De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
M

Riksdagsledamöter, sent 1700-tal. Det invecklade politiska intrigspelet mellan olika partier och inom utskotten i riksdagen skapade våra första yrkespolitiker. Detalj från en målning gjord av Louis Jean Desprez.

De fyra stånden

Även om det var långt från demokrati i dagens mening, var fortsättningsvis allt fler människor med och fattade beslut och påverkade det som hände i samhället. Det var nu som de första yrkespolitikerna trädde fram i Sverige, som bondeledaren Olof Håkansson från Blekinge.

Riksdagen bestod sedan medeltiden och kom att bestå långt in på 1800-talet av fyra huvudgrupper som befolkningen var indelad i - de s.k. fyra stånden. Var och en av dem höll sina sammanträden i en egen lokal under en egen talman.

Adel

Överst stod adeln, ”Höglovliga ridderskapet och adeln”, som det hette officiellt. Adeln, som bara utgjorde ca 0,5 procent av hela befolkningen kunde ha upp till tusen ledamöter på mötena i Riddarhuset, eftersom huvudmannen i varje ätt hade rätt att närvara.

ANNONS

ANNONS

Adeln leddes i början av frihetstiden av Arvid Horn som blev kanslipresident, ungefär som statsminister, och var den som i praktiken styrde landet.

Präster

Prästeståndet, eller det ”Högvärdiga prästeståndet”, representerade ca 1 procent av befolkningen och bestod av alla biskoparna plus valda präster från varje stift, tillsammans ca 50 femtio ledamöter.

Borgare

”Vällovliga borgarståndet” representerade omkring 2 procent av befolkningen med ombud från alla städer i Sverige och Finland. Totalt blev det omkring 90 ledamöter. Läs mer >

Bönder

Det överväldigande flertalet av befolkningen, de långt över 90 procenten som levde på landet, representerades av 150 ledamöter i det ”Hedervärda bondeståndet”. Men det vara bara självägande bönder som var valbara och röstberättigade, en representant från varje härad.

Bondeståndet, som funnits sedan tidig medeltid, blev nu under sin ledare Olof Håkansson något unikt i sitt slag i Europa. Böndernas inflytande ökade undan för undan (stegvis).

En stor del av befolkningen saknade representanter i riksdagen

Men stora delar av befolkningen kom ändå att stå helt utan representant, nämligen alla bönder som levde på adelns gods, alla backstugusittare och torpare, indelta soldater och fattighjon (läs mer i faktarutan längre ner). Utanför hamnade även en annan stor grupp: alla icke adliga läkare, officerare och en viss typ av statstjänstemän. Därtill måste såklart nämnas alla kvinnor, halva Sveriges befolkning.

ANNONS

ANNONS

Riksdagens arbete

Det viktigaste arbetet i frihetstidens riksdag utfördes i utskotten, i särskilt i det s.k. hemliga utskottet som skötte statens finanser, försvarsfrågor och utrikespolitik. Men dit fick, till en början, ingen bonde tillträde. Eftersom de flesta av bondeståndets ledamöter visserligen kunde läsa men sällan skriva ansågs de för obildade för att begripa vad de höga herrarna diskuterade.

Under frihetstiden låg makten hos riksdagens fyra stånd. Landet styrdes i praktiken av adelns ledare, kanslipresidenten Arvid Horn (1664–1742).

Hattar och mössor

Riksdagen blev en tungrodd apparat att styra. Mycket hängde på samarbetet mellan ståndens talmän. Ganska snart växte Sveriges första politiska partier fram - hattar och mössor - som splittrade de tre översta stånden. Partierna hade egna politiska program, klubbar och pådrivare. Bondeståndet ansåg att den största skillnaden i samhället låg mellan frälse och ofrälse och drogs inte med på samma sätt i partistriderna.

Hattarna ville satsa på industrier och drömde om att i samarbete med Frankrike få revansch mot Ryssland (efter förlusterna under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet). De ansåg att Arvid Horns försiktiga politik fördes i nattmössan, alltså blev de själva kallade hattarna och deras motståndare mössorna. Mössorna slog vakt om jordbruket och sökte stöd hos England som var Sveriges största handelspartner.

Och precis som stormakterna gör idag i många utvecklingsländer i världen betalade de engelska, franska och ryska ambassaderna mutor till sina sympatisörer i den svenska riksdagen under frihetstiden. Det var pengar som var välkomna eftersom ledamöterna inte hade någon riksdagslön och de flesta hade det illa ställt ekonomiskt. Korruptionen var allmän och förekom inom alla fyra stånden.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Talman: Den eller de personer som leder arbetet i en beslutande församling.

Stift: Ett stift eller biskopsdöme är en administrativ region i kyrkoprovinser som leds av en biskop.

Biskop: Den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift.

Socken: En slags föregångare till vår tids kommuner. Flera byar ingick i en socken som hade en egen styrelse - en sockenstämma. Varje socken hade sin kyrka. Kyrkan och prästen hade en viktig roll i socknen. Kyrkans syn på hur man skulle leva präglade hela livet. Alla gick till kyrkan på söndagarna. Prästen höll långa predikningar och man lyssnade alltid till vad han sa. Prästen berättade även om nyheter och saker som hänt runt om i landet. Kyrkan var också en social träffpunkt där man träffade vänner, grannar och andra bekanta på söndagarna.

Varje socken och by hade en egen klassindelning av folket. I toppen av hierarkin fanns godsägaren, prästen och de rikaste bönderna. Sedan kom skomakaren, skräddaren, smeden, mjölnaren, vanliga bönder m.fl. Längre ner fanns torparna. I botten fanns de fattiga, de som inte kunde klara sig själva. Det kunde vara gamlingar utan familj, föräldralösa barn, alkoholister, sjuka och så vidare.

Härad: Mindre folk- och landområden som innefattade flera socknar (se ovan).  Huvudsyftet var huvudsakligen av rättslig natur. Varje härad ansvarade själva för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.

Utskott: Mindre organisatoriska enheter inom riksdagen. Utskottens funktion var ursprungligen att samla riksdagsmän över ståndsgränserna för att behandla frågor av särskilt känslig art.

Frälse/ofrälse: Frälse är en ofta förekommande benämning på de som slapp att betala skatt, främst adeln. De som betalade skatt var ofrälse.

Ambassad: En diplomatisk representation av högsta rang från en stat eller regent till en annan stat eller regent. Ambassad används även som beteckning på den byggnad där ambassaden har sitt högkvarter.

Korruption: Missbruk av offentlig makt för privat vinning. En slags politisk brottslighet.

De obesuttna

Det fanns olika typer av obesuttna (som inte ägde sin jord) under 1700-talet:

Torpare fick bo i ett enkelt litet torp med lite jord som ägdes av en bonde eller godsägare. De betalade hyra genom att göra dagsverke hos ägaren. Med dagsverke menas att man då och då, enligt överenskommelse, var skyldig att utföra arbete för jordägaren.

Backstugusittare bodde i s.k. backstugor som var enklare hus utan någon jord, ofta inte mer än en koja. Det var ofta änkor, sjuka och andra fattiga som bodde så här. De betalade sin hyra genom att arbeta för bonden eller godsägaren.

Tjänstehjon var pigor och drängar som bodde hos bönderna eller godsägarna. De fick lön i form av mat, husrum, kläder och lite pengar. De arbetade på gården.

Statare bodde och arbetade på de stora godsen. De hade ingen egen jord att bruka eller torp att bo i, utan bodde istället i långa hus med flera små lägenheter på godsägarens mark. Oftast bodde en hel familj i bara ett rum. Dessa hus kallades statarlängor och var i regel usla bostäder. Godsägaren kunde ibland anställa ett gift par som statare, som inte hade råd att bilda familj och försörja sig själva. Mannen arbetade ofta på åkern i jordbruket, medan kvinnan kunde arbeta som mjölkerska. Statarna fick betalt i natura (bostad, mat, kläder), men kunde också få betalt i pengar. Statarsystemet avskaffades inte förrän 1945.

De riktigt fattiga som inte hade någon bostad, s.k. "fattighjon", fick bo i fattigstugan.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilken funktion fyllde de fyra stånden?
     
  2. Ungefär hur stor del av Sveriges befolkning tillhörde respektive stånd?

         a) Adel
         b) Präster
         c) Borgare
         d) Bönder
     
  3. Ge exempel på sociala grupper som saknade representation i riksdagen.
     
  4. Hur kom Sveriges första politiska partier - hattarna och mössorna - att påverka hur alla riksdagsledamöter i de fyra stånden röstade i riksdagen?

Diskutera:

  1. Skulle det vara bättre att även idag ha bara två politiska partier istället för de 8 som är representerade i riksdagen idag. Motivera.
     
  2. Korruptionen var utbredd bland politikerna i riksdagen under frihetstiden. En orsak var att riksdagsledamöterna inte fick någon lön från riksdagen. Ta reda på hur mycket dagens riksdagsledamöter får i lön för sitt arbete i riksdagen. Är det en rimlig summa? Motivera.

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 9 juni 2019
Publicerad: 5 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så....

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de...

L

Lätta fakta om Stockholms slott

Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön...

L

Carl von Linné - Sveriges mest kända vetenskapsman

Carl von Linné (1707-1778) är den svenska vetenskapsperson som nått störst berömmelse. Hans...

ANNONS

Ämneskategorier

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

ANNONS

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Riksdagens och regeringens historia

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...

Hattar och mössor

Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....