Demokratins genombrott i Sverige

Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld.
M

Sverige var sent ute i fråga om demokratiskt genombrott. Inte minst kvinnors rösträtt dröjde.

Ett extrainkallat riksdagsmöte

Klockan tio på förmiddagen den 17 december 1918 samlades ledamöterna i riksdagens första och andra kammare. Vissa kom direkt från julstöket och de vardagsproblem som många familjer brottades med under rådande kristider. Det nyss avslutade första världskriget hade lett till omfattande ransoneringar. Det var svårt att få tag på potatis, socker, skinka, kryddor och mycket annat som hörde julen till.

På dagordningen stod regeringens senaste förslag om kraftigt utökad rösträtt och valbarhet för både män och kvinnor.

ANNONS

En dramatisk tid

Perioden kring demokratins genombrott var dramatisk och oförutsägbar. Sveriges demokratisering påverkades av revolutionära stämningar, både inom landet och ute i Europa.

Tyskland, Italien och vissa andra stater som genomförde demokratiska reformer under 1910-talet gick snart ett helt annat öde till mötes.

Det var egentligen inte tänkt att riksdagen skulle behandla rösträtten vid denna extrainkallade riksdag. Men hösten 1918 skakades Europa av kriser och revolutionära stämningar. Både män och kvinnor hade under krigsåren fått göra stora insatser i försvarsmakten, jordbruket, industrin och i hemmen. Många ansåg att när folket gjorde så stora samhällsinsatser, borde de också få rätt att rösta.

Allmän och lika rösträtt

Strax före klockan ett på natten onsdagen den 18 december 1918 slog talmannens klubba äntligen i bordet. Till slut kunde de båda kamrarna fatta ett principbeslut. Sverige skulle införa allmän och lika rösträtt. Det skulle ske i två steg:

  1. Redan i valen till kommuner och landsting våren 1919 skulle alla myndiga svenska medborgare - kvinnor såväl som män - ha en röst var, oavsett kön, social bakgrund och förmögenhet. Beslutet påverkade även riksdagen, eftersom första kammarens ledamöter utsågs indirekt av landstingen.
     
  2. Riksdagen utlovade dessutom att allmän och lika rösträtt skulle införas även i valen till riksdagens andra kammare. Det krävde dock en grundlagsändring och ytterligare två beslut vid de ordinarie riksdagarna 1919 och 1921.

När beslutet väl var fattat och riksdagsmännen begav sig hemåt i den kalla decembernatten så låg ett nytt Sverige under deras fötter. Vägen framför dem var mörk och osäker. Vissa socialister skulle även i fortsättningen sätta sitt hopp till revolutionens våldsamma kraft. Somliga högermän skulle aldrig acceptera folkstyret fullt ut. Hos många gnagde den svåra frågan: Skulle ”vanligt folk” verkligen klara av att styra landet i dessa svåra tider?

1917 rådde matbrist och hungersnöd i landet. Bilden visar en hungerdemonstration i Katrineholm.

Varför blev Sverige en demokrati?

Demokratins genombrott berodde på flera samverkande faktorer. Vissa förändringar hade pågått åtminstone sedan 1700-talet: upplysningen, industrialiseringen, urbaniseringen, befolkningsökningen, den ökade läskunnigheten, de framväxande folkrörelserna, ny kommunikationsteknik och friare massmedier - allt detta omformade samhället och medförde krav på nya politiska spelregler. När så det rätta ”psykologiska läget” uppstod på hösten 1918 kunde en majoritet i riksdagen övertygas: om inte demokratin infördes genom kontrollerade reformer så riskerade samhället att vältas över ända med våld.

ANNONS

Reformer på vägen mot demokrati under 1800-talet

Förberedande beslut

I slutet av 1800-talet var demokratin fortfarande långt borta. Men Sverige hade genomfört flera reformer som tillsammans var viktiga för det demokratiska genombrott som väntade under 1900-talet:

  • Regeringsformen som beslutades den 6 juni 1809 slog fast principen om maktdelning, vilket innebar slutet för den enväldiga kungamakten.
     
  • Folkskolan (1842), större frihet för företagare (1864), lika arvsrätt mellan könen (1845) och flera andra reformer stärkte folkets fri- och rättigheter. Inom flera områden förbättrades kvinnornas ställning.
     
  • 1862 års bestämmelser om kommuner och landsting och 1866 års tvåkammarriksdag byggde på personlighetsprincipen. Principen innebar att rösträtten och valbarheten knöts till enskilda personer - inte till de fyra stånd vars privilegier hade slagits fast av kungen på medeltiden.

De fem maktfunktionerna i 1809 års regeringsform

1809 års regeringsform beskrev fem maktfunktioner som delades mellan kungen och riksdagen. Dagens statsskick bygger i stället på parlamentarismens principer, vilket betyder att riksdagen har den yttersta makten över såväl lagar och beskattning som regering och  statsförvaltning. Maktdelningen mellan kung och riksdag är avskaffad, men statens arbetsuppgifter är fortfarande uppdelade på ungefär samma sätt. Det handlar om att stifta lagar, beskatta, styra och verkställa, döma, följa upp och granska.
 

LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

ANNONS

ANNONS

Parlamentarismens genombrott

Hösten 1917 hade kungen gett den blivande statsministern Nils Edén ett personligt löfte. I ett samtal med Edén lovade kungen att följa parlamentarismens principer, vilket innebar att kungen i fortsättningen inte skulle ingripa i regeringsmakten. Edén ville inte bli statsminister om kungen skulle fortsätta att lägga sig i regeringens politik. Bara några år tidigare, 1914, hade kungen (Gustav V) orsakat en regeringskris. I borggårdstalet hade kungen gått emot den dåvarande regeringens försvarspolitik, vilket slutade med att regeringen avgick. När parlamentarismen infördes blev regeringens politik beroende enbart av riksdagens stöd.

Allmän - men inte för alla

Allmän och lika rösträtt betyder att alla medborgare över en viss ålder får rösta och att varje röst har samma värde. I Sverige brukar man säga att allmän och lika rösträtt infördes under perioden 1918-1921.

Redan 1919 var rösträtten lika i den bemärkelsen att de som fick rösta hade en röst var. Men det fanns kvar ekonomiska och juridiska villkor (så kallade streck) som gjorde att ungefär 2 procent av de vuxna medborgarna inte fick rösta. På den tiden var det inte konstigt att rösträtten var knuten till krav på ordnad ekonomi, skötsamhet och förstånd. De flesta ansåg att rösträtten ändå kunde kallas ”allmän”. I dag har vi en annan syn på rösträtten och medborgarnas politiska rättigheter. Många menar att rösträtten blev allmän först 1945, eller till och med 1989. Först då fick verkligen alla vuxna svenskar rätt att rösta.

Hur stor ska demokratin vara?

En av demokratins ”eviga” frågor gäller storleken på den offentliga sektorn. Hur mycket skatt ska vi betala, och vilka frågor ska vara gemensamma? På 1920-talet betalade svenskarna bara 10 procent av inkomsterna i skatt. Politikerna hade därför inte råd med några större välfärdsreformer. Därefter växte den politiskt styrda offentliga sektorn kraftig till 1990-talet, för att därefter minska något.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var anledning till den extrainkallade riksdagen som påbörjades den 17 december 1918?
     
  2. Vilket var det viktigaste beslutet som fattades under detta riksdagsmöte? Ge en kort sammanfattning vad det gick ut på.
     
  3. Redogör kortfattat för några av de bakomliggande historiska händelserna som har haft stor betydelse för Sveriges demokratisering.

Diskutera:

  1. Hur stor anser du att demokratin ska vara i Sverige? Se den grå faktarutan här ovanför.
     

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 2 maj 2024
Publicerad: 3 april 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Hi
Demonstration

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna