Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Demokratins historia i Sverige
ANNONS
Liknande artiklar
Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...
Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Kungen och hans män

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...
Medeltidens början i Sverige

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Sverige och Norden på medeltiden
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Konservatism
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Vasatidens Sverige
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Socialism
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Stormaktstidens Sverige
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstidens Sverige
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Gustavianska tidens Sverige
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Sverige under 1800-talet
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Kvinnohistoria och genushistoria
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Demokratins historia
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Sveriges historia
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Demokratins grunder
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Sveriges politiska system
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Politiska partier i Sveriges riksdag
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Demokratisk påverkan och demokratimodeller
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Demokratiska system och olika statsskick
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Liberalism
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Relaterade taggar
Sveriges demokratisering
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Censur och yttrandefrihet
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Sveriges grundlagar
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Statsskick
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Riksdagens historia
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Sociala strukturer
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Invandring och utvandring
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
EU
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
Bönder
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Adel och aristokrati
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Borgare
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Arbetarklass
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Tidslinjer
SO-rummet kommer snart fylla på med fler egna tidslinjer. Tidslinje över antiken 700 f.Kr - 500...
Riksdag och regering
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Hjalmar Branting
Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Rösträttsfrågan
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Frihetstidens statsskick
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...
Ting
Ting var ett rättsligt men även administrativt organ på härads- och lagsaganivå (landskapsnivå) i...
Regeringsformen 1809
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var...
Representationsreformen 1865-1866
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
Allmänna val och valrörelser
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
Liknande Podcasts
Vad har riksdagens talman för uppgifter?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Vad händer efter ett riksdagsval?
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Hur väljs en statsminister?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.