Tagg om hustavlan

Hustavlan

S

Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för 1600-talets och 1700-talets hierarkiska samhälle.

Treståndsläran betonade att samhällets olika grupper hade sina noggrant bestämda uppgifter och att lydnad var en överordnad norm.

ANNONS

ANNONS

  • Läroståndet - den andliga makten - förkunnade och vårdade Guds ord.
  • Det politiska ståndet - överhetsståndet - ansvarade för kyrkans och statens bestånd (existens, fortlevnad) samt tukt (fostran) och ordning.
  • Hushållsståndet lydde under den andliga och världsliga makten. Inom bondehushållet styrde husfadern med rätt att aga olydiga familjemedlemmar samt tjänstefolk.

Allmänheten fick ständigt hustavlan inpräntad i sig genom katekesläsning och predikningar. Domkapitlen meddelade prästerna vilka avsnitt ur katekesens hustavla de skulle predika på söndagen och sedan förhöra på.

Treståndsläran skapade "en uppfattning av samfundslivet som var gemensam för alla stormaktstidens svenskar, vilket socialt skikt de än tillhörde och vilken bildningsgrad de än innehade" (religionshistorikern Hilding Pleijel).

Hustavlan var ett ideologiskt redskap för kyrkans kontroll och försvann först vid 1800-talets början.
 

Husaga var husbondens rätt att aga hustru, barn och tjänstefolk. Rätten byggde på hustavlans hierarkiska ordning, återgiven i Luthers lilla katekes. I 1734 års lag fanns inte rätten att aga hustrun kvar, däremot föräldrarnas rätt att straffa barnen. Aga av tjänstefolk reglerades i legostadgan, som 1858 begränsades till att gälla män under 18 år och kvinnor under 16 år. Legostadgan försvann helt först 1920.
 


LÄS MER: Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här hittar du material som kan relateras till hustavlan.

Uppdaterad: 25 november 2021
Publicerad:
28 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Hustavlan

S

Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-24

Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...

+ Läs mer

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2021-04-10

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...

+ Läs mer

M

Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

av: Herman Lindqvist
2019-03-06

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...

+ Läs mer

Länkar om Hustavlan

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS