många kvinnor som hade inlett sitt politiska arbete i den kvinnliga rösträttsrörelsen fortsatte därefter i partierna, men också i kvinnoorganisationer och andra föreningar utanför riksdagen. Där fortsatte kampen för kvinnors rättigheter, sociala reformer, ett stärkt civilförsvar och mycket annat.

Det dröjde dock till 1960-talet innan kvinnorna började ta mer plats i partierna och riksdagen. Då väcktes debatten om könsroller och jämställdhet, vilket bidrog till att kvinnor i högre grad nominerades och tilldelades tyngre uppdrag inom politiken.

Vardag i Riksdagshuset

Fram till 1949 sammanträdde riksdagen endast fyra månader på våren. Resten av året arbetade ledamöterna med annat. Få hade politiken som huvudsyssla, vilket inte minst berodde på att lönen och förmånerna var så begränsade. På 1920-talet fick ledamöterna ingen hjälp med bostad under sin vistelse i Stockholm. Ersättningen var endast 32 kronor om dagen (cirka 700 kronor i dagens penningvärde).

Då som nu skedde mycket av riksdagsarbetet i det tysta. Ledamöterna arbetade hårt i partigrupper och riksdagsutskott, där de läste utredningar, diskuterade och tog fram förslag till beslut.

Utskotten var gemensamma för båda kamrarna, vilket underlättade samarbetet. När ett utskott lade fram sitt lagförslag hade det redan utretts, diskuterats och förhandlats ordentligt. För att riksdagen skulle kunna fatta beslut behövde båda kamrarna enas. Ibland krävdes det flera omarbetningar, jämkningar och kompromisser innan utskottens förslag gick igenom.

På väg mot enkammarsystemet

När tvåkammarriksdagen infördes var tanken att den indirekt valda första kammaren skulle fungera som en garanti för långsiktighet, tradition och politisk stabilitet. Första kammaren bestod av äldre, erfarna och eftertänksamma politiker från samhällets övre skikt. De kunde stoppa eller bromsa förslag som den direktvalda andra kammaren lade fram.

Landstingen valde ledamöter till första kammaren vart åttonde år, på ett rullande schema. Sammansättningen i första kammaren förändrades alltså kontinuerligt och långsamt.

Från 1950-talet ökade kritiken mot tvåkammarsystemet, som ansågs föråldrat och krångligt. Efter många år av utredningar ersattes tvåkammarsystemet med den nuvarande enkammarriksdagen 1971.

Den första folkomröstningen

Samtidigt med den allmänna rösträtten införde Sverige möjlighet till rådgivande folkomröstningar. Redan 1922 fick svenskarna ta ställning till en mycket omdebatterad fråga: Skulle alkoholen förbjudas?

Efter den så kallade ”förbudsomröstningen” har ytterligare fem nationella folkomröstningar hållits i Sverige. Sedan 1980 har dessutom flera hundra rådgivande folkomröstningar skett på lokal nivå, i kommuner, regioner och landsting.

Folkomröstning 1921
Bild: Wikimedia Commons/ Stockholmskällan
Valpropaganda inför folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922. "Kräftor kräva dessa drycker!" var nej-sidans mest kända affisch, gjord av Albert Engström. Affischen till höger är för ja-sidan, och visar en berusad man på marken framför hustru och barn.

PODCAST: Folkomröstningar i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

Visste du att:

  • Valdeltagandet var länge lägre på landsbygden än i städerna, vilket till stor del berodde på att bönder, pigor och andra lantarbetare hade svårt att lämna arbetet för att resa till en avlägsen vallokal.
     
  • Det tog 50 år innan kvinnorepresentationen ökade på allvar i riks-dagen. Först i mitten av 1990-talet fanns över 40 procent kvinnor bland ledamöterna. Vid samma tid började kvinnorna också ta fler platser i partiledningarna och som ministrar i regeringen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När kampen för rösträtt äntligen var vunnen oroade sig många politiker för om allt skulle fungera inför och under riksdagsvalet. Ge exempel på några av de nya utmaningarna som den unga svenska demokratin stod inför.
     
  2. I texten nämns att en ny skiljelinje tog form inom svensk politik under 1920- och 1930-talen. Förklara vad som menas.
     
  3. 1921 kunde även kvinnor rösta i riksdagsvalet, men det var fortfarande lång väg kvar till jämställdhet mellan kvinnor och män inom politiken. Hur såg könsuppdelningen ut bland dem som fattade de politiska besluten?

Fundera på:

  1. Vilken betydelse har valdeltagandet för demokratin? Hur stor andel av folket måste rösta för att valet ska få kallas demokratiskt?

Ta reda på:

  1. Ta reda på mer om de sex folkomröstningar som har genomförts i Sverige. Vilka frågor gällde omröstningarna, och vad blev resultatet?
     
  2. Jämför valdeltagandet och valresultatet i hela Sverige med hur det är i din kommun och i valdistriktet där du bor. Vilka skillnader och likheter finns? Vilka orsaker kan ligga bakom eventuella skillnader?
     
  3. Ta reda på mer om de fem första riksdagskvinnorna: Varför blev de politiker? Hur länge stannade de i riksdagen? Vilka typer av frågor arbetade de mest med? Varför tror du att de engagerade sig i just dessa frågor?

Diskutera:

  1. Föreställ dig att du var politiker på 1920-talet. Hur skulle du göra för att nå fram till väljarna med ditt budskap? Tror du att det var svårare för väljarna att göra kloka val på 1920-talet än i dag?
  2. Jämför hur partierna drev sina valkampanjer inför riksdagsvalet 1921 med det senaste riksdagsvalet.

         a) Vilka skillnader och likheter finns i sättet att nå ut till väljarna?
         b) Vilka anser du satte agendan för valrörelsen och den politiska debatten 1921 respektive under det senaste valet – politikerna eller medierna?

  3.  

    Måste män representera män i riksdagen? Vad gäller för andra grupper som kvinnor, arbetare, storföretagare, homosexuella, finlandssvenskar eller 30-åringar?

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 1 juni 2019
Publicerad: 1 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

SO-rummet bok
M

Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med...

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så....

ANNONS

Ämneskategorier

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...