Tvåkammarriksdagen - politiskt system för elitstyre

klocka
Lästid 4 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen.
S
Artikel
Flygblad

Del av ett flygblad utgivet av Socialdemokratiska arbetarepartiet 1910. Illustrationen är en karikatyr på tvåkammarriksdagens ojämlikhet jämfört med ett mer modernt valsystem baserat på allmän och lika rösträtt. På den ena gungbrädan väger en man med 5 000 röster mer än fler människor, på den andra väger fler människor med varsin röst tyngre än en mans röst. 

Reformens upphovsman, Louis De Geer, hade förklarat att syftet var att förhindra ”ensidiga och förhastade beslut” samt trygga ”bildningens och förmögenhetens talan”. Rikedom ansågs bevisa personens kompetens. De mer förmögna kunde stå oberoende och inte styras av mäktiga personer och intressen i samhället.

I första kammaren (125 ledamöter 1867) samlades godsägare, höga ämbetsmän, finansmän och enstaka bönder. ”Överhuset” valdes av landstingen via lokala val där den kommunala rösträtten omfattade närmare hälften av de vuxna männen, de som uppnått inkomstgränsen för kommunalskatt (ca 500 kr). 

Den för sin tid relativt omfattande rösträtten uppvägdes dock med råge av att antalet röster varierade kraftigt utifrån inkomst och förmögenhet. Högsta antal röster var 5 000, från 1909 sänktes den till 40 röster. Som exempel kan vi ta en röstlängd för kommunalval i Alsike  där friherre Karl Gustaf Cederström förfogade över 34 röster medan statdrängen Johan Erik Jansson bara hade tre.

ANNONS

ANNONS

Graderad rösträtt

Men varför graderad rösträtt? Kommunerna sågs som opolitiska organ där medborgarna gemensamt skötte skola, fattigvård och andra frågor. Bolag hade också röster i kommunerna vars princip liknade aktiebolagens. Den som ägde mest ansågs ha störst intresse i vad som gjordes. Att fattiga som inte ens betalade skatt skulle bestämma över kommunens utgifter (taget från de förmögnas skatter) sågs som ett hot.

För att kunna väljas in i första kammaren krävdes än högre inkomst och förmögenhet. Att arbetet var obetalt innebar också en begränsning och bidrog till att bevara de övre klassernas övermakt. Bara 6 000 män var valbara till första kammaren under den nya riksdagens första tid. Även kvinnor kunde i princip rösta – det ytterst lilla fåtal som hade egna inkomster eller förmögenhet.

Inkomstkrav

Valen till den mer folkliga andra kammaren (190 ledamöter 1867) var lika. Varje röstberättigad hade en röst. Men för att uppfylla kraven på politisk rösträtt krävdes en årlig inkomst på 800 kronor, eller ägande av fastighet värd 1 000 kronor, eller arrenderande av jordbruk taxerat till 6 000 kronor. Kommunalskatten skulle vara betald. Kvinnorna var också formellt utestängda från valen.

Knappt 22 procent av de vuxna männen beräknas ha haft rösträtt. Visserligen ökade inkomsterna med tiden och alltfler tog sig över rösträttsstrecket, men efter 40 år var andelen vuxna män som formellt hade rösträtt inte mer än drygt 40 procent. Därifrån försvann 7–8 procent, ca 100 000 väljare, med obetalda kommunalskatter eller andra hinder. Andra kammaren kom att till hälften bestå av jordbrukare. Dessutom satt här städernas redaktörer, företagare och ämbetsmän samt ett antal godsägare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var syftet med den graderade rösträtten till tvåkammarriksdagen enligt dess upphovsman Louis De Geer?
     
  2. Nämn några sociala grupper som dominerade den nya tvåkammarriksdagen efter reformen 1865–1866.
     
  3. Hur fungerade graderad rösträtt i kommunerna och varför ansågs det rättvist?
     
  4. Ge exempel på krav som behövdes uppfyllas för att få rösträtt till andra kammaren.
     
  5. Hur många män hade rätt att väljas till första kammaren i början, och vilka krav fanns?
     
  6. Vad var den högsta mängden röster en person kunde ha i kommunalvalen, och hur förändrades detta 1909?

Ta reda på:

  1. Hur och varför graderad rösträtt avskaffades i Sverige (vilka reformer som ledde till detta).
     

 

S  LÄS MER: Riksdagens historia

S  LÄS MER: Representationsreformen 1865-1866

S  LÄS MER: När riksdagens avskaffade första kammaren

M  LÄS MER: Sverige under 1800-talet

S  LÄS MER: Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905

M  LÄS MER: Sveriges demokratisering

M  LÄS MER: Svensk-norska unionen

S  LÄS MER: Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet

S  LÄS MER: Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

S  LÄS MER: Regeringsformen 1809

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia, Södertörns högskola 
Texten har tidigare ingått i projektet Demokrati100 som var en statlig satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Demokratijubileet firades under åren 2018–2021.

Bakom projektet stod Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Kopplat till projektet fanns även ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare som ville uppmärksamma demokratijubileet.
 

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 5 januari 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

M
Sågverk i Sundsvall
av: Herman Lindqvist
2025-03-10
klocka Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Liberala reformer i Sverige 1840-1873

M
Klassrum med elever i en folkskola.
av: Herman Lindqvist
2025-01-26
klocka Lästid 5 minuter

Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.
av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Freden, vaccinet och potatisen

M
Kvinnlig potatisplockare
av: Herman Lindqvist
2025-01-13
klocka Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

L
Tåg på väg till Stockholm
av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Relaterade taggar

Hi
Riksdagen

Representationsreformen 1865-1866

Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Lyssna