Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar.
M

Demonstration 1890 för allmän rösträtt, oinskränkt föreningsrätt och 8 timmars arbete 8 timmars frihet och 8 timmars vila.

Folkrörelsernas tid

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var folkrörelsernas tid. Frikyrkorna, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och arbetarrörelsen hämtade sina krafter ur de problem - och de möjligheter - som uppstod när ståndssamhället föll samman. Alkoholproblem, usla arbetsvillkor, dåliga bostäder, kvinnoförtryck och andra samhällsfrågor gick att lösa om folk bara samarbetade. I städer och brukssamhällen kunde människor med liknande åsikter träffas, organisera sig i föreningar och kämpa tillsammans för förändring.

ANNONS

ANNONS

I föreningar och frikyrkoförsamlingar fick medlemmarna nya vänner, en meningsfull fritid och inte minst en god utbildning i demokratins metoder. Folkrörelserna höll möten, debatterade, förde protokoll och röstade för att fatta beslut - precis som politikerna i riksdagen. Kvinnor, arbetare och andra grupper med liten makt ville gärna visa sig värdiga rösträtten och ett fullvärdigt medborgarskap. Därför blev utbildning, skötsamhet och ansvarstagande viktiga inslag i många människors livsstil.

Den samordnade utomparlamentariska kampen var något alldeles nytt. Folk utan förmögenhet, högre utbildning och rösträtt utmanade de etablerade makthavarna i staten, kyrkan och näringslivet.

Folkrörelsernas opinionsbildning fick en extra skjuts av teknikutvecklingen. Järnvägen, telegrafen, postväsendet, dagspressen och nya bokförlag gjorde det lättare att föra ut politiska budskap över landet. Även cykeln fick en stor betydelse för människors möjligheter att ta sig till politiska möten, demonstrationer och andra sammankomster.

Rösträttsrörelsen

Trots vissa reformer under 1800-talet fick bara en liten del av folket rösta vid 1900-talets början. De ekonomiska kraven på väljarna medförde dessutom märkliga politiska konsekvenser. En väljare som ena dagen hade rösträtt kunde dagen efter mista den om affärerna gick dåligt eller om konjunkturen vände. Riksdagsvalet 1887 avgjordes faktiskt på grund av en skatteskuld. Liberalen Olof Larsson, kallad Ångköks-Olle, hade missat att betala skatten. Alla politiker som stod med på samma vallista som Ångköks-Olle blev därför av med sina riksdagsplatser.

Många ansåg att den rådande politiska ordningen var ohållbar. År 1890 bildades Sveriges Allmänna Rösträttsförbund, vars främsta krav var allmän och lika rösträtt. Rösträttsförbundet bestod till stor del av liberala krafter som också var verksamma i nykterhets- och frikyrkorörelserna. Även socialdemokrater och andra arbetare medverkade i förbundet.

 

rr
Bild: Stockholmskällan
Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901.

Partierna tar över

Både liberaler och socialdemokrater var för rösträtt och sociala reformer, men de hade olika syn på hur förändringarna skulle förverkligas. Socialdemokraterna förespråkade storstrejker för att snabbare komma framåt i frågan. Liberalerna var emot tvång och radikala aktioner. Motsättningarna gjorde att många socialdemokrater lämnade rösträttsrörelsen. De förde i stället kampen via arbetarrörelsen och Socialdemokratiska arbetarepartiet, som hade bildats 1889. År 1902 bildade även liberalerna ett nytt parti, Frisinnade landsföreningen. De konservativa bildade 1904 Allmänna valmansförbundet, som var emot den allmänna och lika rösträtten.

Sveriges Allmänna Rösträttsförbund upplöstes redan år 1900. Socialister och liberaler fortsatte sedan rösträttkampen, men då huvudsakligen inom sina respektive partier.

ANNONS

ANNONS

Kata Dalström (1858–1923), socialistisk agitator och författare. Kata höll tal över hela landet. Hon kämpade för rösträtt och ökat politiskt engagemang hos folket.

LKPR och kvinnornas rösträtt

Den kvinnliga rösträtten fick inte mycket uppmärksamhet av rösträttsförbundet eller i riksdagen. År 1903 bildades därför Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR).

LKPR bestod till större delen av liberala kvinnor ur den övre medelklassen. Kvinnor från arbetarklassen jobbade i stället ofta via facket, Socialdemokratiska arbetarepartiet och andra delar av arbetarrörelsen. När LKPR 1911 bestämde sig för att uttalat stödja de två partier som slogs för rösträtten – liberalerna och socialdemokraterna – valde flera högerkvinnor att i stället föra kvinnornas rösträttskamp via egna organisationer.

Den kvinnliga rösträttsrörelsen upplöstes 1921 efter att den kvinnliga rösträtten var införd. Många rösträttskvinnor fortsatte därefter sitt arbete för kvinnornas rättigheter i andra föreningar, som Fredrika Bremer-Förbundet och Svenska Kvinnors Medborgarförbund.

1909 - allmän manlig rösträtt

Efter många nedröstade förslag och regeringsskiften godkände riksdagen 1909 högerregeringens förslag om allmän rösträtt för män. Tidigare hade endast 9 procent av hela befolkningen haft rätt att rösta, men andelen ökade nu till 19 procent. Att det inte blev fler som fick rösträtt berodde främst på att kvinnorna fortfarande var uteslutna. Dessutom var rösträttsåldern hög (24 år) och det ställdes fortfarande krav på att de manliga väljarna exempelvis skulle ha gjort värnplikten och betalat sin skatt.

LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

ANNONS

ANNONS

Kamp med många uppfattningar

Rösträttskampen fördes av många grupper med skilda bakgrunder och intressen. Debatten handlade inte bara om för eller emot rösträtten. Det fanns många varianter, reservationer och villkor bland de förslag som fördes fram. Här ser du några motiv och argument som förekom. Flera frågor är fortfarande aktuella: Ska vi ställa krav på väljarnas kunskaper? Kan demokratiska beslut spåra ur och leda till förtryck? Måste demokratin vara effektiv och ”leverera” beslut som gynnar landet?

Kristendom

För: Med krav på förmögenhet och rikedomar skulle inte ens Jesus få rösta – men däremot Judas.
Emot: Guds ord står över alla majoriteter, och i Bibeln står inget om rösträtt.

Kompetens

För: Alla kan lära sig att ta ansvar – om de bara får chansen.
Emot: Vanligt folk har vare sig kunskaper om eller intresse för politik.

Samhällsnytta

För: Om varje person får möjlighet att tillgodose sina intressen, ökar den totala samhällsnyttan.
Emot: Demokrati leder till att egenintressen och partikäbbel skadar landet.

Makt

För: Rösträtten är bara första steget mot att förverkliga socialismens idéer.
Emot: Först tar de fattiga makten i riksdagen – sedan kommer de att stjäla våra företag och förmögenheter.

Omvärlden

För: Nästan alla andra länder har gjort det – varför ska Sverige vänta?
Emot: Se på hur det har gått i USA och Frankrike: moraliskt förfall, våld och pöbelvälde.

Biologi och genus

För: Se hur illa ställt det är i världen: Är det inte uppenbart att männen behöver kvinnornas hjälp att styra?
Emot: Kvinnans plats är i hemmet – vem ska ta hand om hem och barn om kvinnorna börjar med politik!?

Pengarna

För: Det är skamligt att medborgarrätt heter pengar.
Emot: Den som betalar mycket skatt ska förstås också få ett större inflytande i politiken.

Nationalism

För: Folket kan aldrig älska sin nation om de förvägras rösträtt.
Emot: Folkstyret kommer att förstöra Sveriges tusenåriga politiska traditioner.

Förnuft

För: En arbetare med folkskoleutbildning är mer förnuftig än många galna professorer.
Emot: Kvinnor och proletärer kan inte tänka självständigt – de kommer att luras av starka ledare.

Rättigheter och skyldigheter

För: Alla människor har rätt att delta i sitt lands styre.
Emot: Rösträtten är ett uppdrag för de kvalificerade – inte en rättighet som kan delas ut.

Ålder

För: 35-årsgräns till första kammaren leder till senilitet och åderförkalkning. Sverige behöver ungdomens kraft.
Emot: Det krävs erfarenhet och mognad av den som ska ta ansvar för vår gemensamma framtid.

Revolution

För: Låt oss införa rösträtten innan revolutionen kastar omkull både riksdagen och resten av samhället.
Emot: Det verkliga folkstyret uppnår vi genom revolution – inte genom borgarnas så kallade rösträtt.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför uppstod folkrörelser under slutet av 1800-talet?
     
  2. På vilket sätt bidrog folkrörelserna till att öka folkets vana för demokrati?
     
  3. Vilka var det som fick rösta under 1800-talet och början av 1900-talet? Varför uppstod rösträttsrörelsen?
     
  4. Vilken politisk riktning hade följande partier och hur såg de på frågan om allmän rösträtt?

         a) Socialdemokratiska arbetarepartiet

         b) Frisinnade landsföreningen

         c) Allmänna valmansförbundet
     
  5. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildades år 1903, men de drev bara frågan om kvinnors rösträtt. Varför?
     
  6. År 1909 infördes allmän manlig rösträtt, men det var ändå relativt få män som fick rösta. Varför?

Fundera på:

  1. Studera argumenten för och emot rösträtten (i faktarutan). Vilka argument anser du är starkast? Finns det något argument mot rösträtten som du kan hålla med om?

Ta reda på:

  1. Ta reda på mer om en av följande rörelser. Hur såg de på den allmänna och lika rösträtten?

         a) Allmänna rösträttsförbundet

         b) Vänstersocialisterna

         c) Fosterländska förbundet

         d) Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)

Diskutera:

  1. Valet 1887 avgjordes eftersom liberalen Olof Larsson, Ångköks-Olle, hade en skatteskuld. Bör skatteskulder, obetalda sms-lån och liknande hindra människor från att väljas till riksdagen?
     

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 25 februari 2024
Publicerad: 1 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Vy över New York

Den svenska emigrationen till USA

Under perioden 1840-1930 emigrerade en miljon människor från Sverige till USA. Utvandringen...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...

Relaterade taggar

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Hi
Logga

Landsorganisationen (LO)

Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...

Hi
Agitator i talarstolen

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...

Hi
Demonstration

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Hi
Kata i talarstolen

Kata Dalström

Kata (Katarina) Dalström (1858-1923) är den socialistiska rörelsens mest kända kvinnliga agitator....

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna