Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för 1600-talets och 1700-talets hierarkiska samhälle.
Treståndsläran betonade att samhällets olika grupper hade sina noggrant bestämda uppgifter och att lydnad var en överordnad norm.
Allmänheten fick ständigt hustavlan inpräntad i sig genom katekesläsning och predikningar. Domkapitlen meddelade prästerna vilka avsnitt ur katekesens hustavla de skulle predika på söndagen och sedan förhöra på.
Treståndsläran skapade "en uppfattning av samfundslivet som var gemensam för alla stormaktstidens svenskar, vilket socialt skikt de än tillhörde och vilken bildningsgrad de än innehade" (religionshistorikern Hilding Pleijel).
Hustavlan var ett ideologiskt redskap för kyrkans kontroll och försvann först vid 1800-talets början.
| Husaga var husbondens rätt att aga hustru, barn och tjänstefolk. Rätten byggde på hustavlans hierarkiska ordning, återgiven i Luthers lilla katekes. I 1734 års lag fanns inte rätten att aga hustrun kvar, däremot föräldrarnas rätt att straffa barnen. Aga av tjänstefolk reglerades i legostadgan, som 1858 begränsades till att gälla män under 18 år och kvinnor under 16 år. Legostadgan försvann helt först 1920. |
LÄS MER: Kyrkans kontroll under stormaktstiden
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till hustavlan.
Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...
Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...
Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...
Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om husförhören som infördes successivt i Sverige efter reformationen. Fram till 1800-talets slut var det kyrkans och statens sätt att hålla reda på svenskarna. Idag är protokollen av dessa möten, husförhörslängderna, främst till glädje för släktforskarna...
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Sennefelt det svenska ståndssamhället. Under 1600- och 1700-talet fanns i Sverige tydliga men ofta outtalade regler, förhållningssätt och symboler som styrde hur människor ur de olika stånden uppträdde mot varandra – inom och mellan klasserna.
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Martin Luther (1483-1546) var professor i teologi och församlingspräst i den tyska staden...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....
